In this essay we have used a qualitative interview approach to study the #Metoo movement that took place during 2017. Our aim has been to examine if ordinary Swedish citizens may have changed their views of sexual harassment in the wake of #Metoo, and if #Metoo and gender has contributed to these changes.We have carried out 8 interviews, 4 of them with men and 4 of them with women, all aged 22-25 years old and not in any close relationships or with children. Using several theories on gender roles, power structures and sex-related crimes, we put our empirical material into a theoretical context, seeking to find if our chosen theories could provide deeper explanations to the stories of our respondents and the themes we had ourselves identified.We found that the theories we had picked correlated well with our empirical material, with one important exception. While our respondents described several aspects of gender roles, power structures and sex-related crimes, the men never expressed a desire to maintain and uphold the older relationships of power within society, and instead attributed those reasonings to belong to the older generation. This turned out to partially contradict the prediction we had found in the theories.Our conclusion with this study is that there is a renewed foundation present in the viewpoints of our interviewees towards further development of the Swedish society to provide a just and equal everyday life for both women and men, to continue changing traditional gender roles and distributions of power, and that #Metoo has played a central role in that reinforcement. While these processes have been ongoing for many decades, we feel that our study has shown that #Metoo has provided a renewed boost on the path to an equal Swedish society. / Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie om #Metoo-rörelsen som skedde under hösten 2017. Syftet var att undersöka om privatpersoners medvetenhet kring sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo. Vi ville även ta reda på om det är #Metoo som lett till denna eventuella förändring och om kön har haft någon påverkan på informanternas medvetenhet av #Metoo.Vi har genomfört 8 intervjuer med 4 kvinnor och 4 män, i åldrarna 22-25 år, alla våra informanter är ensamstående utan barn. Vi bearbetade det insamlade materialet genom en tematisk analys och identifierade de teman som vi fann i informanternas beskrivningar. Med hjälp av två genusteorier kring könsroller, maktstrukturer och sexualbrott har vi därefter analyserat dessa teman för att sätta våra informanters berättelser i ett teoretiskt perspektiv och för att se om teorierna kan förklara de teman som vi hade hittat i vårt material.Våra informanter beskrev många aspekter av könsroller, maktstrukturer och sexualbrott som överensstämmer med teorierna och vi fann att teorierna stämmer väl in på informanternas beskrivning av sina upplevelser med ett viktigt undantag. Det visade sig att våra manliga informanter aldrig uttryckte någon egen önskan om att behålla rådande maktförhållanden. Istället lade de dessa resonemang hos den äldre generationen män, vilket delvis gick emot vad våra teorier hade förutsett.Vår slutsats i denna studie är att de informanter vi intervjuade uppvisar en förnyad grundval för vidare förändring i det svenska samhället mot en rättvis och jämställd vardag för både kvinnor och män, att fortsätta påverka de traditionella könsrollerna och maktfördelningarna, och att #Metoo har spelat en central roll i denna förstärkning. Medan detta utvecklingsarbete redan har pågått i flera decennier, känner vi med vår undersökning att #Metoo har lett till en ökad kraft på vägen mot ett jämställt Sverige.