Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning – Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt. De slutsatser vi har dragit är att det är svårt att bara ta till sig en metod utan att anpassa den. Vi upptäckte även att det är svårt att utvärdera och forska om en metod som anpassas beroende på skolors förutsättningar och förhållningssätt.

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser. Mobbning upptäcks av lärarna själva eller genom information från elever, annan skolpersonal och i vissa fall föräldrar. Mobbning hanteras med hjälp av likabehandlingsplan eller manualbaserat arbete. Slutsatsen var att elevers och lärares relation till och bemötande mot varandra spelar stor roll i arbetet mot mobbning.

Fritidshemspersonals syn på mobbning och hur det kan hanteras. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om mobbning och hur det kan hanteras, samt även undersöka fritidspersonals syn på detta problem och hur de hanterar mobbning på fritidshemmet. Förhoppningsvis kan fritidspersonal, men även annan personal som jobbar inom skolan, få tips och råd om mobbning och hur man kan hantera detta genom att läsa detta arbete. De frågeställningar som detta arbete utgörs efter är följande:  Vad är mobbning?  Varför förekommer mobbning?  Hur kan man åtgärda mobbning?  Hur åtgärdar man mobbning på fritidshemmet? Den metod som använts är kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrutererade intervjuer då personliga åsikter var syftet med dessa. Fem personer med olika utbildningar inom läraryrket som jobbar på fritidshem intervjuades i detta arbete. Fritidspersonal hanterar mobbning på sitt eget sätt med hjälp av en egenkonstruerad plan som de kallar för likabehandlingsplan, och använder då ingen färdigkonstruerad modell från någon forskare. Forskarna som undersökts i detta arbete har varierande synsätt vad gäller mobbning och hur det ska hanteras. Fritidspersonalens åsikter skiljer sig emellanåt från forskarnas, både vad gäller mobbning generellt och hur detta kan åtgärdas. / This essays title in English: After-school centre staffs views regarding bullying and how it can be handled.

<p>Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker. Beträffande metod har jag kommit fram till att det inte finns någon universalmetod som är bättre än andra utan det finns för och nackdelar med alla metoder som här tas upp</p>

<p>Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.</p>

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut “ute i verkligheten”. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning. Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning . Likaså tycks ett strukturerat samtal med mobbaren i enrum vara en beprövad och effektiv metod när det gäller att agera mot uppkommen mobbning.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker. Beträffande metod har jag kommit fram till att det inte finns någon universalmetod som är bättre än andra utan det finns för och nackdelar med alla metoder som här tas upp

<p>Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut “ute i verkligheten”. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.</p><p>Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning . Likaså tycks ett strukturerat samtal med mobbaren i enrum vara en beprövad och effektiv metod när det gäller att agera mot uppkommen mobbning.</p>