Denna studie syftar till att få mer förståelse för hur unga kvinnor syn på varumärket förändras av användandet av onlinerecensioner. Utgångspunkten för vår studie är teknikutvecklingen och internets framfart såväl som vetskapen om att kvinnliga konsumenter i dagens samhälle är väldigt köpkraftiga. Internet har lett fram till nya möjligheter för konsumenter att utbyta erfarenheter och åsikter om produkter som de har kommit i kontakt med. Genom onlinerecensioner kan personer som egentligen inte känner varandra, ge varandra information inför ett köp genom att någon recenserar en produkt i internetbutiken. Vilket vidare möjliggör för andra att läsa och ta till sig information inför sitt köp. En generation som växt upp med teknologin i blodet och som är van vid att interagera med personer de inte känner via internet är generation Y. Utifrån att tidigare studier inte specifikt undersökt unga kvinnor (generation Y) tillsammans med funktionen onlinerecensioner för att se hur de påverkas, blir detta intressant att undersöka. I uppsatsens teorikapitel redogör vi för ett antal tidigare studier. Ett område vi i korthet behandlar är området konsumentbeteende, där referensgruppernas påverkan på konsumenten tas upp. Senare tas tidigare studier om word of mouth och dess påverkan på människor upp för att vidare förklara dess utveckling till internet och online word of mouth. Dessa teorier leder oss in till teoriområdet onlinerecensioner och tidigare studier inom detta som bland annat visar på deras påverkan på konsumenter som läser onlinerecensioner. I teorikapitlets senare delar tas området varumärken upp, eftersom studien syftar till att se hur unga kvinnors varumärkesattityd och inställning till varumärkesfunktionerna påverkas av onlinerecensioner. I detta kapitel går vi in på tidigare studier inom varumärkesattityd och dess komplexitet för att vidare behandla varumärkes funktioner så som trygghet, image/status och kvalitet. För att undersöka studiens problemformulering och syfte har vi valt att göra en kvantitativ enkätstudie. Enkäten har en experimentell utformning, där respondenten får svara på frågor om de tre varumärkena Nike, Levis och Veromoda utifrån en hypotetisk situation, då de läser fiktiva negativa respektive positiva onlinerecensioner. Datan från den här enkätstudien är den empiri som vår studie bygger på. Utav 240 enkäter fick vi 197 svar utav våra respondenter som valdes ut till att delta i undersökningen genom ett bekvämlighetsurval. Vårt bortfall härleds till en fråga som berör image/status där tre av respondenterna valt att inte svara eller inte välja ett av de alternativen som finns att välja på. Avsaknaden på respondenter som inte valt att delta i vår studie anser vi bero på att vi valt bort att fråga personer som verkat stressade. Vidare kan det även tänkas bero på att vi var närvarande då respondenterna fyllde i enkäten, vilket ledde till att de kan upplevt de svårt att tacka nej. Vår data bearbetades sedan med hjälp av SPSS och Minitab. Resultaten av studien visar att såväl negativa som positiva onlinerecensioner påverkar unga kvinnors syn av varumärket, vidare tyder resultaten på att det är de negativa onlinerecensionerna påverkar dem mest. Vidare visar resultaten på att unga kvinnor använder onlinerecensioner då de ska handla kläder och skor via internet trots att de ser expertutlåtanden som mer trovärdiga källor till information. Trots detta ser vi att de unga kvinnorna litar på onlinerecensioner och att deras förmåga att lita på onlinerecensionerna har ett samband med vilken vana de har till att handla kläder och skor online.

No description available.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum. I detta trygga rum upplever besökarna att de vågar prova på olika identiteter, får definiera sig själva, men även kan slippa definiera sig. Med sig från fritidshänget tar de en känsla av familj, nya vänner, ett engagemang samt upplever att de mår bättre.

Uppsatsens syfte var att se hur polis och socialtjänst som arbetar specifikt kring unga lagöverträdare i en mellanstor kommun upplever att samverkan fungerar. De frågeställningar som skapades för att besvara syftet var; Hur samverkar polis och socialtjänst kring unga lagöverträdare? Vilka hinder upplever man kan uppstå i samverkan mellan de två myndigheterna? Vilka upplevelser och erfarenheter har intervjupersonerna om samverkan? Fem personer intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Två stycken socialsekreterare, två poliser och en person med god insikt i samverkansarbetet i den aktuella staden. Teorin som användes för att analysera resultatet var Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv. Det resultat som framkom av studien är att samverkan som sker i den aktuella staden upplevs fungera bra, men är känslig för yttre faktorer då samverkansarbetet är personbundet. Den främsta anledningen till att samverkan fungerar bra är den personliga relationen mellan intervjupersonerna. Det framkommer att intervjupersonerna upplever att det kan uppstå problem då samverkan sker i större gruppkonstellationer eller då samverkan ska ske med personer som inte är vana vid detta.

När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år. Efter en konventionell innehållsanalys av intervjuernaframträdde sex kategorier: Oro över att ersätta trygg relation, Känslan av att börja om, Ansvarig för min egen vård, Att vara oförberedd, Fortsatt stöd under övergång är viktigt för individen och Tvingats in i psykiatrins mall vilka tillsammans genererade temat Att tvingas in i ovisshet. Övergången innebar främst att motvilligt lämna en trygg relation som man etablerat med sin vårdkontakt för att hamna i en period av ovisshet och osäkerhet kring framtiden. De uppgav att mer information var nödvändigt för att känna sig trygg med ny personal och för att ha en möjlighet att kunna ta ställning till den vård som tillhandahålls individen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser och 1 appendix.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

No description available.

This essay examines how young Muslims, with connection to the coalition Sveriges Unga Muslimer, handle their Muslim identity. The essay examines strategies the young Muslims use in the meeting with the Swedish society and how they construct a functioning and secure identity. Six Muslim youths, who were members of two local associations connected to SUM, were interviewed. The results of this essay showed that democratic rights and liberties, a Muslim community and a self-constructed identity, freed from the stereotype media picture, are important in the development of a functioning and secure Swedish Muslim identity. The young Muslims in the study did not handle their identity in a conservative way, by way of isolation. Neither did they use a secular strategy, where they completely adapt to Swedish society. Instead these young Muslims have succeeded in finding a path between isolation and assimilation, a path where they consider themselves faithful to Islam and at the same time interact in a functioning way with their Swedish surroundings and actively participate in the society as self-assured Swedish citizens. Thus the young Muslims used a third type of strategy in their meeting with a western society. They also seemed to have constructed a sort of new European interpretation of Islam, a so-called euro-Islam.