Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan?Den här studien ”En förskola för alla barn?” tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ”Alla barn” innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder. Studien omfattar tre olika förskolor där pedagogerna har fått besvara en enkät med frågor om deras egen utbildning och kompetens, förskolans miljö samt samspelet mellan barn med och utan fysisk funktionsnedsättning. En av dessa pedagoger har dessutom medverkat i en intervju för att hon dagligen arbetar med en rörelsehindrad flicka. En mycket kort redogörelse av resultatet är att de flesta pedagoger anser att de behöver mer kunskap och utbildning om olika funktionsnedsättningar. Ingen av de aktuella förskolorna i dagsläget är helt anpassade för att ta emot barn med synskador, hörselskador eller rullstolsburna barn. För att ett barn med en fysisk funktionsnedsättning ska fungera i gruppen med de andra barnen krävs det att pedagogerna har ett bra och positivt förhållningssätt gentemot barnet med funktionsnedsättningen.

Denna studie behandlar attityder till kvinnlig nakenhet på sociala medier, vilket är en rådande diskussion i samhället då vi via våra sociala medier möts av denna typ av innehåll dagligen. Eftersom tidigare forskning är bristfällig utgör detta ett outforskat område som denna studie ämnar undersöka. På grund av detta är teoretiskt ramverk och tidigare forskning sammanslaget. Det teoretiska ramverket som medföljer studien stödjer att det finns delade åsikter kring huruvida kvinnligt naket innehåll uppfattas som antingen feministiskt, sexualiserat eller normaliserat. Denna studie syftar till att fungera som en förstudie för att få en inblick av populationens attityder som i sin tur är tänkt att argumentera för att forskningsområdet är värt att undersöka vidare. Studien ämnar undersöka attityder till kvinnlig nakenhet på sociala medier bland vuxna personer som är bosatta i Sverige. Detta genom att analysera populationens användning av sociala medier, attityder till kvinnligt naket innehåll samt eventuella samband mellan dessa två.De frågeställningar som studien ämnar besvara är följande:Frågeställning 1: Hur ser användningen av sociala medier ut för vuxna bosatta i Sverige? Frågeställning 2: Vad finns det för attityder till kvinnligt naket innehåll på sociala medier bland vuxna bosatta i Sverige?Frågeställning 3: Vilka eventuella samband finns det mellan antal timmar spenderade på sociala medier, demografiska egenskaper och attityder till kvinnligt naket innehåll på sociala medier?                                                                                                                                                                                                     Samtliga frågeställningar är formulerade för att besvara syftet. Det teoretiska ramverket som används för att diskutera och besvara resultaten av denna studie utgår ifrån sociala mediers framväxt, kvinnans framställning, relationen mellan sociala medier och nakenhet samt attityder till nakenhet. Studien är baserad på empiriskt material framtaget genom en kvantitativ enkätstudie, med 106 respondentsvar. Resultaten av enkätstudien har analyserats i relation till ett teoretiskt ramverk vilket visar att attityderna till hur kvinnor framställs på sociala medier är splittrad. Detta gällande huruvida populationen antingen upplever innehållet som feministiskt, sexualiserat eller normaliserat. Ett av de starkaste sambanden som visade sig i resultatet var mellan hur många timmar populationen spenderar på sociala medier per dag och till vilken grad kvinnligt naket innehåll bidrar till kvinnans rätt att äga sin kropp. Resultatet i detta fall innebar att ju fler timmar populationen spenderade på sociala medier, desto mer ansågs bilder med kvinnligt naket innehåll bidra till kvinnors egen rätt att äga sin kropp. Ett annat starkt samband kopplat till frågeställning tre om demografiska egenskaper, var att den äldre generationen generellt sett har en mer negativ attityd till kvinnligt naket innehåll på sociala medier. På grund av att studiens omfång är begränsat kan ett generaliserbart resultat av denna studie inte representera hela populationen och på så sätt inte heller fastslås. Däremot kan denna studie bidra med att visa att ämnet är intressant för vidare forskning.

