Bakgrund: Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest och detta kan bero på att vi lever längre. En cancerdiagnos påverkar vardagen, både under pågående behandling och efteråt. Personerr som får ett cancerbesked hamnar ofta i kris och det är viktigt att de får stöd och hjälp av andra för att orka. Det är mycket känslor som uppkommer vid ett cancerbesked och under sjukdomstiden. Ordet cancer får många att känna rädsla och obehag. Studiens teoretiska referensram utgick ifrån omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som bland annat har inriktat sig på lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers utsagor av olika känslor vid cancersjukdom. Metod: Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på två skönlitterära böcker skrivna av personer med cancer. Böckerna analyserades med inspiration av Burnads (1996) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra subkategorier: existentiellt hot, förlust av livet, att blicka framåt och inre ro. Kategorierna speglar författarnas känslor och tankar från cancerdiagnos till att känna inre ro trots sin sjukdom. Slutsats: Resultatets fyra kategorierna visar att ökad förståelse av hur personer hanterar och uttrycker känslor olika kan underlätta för vårdpersonalen inför möte och behandling av patienter med cancersjukdom.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker känslor genom dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna. I förskolan såg vi tydligt hur pojkarna tydde sig till varandra medan flickorna arbetade individuellt. En viktig slutsats är att flickor oftast var de som tog första initiativet medan pojkarna var mer avvaktande. Enligt vår tolkning var den stora skillnaden mellan förskola och grundskola var att förskolebarnen var mindre färgade än grundskolebarnen av samhällets åsikter och värderingar om vad bland annat dans innebär.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 – 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd. Studien föreslår att ungdomar bör informeras kring de negativa effekter som sömnproblem skapar. / Previous studies have clearly demonstrated that sleep problems and bad dreams are associated with poorer wellbeing. The purpose of this study is to see how young people’s wellbeing at the form of positive and negative emotional levels are related with sleep problems and negative dreams. A questionnaire was distributed to 111 high school students in Örebro municipality aged 16-19 years. The results showed that participants with negative dreams and sleep problems have significantly higher levels of negative emotions and poorer wellbeing. It was found that sleep problems and negative dreams are related and that both together are connected with increased negative emotion that can lead to a depressive state. The study suggests that young people should be informed about the negative effects of sleep problems on wellbeing.

Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram artiklar. Totalt resulterade sökningen i tio artiklar som svarade på studiens syfte. Av dessa var sex kvalitativa, två kvantitativa och två mixed-methods. Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: rädsla och oro, glädje och tacksamhet, skuld och sorg samt ilska, frustration och fientlighet. Den mest genomgående känslan var sorg, de hjärttransplanterade sorg kände sorg över att förlora sitt eget hjärta samt över att någon behövt dö för att de skulle kunna överleva. Slutsats Att genomgå en hjärttransplantation kan för patienten vara påfrestande både psykiskt och fysiskt, detta resulterar i en mängd blandade känslor.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka omständigheterna kring stick- eller skärskada på kontaminerat material i arbetet hos sjukvårdspersonal, hur de agerat i och efter situationen samt deras reaktioner och tankar i samband med händelsen.  Metod: Med hjälp av en enkät gjordes ett stickprov på 50 personer, som besökte en infektionsmottagning i Mellansverige. Resultat: De flesta som skadat sig var sjuksköterskor och de erhöll skadan under ett arbetspass på dagen på en vårdavdelning. Situationen var oftast planerad och gällde en vuxen, vaken och samarbetsvillig patient och incidenten uppkom bland annat på grund av oaktsamhet av personalen med materialet. En icke sticksäker injektionskanyl eller en sticksäker provtagningskanyl var de material som i flest fall orsakat skadan. Hälften av deltagarna upplevde att de var stressade i situationen. Hälften kände sig lite eller ganska oroliga över händelsen och många kommenterade händelsen med känslomässigt starka uttryck. Många ansåg att händelsen var deras eget fel. Slutsats: Skadan uppkom under vanliga arbetsförhållanden och även då ”sticksäkra” kanyler användes. Studien visar att en stickskada lätt kan hända. Detta måste beaktas i undervisning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor ska uppmärksamma detta problem och arbeta preventivt så incidensen minskar. / Aim: The aim of this study was to investigate the circumstances surrounding among needle-stick- or sharp injuries on contaminated materials in the work of the medical staff, the way they acted and the situation as well as their reactions and thoughts related to the event. Methods: Using a questionnaire, a sample of 50 people who visited an infectious disease clinic in central Sweden. Results: Most of those injured were nurses and they received the injury during a session of the day on a ward. The situation was usually planned and was an adult, awake and cooperative patient and incident arose partly because of the negligence of the staff with the material. A non-stick safe injection needle or a safe sampling needle caused most of the damage. Half of the participants felt that they were stressed in the situation. Half felt somewhat or very concerned about the incident and many commented on the event with strong emotional expression. Many felt that the event was their own fault. Conclusion: The injury occurred during normal working conditions and even then stick safe needles were used. The study shows that a needle-stick injury can easily happen. This must be considered in the education of nurses and other health professionals. Nurses should pay attention to this problem and work preventively to reduce the incidence.

