<p>Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.</p>

<p>Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.</p><p>En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.</p>

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.

I samband med industrialismens framväxt inrättades institutioner i större skala. Den ökade mängden omhändertagna på institution vid 1800‐talets slut kan förklaras med fler medicinskt diagnostiserade, en ökad utstötning, lägre tolerans för avvikande beteende, läkarintresse för ett nytt revir, låg utskrivningsfrekvens och hospitaliseringseffekter. Antalet vårdplatser inom den psykiatriska vården minskade under 1900‐talets sista hälft. År 1992 tillsatte regeringen den så kallade psykiatriutredningen som slog fast att personer med kronisk psykiatrisk sjukdom utgjorde en grupp i samhället som karaktäriserades av allvarligt handikappade personer som berövats sina medborgerliga rättigheter och som hade få resurser till sitt förfogande. Psykiatrireformens intentioner genomsyras av bland annat begreppen normalisering och autonomi. De psykiskt funktionshindrades levnadsvillkor skall normaliseras för att öka deras möjligheter att leva som andra, vilket betyder att de ska delta i besluten om sin egen vård och behandling. Avhandlingen har sin grund i ett hermeneutiskt perspektiv, det vill säga att människor aldrig kan förstå något helt fördomsfritt eller förutsättningslöst. Förförståelse kan förstås som en form av föraning/förkänsla och första idé om det sökta fenomenet, vilket leder förståelsen i en viss riktning. Perspektivets innebörd är att ingen förståelse kan växa fram förutsättningslöst, dvs. växa fram utan någon på förhand given inställning från forskarens sida. Studiens övergripande syfte är att belysa vårdares attityd till personer med psykiska symtom. Avhandlingen består av fyra delarbeten med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Data har insamlats med hjälp av frågeformulär, skattningsskalor samt narrativa intervjuer. Resultatet i delstudie I visar att fyra typologier som upptäckts i en tidigare kvalitativ intervjustudie existerade (god, ond, tokig och osynlig). Delstudie II visar att vårdarnas syn på inneliggande deprimerade patienter i hög grad bestäms av diagnosen. Syftet med delstudie III var att klargöra om patientens och vårdarens bild av patientens historia, nutid och framtid överensstämde med varandra. Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan parterna. I delstudie IV var syftet att belysa före detta patienters upplevelser av att vara inlagda på en psykiatrisk avdelning. Studien visar att de tidigare patienternas upplevelser mestadels var negativa och att de kan tolkas som om det under sin sjukhusvistelse varit utsatta för ett subtilt förtryck. För att förstå vårdarnas syn på den drabbade personen kommer resultatet i studien att tolkas utifrån en teoretisk referensram inspirerad av den franske filosofen Michael Foucaults och den ryske filosofen Mikhail Bakhtins texter. Tolkningen visar att vårdarna har en tendens att undvika “annanhet” (otherness) och därigenom se patienten enbart som en karaktär, en typologi. Härigenom kommer patienten att placeras i ett ”ingenmansland”, i en kontext där han/hon inte tillhör vårdargemenskapen samtidigt som kontakten med den gamla privata gemenskapen upphör. Genom att se patienten som ett enskilt fall undviker vårdarna att se det lidande som finns i ”rummet” och därigenom blir det ”rum” som skapas till en ”isvärld” som inte är livsbejakande och därför ohälsosam för patienten. Att förändra vårdarnas attityder är en långvarig samhällelig process som kräver inte bara resurser i form av utbildning och handledning utan kanske främst utrymme för kontinuerlig diskussion och debatt. Grunden för förändringen finns redan idag i psykiatrireformens ideala normaliseringsbegrepp. Kravet är dock att politiker och tjänstemän inom vård och omsorg börjar leva upp till lagens intentioner. Detta kräver dock att synen på en person med psykisk sjukdom psykiskt handikapp måste ändras på samma sätt som till exempel synen på homosexuella ändrats från att de varit marginaliserade och levt i ett utanförskap, till att bli sedda som fullvärdiga samhällsmedborgare. För att bryta det strukturella maktmönstret behövs en total samhällelig attitydförändring. Endast en politisk förändring är inte tillräcklig.

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering. En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden. / The purpose of this study was to examine how managers and employees experience the care for young adults with mild intellectual disabilities and if something needs to be done to make the support more adjusted to the these individuals. This was conducted with a qualitative study where two managers and two employees, who meets the target group of the study thought their profession, was interviewed. The interview guide covered the four main themes; normalization, individuality, alienation and social belonging. The results were analyzed through an inductive thematic analysis method through the theories SOC and empowerment. The most striking result was that the informants all agree that the support they have to offer isn’t adapted for the target group, especially when it comes to self-determination, building a family and labor market.

The aim of this study was to examine young adult cannabis users’ attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker’s normalization thesis, Goffman’s notion of stigma, Becker’s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone. The theory of cognitive dissonance was also used to analyze the empirics. The result shows that the interviewees experience a normalization of cannabis, although a process of stigmatization cannot be disregarded. The result also indicates that the respondent’s views of cannabis do not conform to society. The main conclusions are that cannabis is normalized in certain groups, which creates a discrepancy between the attitudes of cannabis users and Swedish society. The reasons for using cannabis are individual and one recurrent explanation is that the respondents experience less negative consequences of cannabis, compared to the effects of alcohol. These findings are supported by earlier research. In order to develop a constructive dialogue about cannabis, the understanding of these attitudes is important for social work.

