The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ”role exit”. The analysis showed that to be given a psychosis diagnosis is an indicator that one will be isolated from society in terms of work, economy and social relations. A more surprising find of this essay was that even though one is viewed as isolated in terms of the points given above, it does not mean that one necessarily want to strive for a full integration again. One possible interpretation of this find is that one thinks that one is more well off in the current situation than in an integrated situation.

In this essay we have used a qualitative interview approach to study the #Metoo movement that took place during 2017. Our aim has been to examine if ordinary Swedish citizens may have changed their views of sexual harassment in the wake of #Metoo, and if #Metoo and gender has contributed to these changes.We have carried out 8 interviews, 4 of them with men and 4 of them with women, all aged 22-25 years old and not in any close relationships or with children. Using several theories on gender roles, power structures and sex-related crimes, we put our empirical material into a theoretical context, seeking to find if our chosen theories could provide deeper explanations to the stories of our respondents and the themes we had ourselves identified.We found that the theories we had picked correlated well with our empirical material, with one important exception. While our respondents described several aspects of gender roles, power structures and sex-related crimes, the men never expressed a desire to maintain and uphold the older relationships of power within society, and instead attributed those reasonings to belong to the older generation. This turned out to partially contradict the prediction we had found in the theories.Our conclusion with this study is that there is a renewed foundation present in the viewpoints of our interviewees towards further development of the Swedish society to provide a just and equal everyday life for both women and men, to continue changing traditional gender roles and distributions of power, and that #Metoo has played a central role in that reinforcement. While these processes have been ongoing for many decades, we feel that our study has shown that #Metoo has provided a renewed boost on the path to an equal Swedish society. / Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie om #Metoo-rörelsen som skedde under hösten 2017. Syftet var att undersöka om privatpersoners medvetenhet kring sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo. Vi ville även ta reda på om det är #Metoo som lett till denna eventuella förändring och om kön har haft någon påverkan på informanternas medvetenhet av #Metoo.Vi har genomfört 8 intervjuer med 4 kvinnor och 4 män, i åldrarna 22-25 år, alla våra informanter är ensamstående utan barn. Vi bearbetade det insamlade materialet genom en tematisk analys och identifierade de teman som vi fann i informanternas beskrivningar. Med hjälp av två genusteorier kring könsroller, maktstrukturer och sexualbrott har vi därefter analyserat dessa teman för att sätta våra informanters berättelser i ett teoretiskt perspektiv och för att se om teorierna kan förklara de teman som vi hade hittat i vårt material.Våra informanter beskrev många aspekter av könsroller, maktstrukturer och sexualbrott som överensstämmer med teorierna och vi fann att teorierna stämmer väl in på informanternas beskrivning av sina upplevelser med ett viktigt undantag. Det visade sig att våra manliga informanter aldrig uttryckte någon egen önskan om att behålla rådande maktförhållanden. Istället lade de dessa resonemang hos den äldre generationen män, vilket delvis gick emot vad våra teorier hade förutsett.Vår slutsats i denna studie är att de informanter vi intervjuade uppvisar en förnyad grundval för vidare förändring i det svenska samhället mot en rättvis och jämställd vardag för både kvinnor och män, att fortsätta påverka de traditionella könsrollerna och maktfördelningarna, och att #Metoo har spelat en central roll i denna förstärkning. Medan detta utvecklingsarbete redan har pågått i flera decennier, känner vi med vår undersökning att #Metoo har lett till en ökad kraft på vägen mot ett jämställt Sverige.

Studiens syfte var att, utifrån kvalitativa intervjuer, studera hur kvinnor, som utsatts för våld i nära relation, upplevde stödet som de fick då de sökte hjälp. Detta gjordes utifrån en narrativ ansats med våldets normaliseringsprocess som teoretisk tolkningsmodell. Utifrån resultatet konstaterades att merparten av intervjupersonerna inte var tillfredsställda med stödet de tillhandahölls. Detta framkom genom att de gav uttryck för att ha bemötts med misstro och oförståelse för relationsvåldets komplexitet. Oavsett hur intervjupersonerna upplevde stödet, framställdes det dock av alla som oerhört viktigt, dels för att orka med uppbrottsprocessen som till exempel kunde innebära vårdnadstvister och polisutredningar, dels för att komma vidare och hitta sig själv igen när allt praktiskt var klart. Genom studien framkom att det finns ett behov av att synliggöra relationsvåldets omfattning samt sprida kunskap gällande dess komplexitet, då det skulle kunna bidra till ett bättre stöd till våldsutsatta kvinnor. / The purpose of this study was to, by qualitative interviews, examine how women subjected to domestic violence experienced the support they were given when they reached for help. This was examined through a narrative view, with the “process of normalisation of violence” as a theoretical perspective. The results of the study showed that the majority of the interviewed women were unsatisfied with the support they received. This emerged through their expressions of how they perceived a response characterised by mistrust and misunderstanding regarding the complexity of domestic violence. Regardless of how the interviewed women perceived the help, they all expressed the importance of support to endure the different processes that a break up could entail and to be able to move on by finding their identity again. The study found that there is a need to visualise the extent of domestic violence and broaden knowledge about its complexity, as it could contribute to better support for women subjected to domestic violence.