Sveriges första hjärttransplantation ägde rum 1984 och idag görs ungefär 50 stycken varje år. Dessa patienter genomgår en lång process med blandade känslor och upplevelser. Från att vara svårt hjärtsjuk, till att stå på väntelista för transplantation, för att till slut nå målet att få sitt nya hjärta. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. För att undersöka detta granskas och analyseras både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom ämnet för att få en sammanfattande bild av patienters upplevelser. Resultatet delas upp i två huvudteman, känslomässiga förändringar samt upplevelsen av det dagliga livet. I diskussionen tar författarna upp dessa upplevelser för diskussion som styrks med annan litteratur och nya artiklar. Slutsatsen handlar om att patienter upplever en rad känslomässiga och vardagliga förändringar, och för att möta detta behövs en förståelse för att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad

Det flexibla arbetet blir allt mer vanligt och får ökad legitimitet i dagens samhälle. Flexibilitet ses som en eftertraktad förmån som ger medarbetare frihet att strukturera sin arbetstid, distansarbeta och organisera innehållet i arbetet. Tidigare forskning om flexibelt arbete påvisar meningsskiljaktigheter som utgörs av vad flexibelt arbete innebär, vem flexibiliteten gynnar och hur det flexibla arbetet upplevs av medarbetare. Syftet med denna uppsats är att skildra medarbetares upplevelser av styrning i det flexibla arbetet genom att studera medarbetares förhållningssätt och känslouttryck i samband med graden av styrning i det flexibla arbetet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie innehållandes nio intervjuer med medarbetare från fyra olika fackliga branschtidningar inom personal och arbetsliv. Uppsatsens begreppsliga referensram utgörs av begreppen disciplinär övervakning, tacksamhet och känslostrategier. Resultatet påvisar att medarbetares upplevelser av flexibelt arbete grundar sig i en subjektiv tolkning av flexibilitetens innebörd. Genom att sträva efter belöning och undvika bestraffning i arbetet disciplineras medarbetare till att förhålla sig på ett sätt som gör att flexibiliteten inte nyttjas till fullo. Förhållningssätten karaktäriseras således av dold styrning. Vidare påvisar resultatet att medarbetare känner tacksamhet över sin flexibla arbetssituation. Känslan av tacksamhet medför att medarbetare accepterar ökad arbetsbelastning. Trots att somliga medarbetare upplever missnöje med den rådande graden av flexibilitet förhåller de sig på ett medgörligt sätt, vilket kan förklaras genom känslostrategier. Strävan efter belöning och rädslan för att bli bestraffad, som medför att medarbetare disciplinerar sina känslor, leder till att medarbetare strategiskt förminskar de upplevda känslorna av missnöje. Känslouttrycken karaktäriseras således av organisatoriskt åtagande och lojalitet.