Med utgångspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföreträdenär det gäller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelseför utformningen av en förskolas utemiljö och synen på barn. Syftet med studien är attgenom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolansutemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar såväl barn som förskolansutemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan påverkar ochpåverkas av synen på barn utgår från material insamlat i förskolans verksamhet. Dennaforskning visar på hur omgivande villkor, såsom rådande diskurser utgör ramarna inomvilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vårt valda material - ett dokumentframtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssäkra utemiljöer vidförskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor. Analysen och diskussionen visar attdet finns ett ramverk för hur en förskolas utemiljö ska struktureras där enutvecklingsdiskurs är dominerande. Analysen och diskussionen visar vidare att miljönblir normaliserande då både dokumentet och den beskrivna miljön upprätthållerutvecklingsdiskursen och därmed styr, begränsar och utesluter barns möjligheter tillhandlande.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus.Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet. Vi har gjort en litteraturstudie om historisk forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt en hermeneutisk inriktning med kvalitativa forskningsmetoder. Genom att använda oss av bland annat forskningslitteratur vill vi belysa hur normalisering, kategorisering och marginalisering användes förr under 1900-talet kontra hur det används idag under 2000-talet. Resultatet av vårt arbete är att synen på barndomen har ändrats genom århundradet beroende på vilka framträdande forskare som var aktiva just då. Det fanns olika tillvägagångssätt för att komma fram till svar på normalitet, exempelvis tester som gjordes eller mallar som skulle följas. Barnens fostran samt synen på barndomen är sammanknutet till de värderingar, tolkningar och åsikter som var rådande under en specifik tidsperiod. Barnens fostran är även knutet till föräldrarnas värderingar som de vuxna själva växte upp med. Värderingarna är dock föränderligt beroende på vilken tidsepok som individerna lever/levde i. I vår undersökning kom vi även fram till en viktig aspekt när det gällde tester av barn i dagens samhälle. De barn som möjligtvis lider av ett handikapp eller diagnos kan idag få den hjälp de behöver av exempelvis läkare, medicinering och/eller personliga assistenter beroende på vad testerna visar.

Syftet med denna studie är attundersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebär, vilken inställning de har till begreppet samt om de själva anser att de har den kompetens som krävs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.

This thesis is a qualitative study based on six interviews with professionals in different disability functions within The Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). The purpose of this study is to see how the functions within LSS work with sexuality and to what extent the staff at the facilities have the opportunity to support the users in their sexuality and intimate relationships. Two out of the interviewees have high positions and supervise a number of different facilities, the other four are staff at functions including group homes, short-term homes such as summer camps, and centers that offer daytime activities. The idea behind this study comes from LSS-act and the fact that it does not state anything regarding sexuality, however, the law does say that a person with disabilities has the right to the amount of care and support needed to attain good living conditions. LSS also states that the individual has the right self-determination and the right to live like everyone else. The study analyzes the factors that the law states through Foucault’s theories about power dynamics and normalization, with the purpose of ascertaining what it looks like in practice, with a focus on sexuality.  The empirical material indicates that there is an effort within some LSS-facilities to work with questions concerning the users sexuality. Despite the effort, sexuality is not a priority topic for the vast majority of the facilities. The interviewees admit that sexuality should be a more discussed subject and explain that there are many obstacles that make it difficult to handle these types of matters. / Denna uppsats är en kvalitativ studie baserad på sex intervjuer med yrkesverksamma inom LSS med syftet att undersöka hur olika svenska gruppboenden, dagliga verksamheter och korttidsvisstelser, arbetar kring sexualitet och i vilken utsträckning personalen på verksamheterna har möjlighet att stödja brukarna i deras sexualitet och intima relationer. Två av intervjupersonerna är chefer på funktionsstödsförvaltningen och fyra är medarbetare på gruppboende, korttidsvistelse samt daglig verksamhet. Ideen med studien grundar sig i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte nämner någonting kring sexualitet men som formulerar att personer med funktionsnedsättning ska få det stöd som behövs för att uppnå goda levnadsvillkor. LSS säger också att de individer som lagen berör har rätt till självbestämmande och att leva som alla andra. Vi undersöker hur de saker som lagen stadgar fungerar i praktiken med ett fokus på sexualitet. Genom bland annat Foucaults teorier om normalisering samt maktstrukturer undersöker vi potentiella orsaker till synen på personer med funktionsnedsättningars sexualitet. Vi vill ta reda på om det finns några riktlinjer kring hur personalen på LSS-verksamheter ska jobba med frågan och hur den generella inställningen ser ut bland de anställda.   Det insamlade empiriska materialet pekar på att det finns en satsning inom några LSS-verksamheter att arbeta med frågor som berör brukarens sexualitet. Trots satsningen är sexualitet inte ett prioriterat ämne för den stora majoriteten av verksamheterna. De intervjuade personerna medger att sexualiteten bör behandlas mer omfattande och aktivt och förklarar att det finns många hinder som gör det svårt att arbeta med denna typ av frågor. / Sammanfattning på lätt svenska: Den här uppsatsen är baserad på sex intervjuer med personalen som jobbar med personer med intellektuell funktionsnedsättning på olika LSS-verksamheter, så som gruppboende, korttidsvistelse och daglig verksamhet. LSS-lagens mål är att se till att alla personer med funktionsnedsättning får det stöd och de resurser som de behöver för att kunna leva som alla andra.  LSS-lagen beskriver vilken hjälp en person ska få för att kunna ha ett gott liv och för att kunna leva som alla andra. Lagen säger inget om sex och sexualitet.  I uppsatsen tar vi reda på hur LSS-personalen kan hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning med sådant som handlar om sexualitet.   De personer som vi har pratat med tycker att man behöver prata mer om sex så att alla personer med intellektuella funktionsnedsättningar vet vad de har för rättigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och globalt har var tredje kvinna utsatts för våld någon gång under sitt liv. För kvinnor är den farligaste platsen att vistas på sitt hem och gärningspersonen är oftast någon som kvinnan känner eller står nära (Socialstyrelsen 2016 s. 14). Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer, kopplat till deras erfarenheter av våld i nära relation i heterosexuella förhållanden. Detta för att få en djupare förståelse och ökad kunskap kring hur dessa erfarenheter har betydelse för vilket stöd kvinnorna upplevt fungerat eller inte. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer av kvinnor som upplevt våld i nära relation där alla kvinnor hade barn. Studien lutar sig mot ett feministiskt strukturellt perspektiv som teoretiskt ramverk med normalisering, könsmakt och stigmatisering som relevanta begrepp. Resultatet visar att våldet som kvinnorna utsatts för har normaliserats först och främst hos de själva men sedan även bekräftats av myndigheterna som inte tagit dem på allvar eller lyssnat på dem när de sökt hjälp. Detta har till stor del upplevts bero på kunskapsbrist hos myndighetsutövarna men har även ur det strukturella feministiska perspektivet kunnat tolkas som ett uttryck för samhällets grundläggande könsnormer där mannens perspektiv på situationen premierats framför kvinnans. Utifrån hur kvinnorna lyfter positiva aspekter av bemötandet konstateras att när myndigheter och organisationer haft kunskap om våld i nära relation och tagit kvinnorna och deras livssituation på allvar, har kvinnorna känt att de fått det stöd och den hjälpen de behövt. Som slutsats konstateras att det behövs mer kunskap om könsnormer och våld i nära relationer hos alla myndigheter för att de ska kunna bemöta samt ge adekvat stöd till de utsatta som söker hjälp.

The Company X has a database that continuously increasing which causes the response time when retrieving data from the database increases the more data that is retrieved. Therefore, the company want an analysis of the database structures and stored procedures to see if there is a more efficient way to store and retrieve large datasets. Performance can have different meanings. Within the subject of computer systems, it could be factors such as transaction throughput, response time and storage space. But within the scope of this work performance is limited to the response time. One of the tables in the database is normalized and a few techniques are implemented for stored procedure that the company has not implemented to see if there have been any improvements in performance when retrieving data. The respond time for the various techniques implemented was measured in order to make a comparison on performance. The purpose of this thesis is to analyse database tables and how stored procedure can be improved to find a sustainable solution for the database in the future. Question to the work are: How can the database structure be improved with the aim of increasing performance of data retrieval? Which techniques can improve stored procedure performance when it comes to retrieving large amount of data? The result of this work was that normalization has reduced the respond time for large data retrieval. One of the stored procedure techniques which is called sp_executesql was one of the best techniques which improved the performance of execution time the most when it came to retrieve large amount of data. / Företaget X har en databas som kontinuerligt ökar i storlek vilket detta leder till att svarstiden vid hämtning av data från databasen öka ju mer data som hämtas. Därför vill företaget X att databasstrukturen och stored procedure skulle analyseras för att se om det fanns ett effektivare sätt att lagra samt hämta stora mängder data på. Prestanda kan ha olika betydelser; inom databassystem handlar det om olika faktorer som transaktionsgenomströmning, svarstid och lagringsutrymme. I detta arbete begränsas prestanda till svarstiden. En av tabellerna i databasen normaliseras och sedan implementeras ett antal tekniker för stored procedure som företaget inte har implementerat. Detta för att kunna se om det har skett förbättringar i prestanda vid hämtning av data. Därefter mätes svarstiden för de olika teknikerna som implementerades för att kunna göra en jämförelse på prestanda. Syftet med arbetet är att analysera databastabeller samt analysera hur stored procedure kan förbättras för att hitta en hållbar lösning för databasen i framtiden. Frågeställningar till arbetet är: Hur kan databasstrukturen förbättras i syfte att öka prestanda vid hämtning av data? Samt vilka tekniker kan förbättra prestanda för stored procedure vid hämtning av stora datamängder? Resultatet av arbetet blev att med hjälp av normalisering har svarstiden minskat för hämtning av stora datamängder samt att sp_executesql är den teknik inom stored procedure som är överlägset bäst av de tekniker som har implementerats när det gäller prestanda vid hämtning av stora datamängder.