Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolanBrorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskolaJag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur de utvecklingsstörda barnen blir bemötta och vilket stöd de får i förskolan. Jag vill även föra fram vilken syn pedagogerna har på integrationsbegreppet och även beskriva hur arbetssättet ser ut med dessa barn i förskolan. Mina frågeställningar är följande: Hur bemöts barn med någon form av utvecklingsstörning i förskolan? Vilket stöd får dessa barn och pedagoger? Hur ser pedagoger i förskolan på arbetet med ett utvecklingsstört barn i barngruppen? Och slutligen hur ser pedagogerna på integrationsbegreppet? Jag har genom min studie kommit fram till följande slutsatser. Det är viktigt att man som pedagog är väl förberedd när det kommer in ett barn med en utvecklingsstörning i barngruppen samt att ha tillgång till en resursperson. För att integreringen ska fungera så måste pedagogerna ha en positiv bild av utvecklingsstörda barn och tycka det är bra att de integreras med de andra barnen. Förskolan ska vara utformad på ett sådant sätt att den kan möta alla barn och deras behov. När det gäller arbetssättet är det viktigt att man som pedagog i första hand ser barnet och inte dess handikapp och att man är medveten om att barnet i mångt och mycket följer andra barns utveckling.Nyckelord: utvecklingsstörda barn, pedagoger, förskola, integrering och bemötande.

The aim of this master thesis is to study what relationship mentally disabled adults have with the public library and what factors affect their meeting with the library. The work of the library is also studied so that the experiences of the mentally disabled can be put in relation to the work performed for the group. The method used was interviews with four mentally disabled adults and one librarian responsible for the social function and availability at the library. As a theoretical framework Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model over the profiles of the library and Michael Buckland’s barriers, which must be overcome to achieve full access to information, were used. The informants have a positive attitude towards both the library and the library staff and visit the library regularly. They use the library primarily for borrowing different kinds of literature and two of the informants also use the library for study purposes. Factors that positively affect the meeting with the library are the librarians and sufficient and adapted signs and displays. The informants experience difficulties at the adult section of the library where the display is not adapted and when trying to use the computers. Many of the obstacles arise because of lack of know-ledge about the library among the mentally disabled and due to the lack of knowledge on the part of the librarians regarding this user group. To overcome these barriers user education and contact and cooperation between mentally disabled and the public library may be employed.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening.

<p>De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning. De lever i en hemlik miljö och har tillgång till stöd och hjälp dygnet runt. Utvecklingsstörda är fysiskt integrerade i samhället, däremot är de inte socialt integrerade, p g a att dessa individer inte har så lätt för att socialisera sig, även om vi skapar förutsättningar för socialisering. Resultatet belystes med de teoretiska begreppen normalisering och integrering.</p>

The purpose of this study is to investigate information seeking habits among young persons with mild mental disability. We wanted to know how they seek information in everyday life, barriers they experience when seeking information and also if they consider the library to be a source of information.The theoretical background of this study is based on the works of T. D. Wilson and Michael Buckland. Wilson’s model of information seeking behavior and seeking information was used as a tool analyzing the results from the interviews. Buckland’s sixaspects of access to information works as a supplement to Wilson’s theory.A qualitative method, based on emistructured interviews and literature studies, was applied in our research. Six persons withmild mental disability were interviewed in their home environment.The results indicate that the respondents often were dependent on others to get access to some information. It seems, a majority ofthe respondents want access to more Information, especially from the Internet, enabling them to seek information on their own without asking for help. They also visit the library to some extent but we found that different kinds of barriers prevent them fromgetting all the information they want there. / Program: Bibliotekarie

De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning. De lever i en hemlik miljö och har tillgång till stöd och hjälp dygnet runt. Utvecklingsstörda är fysiskt integrerade i samhället, däremot är de inte socialt integrerade, p g a att dessa individer inte har så lätt för att socialisera sig, även om vi skapar förutsättningar för socialisering. Resultatet belystes med de teoretiska begreppen normalisering och integrering.

Denna uppsats undersöker hur en teatergrupp inom en kommunal daglig verksamhet hanterar de etiska dilemman som kan uppstå med utvecklingsstörda skådespelare som har insatsen Daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats som undersöker vilka etiska dilemman och andra upplevda svårigheter som drama-/teaterledare kan komma att ställas inför under arbetet med teater för funktionsnedsatta, samt de resonemang som förs kring handlingsalternativ. Studien startar med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet. Metodinsamlingen har skett genom informella samtal och formella djupintervjuer med de medarbetare som är anställda i anknytning till teaterverksamheten. Teatergruppen i denna studie har sin grund inom dramapedagogikens konstpedagogiska perspektiv där de två primära målen är att individen ska få utveckla sin förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, sin personlighet och sociala samarbetsförmåga samt att skapa en konstnärlig produkt som kan visas för publik. För att åstadkomma detta är teaterföreställning den dominerande metoden och vid sidan av den finns improvisation, rollspel och kreativitetsövningar. Rapporten visar individens rätt att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och vikten av att acceptera olikheterna. Att det är människans upplevelse som skall styra vad och vem du spelar och när du är i roll. De dilemman som rapporten berör är de svårigheter informanterna anser kan vara för intellektuellt funktionsnedsatta som att förstå skillnaden mellan fiktion och verklighet, om vad som är viktigast, bra teater eller nöjda skådespelare och om skådespelarna alltid måste förstå i vilket sammanhang de befinner sig i. Rapportens slutsats är att det alltid är individens upplevelse och behov som ska styra. Ett accepterande av olikheter och rätten att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och allas vår rätt att få möjlighet att uttrycka sig med teater. Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta. Studien startar också med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet.