Denna studie undersöker om det kan påvisas en koppling mellan menstruationscykeln och hedonistiskt köpbeteende, samt få reda på vilka känslor dessa köp är kopplade till. Metodernasom använts är av kvantitativ och kvalitativ natur. Deltagarna består av fem kvinnor i åldern 25-35 år och är boende inom det geografiska området Norrbotten. Ingen av deltagarna har barn och använde heller inte något hormonellt preventivmedel under studiens tidsspann. Den kvantitativa metoden innebar en insamling av alla inköp utförda under två sammanhängande menstruationscykler per deltagare. Materialet över inköpen samlades in genom att deltagarna redovisade sina registrerade kortköp via sin internetbank, synkroniserat med menstruationscyklerna. Därefter fick deltagarna redovisa vilka köp de själva upplevde som hedonistiska. Den kvalitativa undersökningen bestod av ett webbaserat frågeformulär som behandlade deltagarnas känslotillstånd kring hedonistiska köp. Resultatet av studien visade att deltagarna utförde flest hedonistiska inköp under deras luteala period i menstruationscykel och kategorin av produkter som deltagarna fann mest hedonistiskt var matrelaterade. Deras känslor före, under och efter ett hedonistiskt köp var i merpart positivt betingade känslor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet shoppingturism. Skribenterna valde att utifrån sex stycken kvalitativa intervjuer kartlägga de faktorer som bidrar till att resenärer åker på en shoppingresa. Därutöver undersökte skribenterna även om shoppingturism kan kopplas samman med upplevelseturism samt om respondenterna anser att shoppingresandet kan ha någon påverkan på en destination. Metoden som skribenterna har använt sig av är en kvalitativ intervjustudie där intervjumanualen var halvstrukturerad. För att tolka de resultat som framkommit under samtliga intervjuer har skribenterna använt sig av tidigare forskning samt diverse teoretiska analysverktyg. Under empiriavsnittet har skribenterna redovisat de resultat som framkom under samtliga intervjuer. Empiriavsnittet är uppdelat i fem rubriker. Under den första rubriken presenteras intervjudeltagarna. Under den andra rubriken presenteras de faktorer som intervjudeltagarna anser vara bidragande till att de åker på en shoppingresa. Under den tredje rubriken presenteras infrastrukturens samt resekostnaders betydelse för en destination. Under den fjärde rubriken presenteras huruvida shoppingturismen kan kopplas till upplevelseturismen och slutligen presenteras under den femte rubriken huruvida shoppingresandet kan påverka en destination enligt respondenterna. / The purpose of this paper is to investigate the phenomenon of shopping tourism. The writers chose to identify the factors that contribute to the travelers to go on a shopping trip from six qualitative interviews. In addition, the writers also investigated if shopping tourism can be connected with adventure tourism and if the respondents think that shopping travel can have an impact on a destination. The method which the writers have used is a qualitative interview study in which the interview guide was semi-structured. To interpret the results that emerged from all interviews, the writers made use of previous research and various theoretical analyses. In the empirical section which is divided into five headings, the authors reported the results that emerged from all interviews. The first section contains a presentation of the interview participants. The second section presents the factors that the interview participants feel contributes them to go on a shopping trip. The third section presents the importance of the infrastructure and travel expenses for a destination. The fourth section presents whether shopping tourism can be linked to experience tourism and in conclusion the fifth section presents whether shopping travel can affect a destination according to the respondents.

By using transaction data of sold cooperative apartments in the municipality of Stockholm,Sweden, during the year 2021, we find that leasehold status has a statistically significant impacton apartment prices in the inner city of -3.6% and in the outer city of -6.8% when controllingfor conventional apartment characteristics and location in a hedonic model. We also find theremaining time of the ground leasehold contract to have a statistically significant impact of0.42% per additional year that remains until renegotiation. We also find that the impact ofground leasehold differs depending on location. Further, we find that freehold transactionswould impact the prices of apartments differently in the inner city compared to the outer city.Consequently, the necessary increases in the monthly fees to enable a freehold transaction aregreater in the inner city compared to the outer city in average in a scenario analysis. We add toprevious research by using more recent data and a wider geographical area. Last, we simulatethe impact on apartment prices if a housing cooperative bought the land. We find considerablevariation among housing cooperatives on leased land, for when a purchase would be profitable. / Med hjälp av transaktionsdata av sålda bostadsrättslägenheter i Stockholms kommun, Sverige,under år 2021 finner vi att tomträttsstatusen har en statistiskt signifikant påverkan pålägenhetspriser i innerstaden om -3.6% och i ytterstaden om -6.8% när vi kontrollerar förkonventionella attribut och läge i en hedonistisk modell. Vi finner även att den kvarvarandetiden på tomträttsavtalet har en statistisk signifikant påverkan om 0.42% per kvarvarande år tillomförhandling av tomträttsavtalet och att påverkan av tomträttsstatusen varierar beroende påläge. Vidare finner vi att friköp påverkar bostadsrättspriserna olika i innerstaden och iytterstaden samt att den nödvändiga höjningen av månadsavgiften vid friköp, i snitt är högre iinnerstaden jämfört med ytterstaden genom en scenarioanalys. Genom att använda data från ensenare tidperiod och större geografiskt område, tar vi vid där tidigare studier lämnat.Scenarioanalysen bidrar ytterligare till kunskapen i området genom att simulera effekten pålägenheter av att bostadsrättsföreningen köper marken. Vi finner stor variation i hur lönsamtett köp skulle vara.

