I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser. Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning. En central faktor är att vi upptäckte att skolorna, där vi gjorde våra intervjuer, arbetade med samma åtgärder fast på olika vis.

Syftet med studien är att belysa barns åsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i årskurs 1-6 genomförts och elever från årskurs 6 har besvarat en enkät. Materialet har sammanställts och utifrån litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet på skolan används socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram är barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien. Kamratstödjare och elever har liknande förväntningar på rollen och använder ofta samma adjektiv för att beskriva önskvärda egenskaper. Styrdokumentens och skolans värdegrundspedagogik är implementerad i barnens tankesätt men det svåra är hur detta ska gestalta sig i handling. Kamratstödjarna och eleverna ställer sig positiva till kamratstödjare och tycker de har en viktig funktion i skolan.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut “ute i verkligheten”. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning. Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning . Likaså tycks ett strukturerat samtal med mobbaren i enrum vara en beprövad och effektiv metod när det gäller att agera mot uppkommen mobbning.

Do children, who are supporter of comradeship, think that working to prevent cyber bullying may be a task for them? This study describes, from a child’s perspective, how a supporter of comradeship can be supportive in the preventive work against cyber bullying. This study will also define the phenomena bulling and cyber bullying, the difference between them and where they can be seen. I will also describe the supporters of comradeship are elected, the information they get from school and how adults at school help them to plan their work. The schoolconsider, of course, the Swedish school law towards (against) bulling and insulting behavior and the school is also visited by inspectors from the Swedish National Agency for Education. The idea to do this study came arise, from a lesson when we discussed, with the pupils, a problem that had happened the day before, after school. It was a problem that was difficult to solve and it was an interesting problem to discuss. I have been interviewing the supporters in group and in pairs. The supporters at the school think that cyber bullying might be a task for them to work with in a preventive way as well as the work to prevent bulling at the schoolyard still is important.

<p>Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut “ute i verkligheten”. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.</p><p>Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning . Likaså tycks ett strukturerat samtal med mobbaren i enrum vara en beprövad och effektiv metod när det gäller att agera mot uppkommen mobbning.</p>

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner.De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är:- Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning?- Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna?- Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning?- Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning?Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal. Övergripande har resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen visat att dessa är bra metoder för att förebygga utanförskap och mobbning på skolor, under förutsättningen att de används på ett medvetet och genomtänkt sätt. En slutsats som vi kommit fram till är att lärares förhållningssätt och beteende är den primära faktor som ligger till grund för den gemenskap eller utanförskap som skapas bland elever.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools’ methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools. Bullying has been a major problem among children for a long time. It was about 40 years ago the word bullying was first employed. Despite all the measures and  methods to address bullying, the problem of bullying still remains. This study focuses on the problem of bullying in multicultural schools. The research is based on two multicultural schools in Botkyrka municipality. It examines how they work to prevent bullying and their collaboration with the organization Friends.