I debatten om prostitution finns många olika perspektiv på fenomenet och dess aktörer. Syftet med denna studie är att identifiera diskurser som är framträdande i diskussioner som rör prostitution, och därigenom bidra till ökad förståelse och ett bättre debattklimat. Studien är en diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund. Till hjälp i analysen används Foucaults begrepp pastoralmakt som handlar om omsorg och hjälp genom kontroll och maktutövande. Tidigare diskursanalyser inom ämnet har delat upp diskurserna efter huruvida de syftar till att motverka eller normalisera prostitution. Den svenska sexköpslagen är abolutionistisk och bygger på en könsmaktsordningsdiskurs samt en patologiseringsdiskurs där sexköpare antas lida av psykiska problem. Andra diskurser som identifierats i tidigare forskning är den manliga sexdriftsdiskursen, olägenhetsdiskursen och moraldiskursen. Studien använder kritisk diskursanalys. Urvalet utgörs av 136 svenskspråkiga artiklar som innehåller något av sökorden “prostitution”, “prostituerad” eller “sexarbete” och som publicerats i tidningar eller på webben i Sverige mellan 1 februari - 30 april 2017. Analysen fokuserar på textens lingvistiska uppbyggnad samt intertextualitet, när texten refererar till andra texter eller diskurser. Resultatet visar att abolutionsdiskurser är dominanta medan normaliserande diskurser är ovanliga. Bland de mest dominanta diskurserna finns människorättsdiskursen, könsmaktsordningsdiskursen, patologiseringsdiskursen och diskursen om fattigdom och psykisk ohälsa som motivation till att sälja sex. Att abolutionsdiskurserna är dominanta kan bero på att hjälparbetare som polis och socialarbetare, som främst kommer i kontakt med sexsäljare i behov av hjälp, ges stor makt att tolka fenomenet. Insatser som motiveras med en olägenhetsdiskurs motiveras ofta med en moraldiskurs, vilket leder till att åtgärder som har negativa konsekvenser för sexsäljare presenteras som stödinsatser för säljare. Könsmaktsordningsdiskursens dominans leder till att sexsäljare som är män och transpersoner döljs. Framtida studier rekommenderas fokusera på män och transpersoner och på normaliseringsdiskurser eftersom dessa inte förekom så ofta i detta urval.

This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur intervjudeltagare verksamma inom för studien relevanta organisationer och myndigheter resonerade angående barriärer för polisanmälan som kvinnor kan uppleva vid våld i nära relation. Vidare var syftet att diskutera hur intervjudeltagarna såg på sin roll att öka anmälningsbenägenheten genom att underlätta för kvinnorna att överkomma dessa barriärer. Teorin utgick från normalisering, victim blaming och sekundär viktimisering samt det ideala offret. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens resultat visade att deltagarna var medvetna om dessa barriärer och att de hade utvecklat förhållningssätt och strategier för att bemöta dessa, exempelvis genom att avnormalisera våldet. Vidare konstaterades att även om ingen av intervjudeltagarna ansåg att bidra till ökad anmälningsbenägenhet var deras huvuduppgift kan deras bemötande av barriärerna indirekt öka denna. / The aim of the study was to examine how the interviewees from different organizations and authorities relevant to our study reasoned on the barriers women might experience when it comes to reporting intimate partner abuse to the police. The aim was also to examine how the interviewees viewed their role in increasing the propensity to report by encouraging the women to overcome these barriers. Our theory was based on the theories of the normalization process, victim blaming and secondary victimization and the ideal victim. The method used was qualitative, semi-structured interviews. The results showed that the interviewees were aware of these barriers and that they had developed different approaches and strategies to meet these barriers, for example by de-normalizing the violence. Another finding was that although none of the interviewees regarded increasing the women’s propensity to report as their first priority, their work in helping the women to overcome the barriers indirectly can contribute to increase the propensity to report to the police.