Detaljhandeln är en marknad som är under ständig utveckling och möts av nya utmaningar. Den hårda konkurrensen driver de verksamma till att arbeta med butiken och dess miljö som en konkurrensfördel. Det satsas och investeras årligen i stora ombyggnationer av butiker där detaljister planerar, bygger, förändrar och kontrollerar organisationens fysiska miljö utan att i många fall fullt förstå hur det påverkar ”användare” av miljön. Baserat på vad som skapar värde för konsumenter vid köptillfället kommer de ställa olika krav på butiksmiljön och således påverka hur de upplever det totala shoppingvärdet. Det blir därför viktigt att definiera konsumentens värdedimension för att också förstå butiksmiljöns betydelse och påverkan.Den hedonistiska värdedimensionen som syftar till emotionella värden så som underhållande och trevlig shopping har fått större utrymme inom detaljhandeln. Detaljisternas ökade strävan av en hedonistisk butiksmiljö som fokuserar på inspiration och upplevelse i butik har medfört att det utilitaristiska värdet fått mindre utrymme, en inriktning mer fokuserad på en behovsstyrd och funktionell konsumtion. Lite forskning har gjorts kring den utilitaristiska värdedimensionen samtidigt som många människor lever utifrån en alltmer hektisk livsstil vilket tycks innebära ett ökat behov av bekvämlighet och effektivitet i de sammanhang där de kan erhålla eftersökta varor.Studiens syfte är att undersöka och analysera betydelsen av butiksmiljön och dess faktorer för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Studien ämnar också besvara hur detaljister genom butiksmiljön kan skapa värde för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Då det krävs ens djupare förståelse för den utilitaristiska värdedimensionen och hur den påverkar konsumenternas uppfattning om vad som skapar värde för dem i butiksmiljö har studiens empir samlats in genom fokusgrupper. För att skapa förståelse för mönster och beteenden samt för att förebygga en spretig datainsamling har fokus riktats mot en typ av produkt. Då underkläder betraktas som en utilitaristisk produkt och som oftast exponeras i en hedonistisk miljö föreföll det vara en lämplig och intressant produkt att använda som undersökningsfall. Då underklädesavdelningen för kvinnor har större variation av produkter och modeller än den manliga avdelning, samtidigt som de oftast har större utrymme i butik styrdes urvalet mot underkläder för kvinnor. Fyra fokusgrupper genomfördes med kvinnor i åldrarna 23-59 år.Studiens resultat visar att butiksmiljön blev mindre viktig för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Konsumenter lägger större fokus på att uppnå sitt köpmål och hitta efterfrågad produkt än upplevelsen i butik. Butikens förmåga att tillhandahålla och erbjuda rätt utbud av produkter var av störst betydelse för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Det var också av stor betydelse att faktorerna i butiksmiljön underlättar och effektiviserar köpprocessen genom en tydlig layout och varuvisning, tillgänglig personal samt genom en lugn och behaglig miljö. Vid utilitaristisk konsumtion kan detaljister således skapa värde för konsumenter genom att främst erbjuda rätt produkter men också genom att skapa en tydlig layout, struktur, ha tillräcklig bemanning samt sträva efter en butiksmiljö som satsar på funktion framför inspiration. / The retail industry is a market experiencing constant change and new challenges. Tough competition pushes companies to work on their store environment in order to attain competitive advantage. Retailers annually make significant investments to plan, build, change, and control the organizations’ physical environment, and in many cases, without understanding how it truly affects the actual “users” of the environment. Based on the consumers’ preferences and value at the time of purchase they will generally have different requirements of the store environment and how they experience and evaluate it. As a result, it becomes important to define the consumers value dimension in order to understand the importance and effect that the physical environment has on the consumer.Whereas the hedonic store environment has gained more recognition, where inspiration and experience is in focus, few studies have been done on the utilitarian value which focuses on the needs-driven and functional consumption. At the same time people tend to have an increasingly busy lifestyle where an increased need of convenience and efficiency where they make their purchase is sought after. This study aims to increase understanding of the importance of the store environment and its factors in utilitarian consumption. The study intends to examine how retailers, through their store environment, can create value for consumers with a utilitarian value dimension.To be able to answer the research questions it requires a deeper understanding of the utilitarian value dimension and how it affects consumers’ view of what creates value for them in the store environment; the study is therefore conducted through focus groups. To understand consumers’ patterns and behaviors and to prevent a too wide data collection the study focuses on only one product. As underwear is considered a utilitarian product that people use on an everyday basis and mostly is exposed in a hedonistic environment; it appeared to be an appropriate and interesting product to use. In general, the women’s lingerie department will show a wider assortment of products than the respective department for men; as a result, the sample of the study was tilted towards underwear for women. Four focus groups were conducted with women in an age range of 23-59.The result of the study revealed that the store environment became less important to consumers with a utilitarian value dimension. Consumers put more focus in achieving their goal of a purchase and finding the requested product than what they experience in store. A store’s ability to provide and offer the right range of products was of the greatest importance for consumers when it comes to utilitarian consumption. It was also of great importance that the store environment provided possibilities for the consumers to make the purchase process efficient by providing a clear layout, simple exposure of the products, service and creating a calm and comfortable environment. In utilitarian consumption retailers can create value for consumers by offering the right products, creating a clear layout and structure, have sufficient staffing and aim for store environments that focus on function rather than inspiration.This thesis is hereinafter written in Swedish.

