"Dam knäckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår. Det kan ofta vara svårt att förstå och för att ge en bättre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har även tittat på olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förändras under speciella situationer, såsom under misshandelsförhållanden. Bland dessa teorier finns Berger & Luckmann´s (1971) teori om socialisation och internalisering av någon annans synsätt, Goffman´s (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bättre förstå varför kvinnan stannar. En man som misshandlar har ofta total kontroll över kvinnan han slår. Den kontrollen får han genom att successivt bryta ner kvinnan. För att kunna bryta ner henne använder han sig av olika metoder. Det är allt ifrån att isolera kvinnan och få henne att bryta med familj och vänner. Han kan använda sig av våld och hot så att kvinnan inte ska våga gå ifrån honom och han kan förnedra och kränka kvinnan så att hon tillslut inte har kvar bilden av den hon en gång var. Han sänker henne så lågt att hon till slut tar över mannens syn och tror på de hemska orden han säger om henne. Oftast är det en kombination av metoder vilket gör det ännu svårare för kvinnan. Då mannen har isolerat kvinnan har hon inget socialt nätverk kvar, vilket också är en viktig del i att klara av ett lämnande. Tillslut har isoleringen, våldet och kontrollen blivit vardag för kvinnan och normaliseringen är ett faktum. Mannens kontroll är total. Informanterna är kvinnor som har varit med om detta och jag tolkar här deras upplevelser och känslor när det gäller kvinnomisshandel. Många tror att de aldrig skulle hamna i en situation där den de älskar slår dem. Men forskning visar att det kan hända vilken kvinna som helst, det finns inga kriterier för att bli en misshandlad kvinna!

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions. Based on the findings in the empirical data concrete sub headings have been developed to gain structure. The analysis of the empirical data is based on Becker's (2006) labeling theory and is strengthened by the concepts of normalization, deviance and outsiders. The results of the study shows that individuals with an ADHD diagnosis often are labeled based on their difficulties. What is revealed in the study is that labeling takes place in different contexts and that labeling mainly took place in the school environment and in society’s construction of the norm following behavior. Another thing the study shows is that labeling does not occur as frequently in the home enviroment as in school and society’s construction. It also reveals that the actual diagnosis has a significant impact on how labeling is handled and how individuals value themselves.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie om våld i nära relationer. Syftet är att undersöka erfarenheter hos kvinnor i Sverige och Armenien som har levt i en våldsrelation, samt undersöka hur man förhåller sig till det utifrån den kontext man befinner sig i, men även undersöka vilket bemötande man får av sina vänner, familj och staten. Våld i nära relationer är ett omfattande problem och berör inte bara den enskilda människan utan är ett samhälleligt problem som berör och rör oss alla. Uppsatsen bygger på åtta kvinnors berättelser varav fyra kvinnor i Sverige och fyra kvinnor i Armenien och om deras liv och vardag i en våldsrelation. Det gemensamma i vårt resultat är att det spelar ingen roll om du bor och lever i Sverige eller i Armenien angående kvinnornas upplevelser av våldet både känslomässigt och socialt. Det som däremot skiljer länderna åt var vilket stöd som kvinnorna fick från familj, vänner och statliga organisationer.

Endometrios är en sjukdom som drabbar en av tio livmoderbärare i fertil ålder. Trots detta är okunskapen om sjukdomen stor och vården brister i både bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Endometriosrelaterade besvär normaliseras och de drabbade lämnas med en känsla av att inte bli tagna på allvar. Syftet med examensarbetet var att undersöka endometriosdrabbades upplevelse av sjukvårdspersonalens bemötande och omhändertagande och hur det kan ha påverkat deras livsvärld. Författarna valde att göra en kvalitativ studie där datan utgörs av sex intervjuer som utförts med stöd av en semistrukturerad frågeguide. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna är: När sjukdomslidande blir vårdlidande, när vården inte möter- att inte bli sedd och patienten som expert på sig själv. Resultatet visar att sjukvårdspersonalens bemötande brister på flera punkter. Informanternas berättelser är samstämmiga vad gäller en normalisering av smärta och besvär som bortförklaras med att vara naturligt knutna till den kvinnligt kodade kroppen. Diskussionen fokuserar på de drabbades förminskade livsvärld, något som grundar sig i att inte bli tagen på allvar i sitt lidande. Genus har av studiens författare använts som ett verktyg för att undersöka normer och strukturer som påverkar vårdmötet.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka och problematisera ökningen av cannabisbruket huvudsakligen ur en nordisk kontext i relation till såväl normaliseringstendenser som normaliserings- och acceptanspåståenden inom det vetenskapliga fältet. Bakgrunden till studien grundar sig i det faktum att i Sverige återfinns en trend där alkoholkonsumtionen minskar samtidigt som bruket av narkotika, och då främst cannabis, ökat sedan 70-talet. Även fast Sverige ligger lågt i jämförelse med andra europeiska länder när det gäller droganvändning har vi den näst högsta drogrelaterade dödligheten i Europa. Trots detta tycks allt fler svenska ungdomar få en allt mer neutral - liberal syn på narkotika och då främst cannabis vilket skapar en orolig utveckling. Studien grundar sig i en litteraturgenomgång av nio vetenskapliga artiklar som utformat våra tre huvudsakliga teman Cannabis och normalisering, Acceptans & Enbart normaliseringsteorin räcker inte till. Studiens huvudsakliga resultat och slutsatser visar på att det inte går att definitivt säga om cannabis blivit normaliserat eller inte utifrån normaliseringsteorin då det råder oenigheter inom empirin. Det ska dock sägas att cannabis inte är stigmatiserande i samma utsträckning som tidigare samtidigt som drogen tas upp allt mer i den vardagliga samhällsdebatten. Främst bland ungdomar blir cannabis mer accepterat och allt fler får en neutral - liberal syn på drogen.

Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika. / There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

Undersökningen syftar till att kartlägga betydelsefulla faktorer i arbetet med våldsutsatta kvinnor genom att betrakta förhållningssätt och tillvägagångssätt som kvinnojouren och socialtjänsten använder. De metodologiska utgångspunkterna är fenomenologiskt angreppsätt och kvalitativa intervjuer. För att besvara undersökningens frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och exit-teorin. Resultatet visar att det förebyggande och utåtriktade arbetet är viktigt för att kvinnorna som blivit utsatta för våld ska be om hjälp och stöd. Hur de professionella frågar om våld samt deras kunskaper och erfarenheter om våld har uppmärksammats som betydelsefulla faktorer. Samtidigt belyser intervjupersonerna vilket ansvar samhället besitter för att motverka våld. Slutsatsen blir att socialtjänsten och kvinnojouren kan nå fler kvinnor som blivit våldsutsatta genom det förebyggande och utåtriktade arbetet, därför ska det prioriteras av samhället. När det gäller de professionellas förhållningssätt och tillvägagångssätt behöver de anpassas efter kvinnorna, slutsatsen blir att det inte går att jämföra kvinnornas förändringsprocesser.