Purpose: The purpose of this study is to examine how social workers experience and understand threats and violence aimed towards them in their profession as well as what factors increase and decrease their motivation to report threats and violence from clients in order to conspire to a better work environment for social workers.   Method: The empirical material of this study was collected through semi-structured interviews  with six social workers within child protective service in Sweden.   Theory: The theories used to analyze the empirical material has been Berger and Luckmanns theory about social construction and Lundgrens theory about the normalization process.   Results: The results showed that all six social workers had experienced threats or violence from clients at some point. Our results also indicate that social workers normalize threats and violence from their clients. The normalization may be a result of the mentality that threats and violence is a part of the job which is present among social workers. Another finding was that the social workers propensity to report threats or violence depended on the relationship to the client. If they had a long and good relationship the propensity to report decreased.

The idea of romance, intimate sexual relationships and romantic relationships has been distorted and subsequently redefined. Emotional- and affect related behaviour such as jealousy has been integrated into relationships and has been transformed into a sign of love and care. We deem this development problematic as jealousy can be considered a catalyst in terms of integration and expression of violence in romantic relationships. Consumption of different medial phenomenon is to be considered a primary source of information with special regards to children and adolescents. We claim that this is to be considered as something problematic as media and its depiction of norms and values may not reflect reality and instead contribute to the normalization of gender roles. Such gender roles play a significant role in the expression of what is known as romantic jealousy as they dictate socially acceptable behaviours with regards to men and women involved in a romantic relationship. The aim of this study was to examine if romantic jealousy and its depiction in modern films is being romanticized and to identify the normalization of destructive behaviour that constitutes a part of the phenomenon. Furthermore, the study examined our aim by trying to answer two questions 1) How is romantic jealousy depicted in modern films? 2) How are behaviours directly relating to romantic jealousy normalized in modern films? After thorough observation of seven films this study was able to conclude that jealousy is indeed romanticized in modern films. At the same time such romanticization contributes to the masking of destructive behaviours due a pervading narration of premiss which sees love as the ultimate goal. Such masking contributes to the consolidation of stereotypical gender roles and relating norms and values which in their turn can act as both a trigger and a catalyst for the expression of physical and emotional violence within a romantic relationship. / Bilden av romans, sexuella- och romantiska relationer har förvrängts och sedermera omdefinierats. Beteende så som svartsjuka, innefattande affekt och emotion, har integrerats i relationer och omvandlats till uttryck för kärlek och omsorg. Vi bedömer att denna utveckling är problematisk då svartsjuka kan betraktas som både en katalysator och en utlösare för uttryck av våld i romantiska relationer. Konsumering av olika mediala fenomen är att betrakta som en primär källa för inhämtande av information, särskilt bland barn och unga vuxna. Vi hävdar att detta bör betraktas som något problematiskt då medias avbildning av normer och värderingar inte nödvändigtvis reflekterar verkligheten och i stället bidrar till normaliseringen av stereotypa könsroller. Dessa könsroller har en viktig bidragande roll vid uttryck av romantisk svartsjuka då de dikterar och påverkar socialt acceptabla beteenden bland män och kvinnor i nära relationer. Denna studies syfte var att undersöka om romantisk svartsjukas framställning i modern spelfilm romantiseras samt att identifiera normalisering av destruktiva beteenden, förankrade i begreppet svartsjuka. Detta syfte undersöktes genom att besvara följande två frågeställningar 1) Hur porträtteras romantisk svartsjuka i modern spelfilm? 2) Hur normaliseras beteenden som är förankrade i svartsjuka i modern spelfilm? Efter noggrann observation av sju spelfilmer kunde denna studie konkludera att svartsjuka romantiseras i spelfilm. Romantisering av svartsjuka bidrar till en maskering av destruktiva beteenden, i mångt och mycket på grund av den narrativa premiss som framställer kärlek som det slutgiltiga målet. Samma maskering bidrar till konsoliderandet av stereotypiska könsroller och deras medföljande normer och värderingar som i sin tur är högst bidragande till uttryck av fysiskt såväl som psykiskt våld i nära relationer.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som framför allt drabbar kvinnor och barn. Den vanligaste typen av våld som kvinnor drabbas av utförs av en gärningsman som kvinnan har en nära relation med. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom kvinnans beslut att antingen stanna kvar i ett våldsamt förhållande eller att lämna det samt huruvida normaliseringen av våldet påverkar kvinnans beslut att bryta sig ur sin våldsamma relation och hur dessa kvinnor beskriver deras upplevelser av våldet som de utsätts för. Metoden för studien är en litteraturöversikt där vi valde att söka och analysera tretton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en blandning av dem. Denna litteraturöversikt har enbart koncentreras på myndiga kvinnor i heterosexuella förhållande som utsätts för våld av sina partner i hemmet. Det konstateras fyra stycken teman i resultatdelen som har påverkan på kvinnans beslut att stanna kvar i sitt våldsamma förhållande eller att lämna det, nämligen kvinnors rädsla och känslor av skam och skuld, kvinnors känslor och upplevelser av mannens beteende, kvinnors erfarenheter av våld och hot samt kontexten kvinnan befinner sig i som kan handla om ekonomiskt beroende av mannen, sociala normer såsom religiösa och kulturella faktorer, familjen såsom att offra sig förbarnens skull och bristande socialt stöd. Vid analysen av resultat och i kombination med andra källor från tidigare forskning samt teorier om modellinlärning, stigma & skamsteori, normaliseringsprocessen, ett genusperspektiv samt intersektionalitetsperspektiv visar det sig att det finns massa gemensamma faktorer som påverkar kvinnans beslut antingen att stanna kvar med sin våldsamma partner eller att lämna honom. Dessa faktorer kan vara barriärer till att våldsutsatta kvinnor inte tar sig ur en vålds präglad relation. Dock kan dessa faktorer innebära en förklaring till varför kvinnorna lämnar deras våldsamma partner. Det konstateras även att den vanligaste orsaken till våld i hemmet mot kvinnor beror på manlig maktbalans mellan män och kvinnor i samhället, men också för att kvinnan normaliserar våld i vardagen, vilket leder till att uppbrottet från relationen bli svårare / Violence in intimate relationships is a serious social problem that primarily affects women and children. The most common type of violence that women suffer is perpetrated by aperpetrator the woman has a close relationship with. This literature study aims to investigate which factors are behind the woman's decision to either remain in a violent relationship or to leave it, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship, as well as how these women describe their experiences of the violence to which they were subjected. The method of the study is a literature review based on qualitative and quantitative methods and a mixture of them both, where the writers of this study have analyzed and reviewed thirteen scientific articles. This literature review has only concentrated on adult women in heterosexual relationships who are subjected to violence by their partners. It shows that there are four themes that affects the woman's decision to remain in her violent relationship or to leave it, which is women's feelings towards the man and her feelings of shame and guilt, women's feelings and experiences of the man's behavior, women'sexperiences of violence and threats as well as the context the woman finds herself in, which can be about economic dependence on the man, social norms such as religious and cultural factors, the family such as sacrificing herself for the sake of the children and a lack of social support. When analyzing results and in combination with other sources from previous research as well as theories about model learning, stigma & shame theory, the normalizationprocess, a gender perspective and intersectionality perspective, it turns out that there are many other factors that influence the woman's decision either to stay with her violent partner or to leave him. These factors can be barriers to why women exposed to violence are not getting out of the relationship. However, these factors may provide an explanation for why women leave their violent partner. It is also stated that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

The aim of this study was to understand how violence and threats of violence are constructed in social work, more specific among financial aid. We also want to investigate whether threats and violence are normalized in meetings with clients. We have three framing questions which we wish to be able to answer with the help of answers from interviews. The first question is how do social workers view threats and violence in the workplace in financial aid. The second question is when are threats and violence presented according to social workers as a problem and the last question is, is it possible to trace a normalization of violence and threats in the interview. The method for this study is qualitative interviews and we interviewed seven participants working in financial aid. The empirical material was analyzed using previous research and the concept “normalization”. The results of the study showed that the first framing question is answered by the interviews defining threats and violence as mental and physical violence and that it is present at work. The second framing question is answered by the interviews stating that threats and violence become a problem if they feel scared or anxious after they have been exposed to threats and violence. The third framing question is answered by the interview's reasoning that there is a normalization of threats and violence at work and it is based on the fact that social workers have begun to tolerate more and more threats and violence and have begun to accept that threats and violence against social workers. It would have been interesting to investigate further about normalization around threats and violence in the workplace, as in our opinion there is not much research on the subject.