No description available.

Särbehandlingen av unga lagöverträdare har sedan lång tid varit en djupt förankrad del av det svenska straff- och påföljdssystemet. Grunden för denna särbehandling torde föranledas av ett flertal olika bakomliggande motiv, däribland bestraffningsideologiska hänseenden och forskning avseende unga individers psykologiska och neurologiska utveckling. Mot bakgrund av dessa bakomliggande motiv förefaller det tydligt att diskrepansen mellan en fullt utvecklad vuxen i förhållande till lagöverträdare i åldrarna 15–20 år är förhållandevis stor. Obeaktat detta valde regeringen ändock att under 2022 slopa ungdomsreduktionen för individer i åldrarna 18–20 år i samband med allvarlig brottslighet. Skälen bakom denna lagändring anfördes vara den alltmer eskalerande, grova gängbrottsligheten som idag pryder förstasidorna på svenska tidningar samt som debatteras flitigt i media. Motiveringen till detta slopande grundar sig inte i vare sig forskning eller empiriskt och erfarenhetsbaserat underlag. Utifrån bestraffningsideologiska hänseenden talade vidare mycket emot en sådan lagändring. Vidare ansågs det från flertalet håll att en sådan lagändring inte borde vidtas. Regeringen menade dock att vikten av att påföljder tydligt och proportionerligt följer av straffets svårhet är en viktig kugge för att inte underminera straffsystemets trovärdighet och legitimitet. Trots att lagändringen bemöttes av mycket kritik, samt till stor del saknade stöd utifrån bestraffningsideologiska hänseenden, utifrån forskning samt utifrån empiriskt och erfarenhetsbaserat underlag, tillsatte regeringen i juni 2023 ett utredningsuppdrag med avsikten att undersöka vidare förändringar på området unga lagöverträdare. Utredningsuppdraget ämnar undersöka om ungdomsreduktionen för 18–20 åringar helt ska slopas. Vidare ämnar utredningsuppdraget se över möjligheterna att inskränka ungdomsreduktionen för 15–17 åringar. Regeringen motiverade utredningsuppdraget med att de ändringar som företagits genom lagändringen 2022 för 18–20 åringar inte varit tillräckligt långtgående. Regeringen menade även att åldern 18 år i Sverige föranleder att individen behandlas som en vuxen i flertalet andra avseenden, varför det förefaller lämpligt att till fullo straffrättsligt behandlas som övriga vuxna. Vidare anfördes för individerna i åldern 15–17 år att det nuvarande straff- och påföljdssystemet lägger alltför stor vikt vid ålder, vilket föranleder dels att brottets allvarlighet inte proportionerligt återspeglas vid påföljdsvalet, dels att den unges omognad sätts framför andra i samhället viktiga intressen. Resultatet av detta torde enligt regeringen innebära att straffsystemets legitimitet och trovärdighet undermineras. Mot bakgrund av den kritik som riktades mot 2022 års lagändring förefaller det anmärkningsvärt att regeringen nu ämnar vidare undersöka förändringar på området unga lagöverträdare. Arbetet ämnar att utifrån en rättsdogmatisk metod redogöra för särbehandlingen av unga lagöverträdare. Metoden kommer vidare kompletteras av en rättsanalytisk metod. Arbetet genomsyras även av ett rättspolitiskt metodval mot bakgrund av arbetets samhällsaktualitet. Uppsatsen når slutsatsen att det utifrån de bakomliggande motiv som föranleder särbehandling av unga lagöverträdare saknas anledning att ändra befintligt regelverk. Uppsatsen konstaterar även att det svenska rättssystemet genomgår ett straffrättsligt fokusskifte till följd av den allt grövre brottsligheten i samhället.

<p>Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.</p>

<p>The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.</p>

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.

The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.