Amyotropisk lateral skleros, ALS är en dödlig sjukdom som bryter ned kroppens nervbanor. Detta leder till förlamning som i sista skedet drabbar andningsmusklerna, vilket leder till andningsinsufficiens. I och med att ALS har ett snabbt sjukdomsförlopp så skapar det många känslor hos de närstående. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka känslor som kan uppkomma hos närstående som vårdar personer med ALS i hemmet. Metoden som använts är Polit och Becks metod för litteraturstudier. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fem artiklar hade kvalitativ design, tre hade kvantitativ design och två var av mixad metod. I denna studies resultat har åtta kategorier av känslor som de närstående beskrivit, tagits fram och redovisats. Slutsatsen av studien är att känslor som ångest/oro, skam/skuld, hjälplöshet, sorg, rädsla, ilska/frustration och styrka framkom hos de närstående.

Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar kvinnans könsorgan och är vanligt förekommande. Varje form av gynekologisk cancer är unik och så även kvinnors känslomässiga upplevelser om sjukdomen. Beroende på fas i livet påverkas kvinnan individuellt. Kvinnor i fertil ålder drabbas oftast hårt då förmågan till reproduktion försvinner men för de kvinnor där reproduktion inte längre är aktuellt framkommer också utmanande känslor av depression och nedstämdhet. Syftet med studien var att belysa kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med gynekologisk cancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Studiens resultat utgick ifrån 14 vetenskapliga artiklar, där majoriteten var kvalitativa och belyste den känslomässiga upplevelsen hos kvinnor i samband med gynekologisk cancer. De vetenskapliga artiklarnas resultat ledde till fyra teman: Upplevelser efter fysiska förändringar, Upplevelser av stödets påverkan, Upplevelser av osäkerhet inför framtiden och Upplevelser om en ljus framtid. I resultatet framkom att det medför en stor känslomässig påverkan att drabbas av gynekologisk cancer och att upplevelserna skiljdes åt mellan de drabbade. Tidigare forskning visar på brister i omvårdnaden då kommunikationen ofta drabbas negativt i samtal mellan vårdpersonal och kvinnan på grund av att sjukdomen medför komplikationer som är svåra att tala om. Fortsatt forskning inom området vore önskvärt för att utveckla vårdpersonalens kunskap om gynekologisk cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den allra vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige drabbas omkring 8000 kvinnor av denna sjukdom varje år och cirka 1500 avlider. Från och med 1986 erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år att delta i regelbundna mammografikontroller. Det har gjort att allt fler kvinnor diagnostiseras tidigt i sjukdomsförloppet och att antalet dödsfall reducerats. Trots fördelarna med mammografi upplever många kvinnor undersökningen som smärtsam och påfrestande. Det är därför viktigt att få en ökad förståelse för kvinnors upplevelser för att på så sätt skapa en förutsättning för ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse i samband med mammografiscreening. Metod: Litteraturstudien baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PsychINFO. Artiklarna granskades och analyserades av författarna innan ett resultat sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att tidigare erfarenheter påverkade attityderna kring mammografiscreening. Majoriteten fann undersökningen smärtsam och att bemötandet av personalen var en viktig aspekt som påverkade upplevelsen. Det visade sig att det fanns ett genomgående behov av information kring undersökningen samt att väntan på resultatet var en tid fylld med oro och ovisshet. Slutsats: Trots att många kvinnor upplever fysiska såväl som psykiska obehag i samband med mammografi är de motiverade att fortsätta medverka i screeningundersökningar. Med anledning av detta är det viktigt för röntgensjuksköterskan att ha en förståelse och kunskap om kvinnors upplevelser så det finns möjlighet att motverka dessa obehag så långt det är möjligt.