In recent years, luxury consumption has expanded and grown significantly in comparison to past years. Today luxury is more accessible by society than ever before. Various studies have shown and proven how luxury consumption tends to have negative effects on individuals. The negative circumstances that emerge as consequences can be of cognitive character, but also in the form of financial, personal, social and/or professional problems, debt, and compulsive purchases. In addition to these findings, recent studies have also shown that people are ready to compromise in a variety of ways such as saving more money, working overtime, or withdrawing from essential expenses.  For these various reasons, the purpose of this study is to identify possible experienced motives that can work as reasons for luxury consumption amongst the young Swedish population. Furthermore, this study aims to examine regret in relation to this type of consumption. The literature review of this study covers subjects of cognitive dissonance, regret theory, possessions and the extended self and the motives hedonic, symbolic and instrumental. The research method applied in this study is of a qualitative character. The data collection was executed through the use of semi structured interviews where a total number of fifteen young Swedish individuals chose to participate. The results of this study reveal that luxury consumption can be based on the hedonic motive where pleasure, joy, satisfaction or reaching a desired goal are common reasons. Moreover, the results of this study also reveal that luxury consumption can be based on the symbolic motive, where individuals desire to symbolise/express themselves, impress others, seek confirmation, to fit in and/or follow hidden norms in society. Furthermore, luxury is desired for the pure quality, where the high price of luxury products equals higher perceived quality.  Moreover, regret in this type of consumption is regularly occurring. The reasons for regret can be caused by the product itself, by comparison to other possible alternatives or because of impulsive/compulsive/stressful decisions. This feeling of regret can exist in the form of cognitive dissonance, that is a feeling of discomfort for a small number of participants. For a larger number of participants, the feelings are separated, where regret is a more rough and painful feeling. Solutions to suppress these feelings are through giving away the products to be used, persuade the mind that the purchase is deserved, or to shed a positive light at the purchase by looking at it as additional knowledge/ experience. / Under de senaste åren konsumeras lyx mer, och har blivit mer tillgängligt för allmänheten i jämförelse till tidigare år. Ett flertal studier har visat på hur lyxkonsumtion tenderar att ha negativa effekter på individer. De negativa omständigheterna som framträder som konsekvenser av lyxkonsumtion kan vara av en kognitiv karaktär, men även i form av finansiella, personliga, sociala och/eller professionella problem, skuldsättning, och kompulsiva köp. Dessutom visar studier även att människor är redo att kompromissa på olika sätt som att spara mer pengar, jobba övertid eller att utebliva nödvändiga utgifter. För dessa diverse anledningar är syftet med denna studie att identifiera möjliga upplevda drivkrafter för lyxkonsumtion för det unga svenska samhället. Vidare ämnar studien även att undersöka ånger i förhållande till denna typ av konsumtion. Teorigenomgången för denna studie behandlar ämnen om kognitiv dissonans, regret theory, ägodelar och det förlängda jaget samt motiven hedonic, symbolic samt instrumentell. Empiriinsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod som i sin tur bestod av femton semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar som lyxkonsumerar. Resultaten av denna studie visar på att lyxkonsumtion kan ske med anledning av hedonistiska aspekter där glädje, nöje, tillfredsställelse eller en avklarad målsättning var vanligt förekommande anledningar. Fortsättningsvis visar studien även att symboliska motiv var en vanlig drivkraft för lyxkonsumtion, där individer strävar efter att symbolisera/uttrycka sig, imponera på andra, få bekräftelse, passa in i samhället samt följa osynliga normer. Utöver detta var lyx eftersträvat på grund av kvalitet, där höga priset av lyxprodukter förutsätter högre upplevd kvalitet.  Avslutningsvis påvisar resultaten av denna studie att ånger inom denna typ av konsumtion är vanligt förekommande. Orsakerna för ånger kan bero på själva produkten, på jämförelse av produkten med andra alternativ eller på grund av impulsiva/kompulsiva/hastiga beslut. Känslan av ånger kan vidare vara i form av en kognitiv dissonans, som i sin tur betecknas som en känsla av obehag av en liten del av deltagarna i denna studie. För en större del av deltagarna var känslorna åtskilda, där ånger var en grövre och mer smärtsam känsla. Lösningar för att dämpa detta obehag är genom att ge bort produkten för användning, övertala sig själv att köpet är förtjänat, eller genom att omvandla köpet till ytterligare erfarenhet/lärdom.