ABSTRACT Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue, that the uterus contains,also can be found outside the uterus. The objective of the study was to investigate young women’s experience of endometriosisand how they experience the care. Method: Fourteen young adults were asked to participate and eight of them did participate.They were all in the range of age 14-20 and they all had had contact with a unit forendometriosis in Sweden. Semai-structured interview was chosen as the data collectionmethod. An interview guide was used during the interviews. For the analysis aphenomenological method with focus upon experiences was used. Results: The result showed that the young adults’ experiences in the daily living containedpain, alienation, tiredness and side effects. Self care and family support was connected to theyoung adults’ daily living. The young adults’ experiences of the treatment from healthprofessionals partly contained ignorance and blank, but in the specialized care the knowledgeand the understanding of endometriosis were better. There was a struggle to be a young adultin the health care. They felt fear and worries, helplessness, anger, dejection and a security toknow that there is help to get. Conclusion: The experiences of not being heard or seen in the health care were for mostwomen a problem. The knowledge of endometriosis was low among many professionals.The participants experienced that the knowledge was better when they came in touch withspecialized care, but the way to get there was tough and took a long time. Keywords: endometriosis, young adult, experiences, pain

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla människor vid oskyddat sex oberoende av ålder, kön och sexuell läggning. Unga vuxna mellan 20-29 år är en speciellt utsatt grupp när det gäller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna är klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillämpats. Deltagarna var unga vuxna kvinnor och män i åldersgruppen 20-26 år från folkhögskolor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån de sex kategorier som framkom i analysen. Resultatet visar att unga vuxna vet hur STI smittar och de vet var de ska söka information men de önskar att de visste mer. De unga vuxna tror att orsaken till att fler drabbas av en STI beror på att kondom används mer sällan och att om de skulle drabbas så är infektionen lätt att bota. När de unga vuxna går och testar sig anpassas efter sexlivet. De är mer rädda för att drabbas av en STI vid en utlandssemester då de inte känner samma trygghet som när de är hemma. Konklusionen med studien är att unga vuxna inte är rädda för att drabbas av en STI. De vet att STI kan smitta vid sexuellt umgänge men är inte så noga med att använda kondom. En förändring av unga vuxnas attityder till STI och en mer positiv syn på kondomanvändning kan påverka smittspridningen av STI i samhället.

Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades enligt principerna för kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i det latenta temat ”Massmedia har i rollen som hälsoinformatör en motstridig påverkan och betydelse för unga vuxna”. Vidare beskrivs resultatets manifesta innehåll i de tre kategorierna: Påverkar det sociala sammanhanget, Ökar tillgängligheten samt Påverkar det personliga förhållningssättet. Unga vuxna upplevde att massmedia bidrar till att skapa trender, fastsälla ideal och normer samt till en ökad tillgänglighet av hälsoinformation. Informationens kvalitet var dock kraftigt ifrågasatt och de unga vuxna upplevde att hälsoinformationen enbart påverkar dem indirekt och omedvetet. Fortsatt forskning kan med fördel undersöka upplevelser av massmedia som hälsoinformatör hos unga vuxna vilka inte studerar och vilka har ett begränsat intresse för ämnet hälsa. Det vore också användbart att specifikt undersöka de sociala mediernas påverkan på unga vuxnas hälsa.

Bakgrund: Knäskador är ett problem inom fotboll och en allvarlig knäskada som ofta drabbar unga kvinnor är en främre korsbandsskada. Denna skada sker oftast vid plötsliga inbromsningar, snabba riktningsförändringar eller vid landning efter ett hopp. Rehabiliteringen för främre korsbandsskador är lång och risken att drabbas av artros i det skadade knäet senare i livet ökar. Syfte: Syftet med studien är att se om det hos unga kvinnor som spelar fotboll går att förebygga främre korsbandsskador med hjälp av träningsprogram. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att de spelare som deltog i de olika träningsprogrammen hade 61 % (OR 0.59, Cl 0.46 – 0.75) mindre risk att drabbas av främre korsbandsskador jämfört med de spelare som inte deltog i något träningsprogram. Resultatet antydde även att ju längre träningsprogrammen pågått desto mindre är risken att drabbas av en främre korsbandsskada, detta var dock inte signifikant. Diskussion: Träningsprogram som används för att förebygga främre korsbandsskador bör inte enbart bestå av balansträning. Styrka och plyometrisk träning är viktiga komponenter för att kunna förebygga främre korbandsskador hos unga kvinnor som spelar fotboll.