Våld riktat mot kvinnor, som mest sker i form av våld i nära relationer, är en avspegling av ojämn maktstruktur mellan män och kvinnor. Därmed anses våld mot kvinnor som en maktutövning, där kvinnors rättigheter och grundläggande friheter utsätts för kränkning. Våld kan innehålla dolda former, vilket sker när dessa former inte namnges eller definieras. Dessa former involveras sällan under det fysiska våldet och därför förblir de osynliga. Syftet med denna uppsats är, att öka kunskapen om hur kvinnor med olika bakgrund resonerar kring och definierar de dolda våldsformerna, det vill säga psykiskt, kontrollerande och sexuellt våld. Dessutom vill vi undersöka om socialisationsprocessen kan påverka kvinnors inställning till våldets olika former. Det empiriska materialet består av individuella intervjuer med sex kvinnor med olika bakgrund. Utifrån feministiska- och familjevåldsperspektivet som utgör centrala perspektiv för denna uppsats, samt med hjälp av hermeneutiska och tematisk analysmetoden har vi analyserat studiens empiriska data. Resultaten visar, att kvinnornas socialisation i förhållande till män, kan påverkas av både det sociala arvet och den sociala inlärningen. Det framkommer även att kvinnorna i vissa avseenden har definitionssvårigheter när det gäller en del våldsformer. Utöver det visar det sig att kvinnornas inställning till olika våldsformer påverkas av ett antal faktorer, inte minst det sociala arvet, som är ett återkommande tema i det empiriska materialet. / Violence directed against women, most of which occurs in the form of violence in close relationships, is a reflection of uneven power structure between men and women. Thus violence against women is considered a power exercise, where women's rights and fundamental freedoms are subjected to violation. Violence may contain hidden forms, which occurs when these forms are not named or defined. These forms are rarely involved in physical violence and therefore they remain invisible. The purpose of this paper is to increase the knowledge about how women of different backgrounds resonate and define the hidden forms of violence, namely psychological, controlling and sexual violence. In addition, we want to investigate whether the socialization process can affect women's attitude towards the various forms of violence. The empirical material consists of individual interviews with six women with different backgrounds. Based on the radical phenomenon and family violence perspective, which constitutes central perspective for this paper, as well as the hermeneutic and thematic analysis method, we have analyzed the empirical data of the study. The results show that women's socialization relative to men can be influenced by both the social heritage and social learning. It also appears that the women in some respects have definitional difficulties in some forms of violence. In addition, it appears that women's attitude to different forms of violence is influenced by a number of factors, not least the social heritage, which is a recurring theme in the empirical material.

Denna uppsats ämnar undersöka kvinnors utsatthet i våldsamma relationer och vilka konsekvenser som uppkommit till följd av dessa. Uppsatsen belyser varför en kvinna stannar i en våldsam relation, vad som får henne att lämna den samt hur hennes självidentitet har påverkats efter att hon lämnat mannen och den våldsamma relationen. Metoden som har tillämpats har haft en kvalitativ utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer av fem kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, becoming an ex: the process of rote exit, våldets dynamik och normaliseringsprocessen samt social kapital har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar som nämnts ovan. Resultaten visar att våldets normalisering under relationen är en betydande bidragande faktor till att en kvinna stannar i en relation där hon är utsatt för våld. Uppsatsens resultat visar att en bidragande faktor till varför kvinnan väljer att lämna en våldsam relation är finnandet av en symbolisk mening till att inte kunna stanna kvar.  En symbolisk mening kan vara att barnen far illa samt instinkten att mannen inte kommer ändra sitt beteende.  Studiens resultat påvisar en tydlig förändring i självidentitet hos samtliga kvinnor som medverkat. Nyckelord: Kvinna, intervjuer, våld i nära relation, våldsutsatt, separation, normalisering / This study aims to investigate how five women have been affected by intimate partner violence and what consequences it has brought upon them. It also clarifies why women stay in violent relationships and what it takes to leave it at the end. The study also explores the effects on women’s self-esteem after leaving a violent relationship.    The methodology used for this study has a qualitative approach and is processed through semi-structured interviews with five women who have experienced intimate partner violence. The theoretical theories that have been used and applied to this study are, “Becoming an example: the process of rotating the exit”, “The dynamics of violence and normalization” and “Social capital”.   The results of the study show that the normalization of intimate partner violence is a major (contributing) factor to why women stay in violent relationships. The contributing factor to why women choose to leave violent relationships is finding of a purpose and a symbolic meaning to not participate in these types of relationships. Examples of these purposes and meanings are the potential harm to children, if children are involved in the situation, or realization of that there are no signs of behavioral change. All five women who participated in this study show a significant change in regards of identity.   Keywords: Woman, interviews, intimate partner violence, victim of violence, separation, normalization.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how threats and violence can be normalized in the children’s departments within the social services, through a qualitative study. We spoke to six social workers in a series of semi-structured interviews. We analyzed the material that we gathered through previous studies together with Eva Lundgren’s theory of the Process of Normalization. Conclusions that can be drawn from our research are that social workers experience a much larger deal of threats, rather than actual physical violence. The extent of threats targeted at social workers has led to a normalization, and to a culture of where these threats are accepted as a part of the work environment. Threatening situations mainly occur in direct correlation to immediate care of children. In order to cope with threats and violence, a collegial spirit and environment is essential, in combination with correspondence to the head of the administration. Social workers tend to normalize threats by finding other explanations to why the client acted in a certain manner, or by blaming themselves for the situation. There is no clear or given definition of what threats are in the workplace, but it is rather a personal definition, where social workers themselves categorize whether they acknowledge something as a threat or not. The normalization of threats on the other hand can be used as a coping mechanism, to protect oneself from the setbacks and negative effects that threats and violence can entail.