Bakgrund: I Sverige finns det runt 130 000 – 150 000 människor som lider av någon form av demensdiagnos. Utifrån den siffran kan slutsatsen dras att det finns minst lika många anhöriga. Anhöriga till en person med demenssjukdom kan drabbas av nedsatt välbefinnande, samt påverkas emotionellt av att ta ansvar över omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med demenssjukdom.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats i en litteraturöversikt som grundar sig på 15 vetenskapliga studier. Resultat: I resultatet identifieras tre huvudkategorier av anhörigas upplevelser vilka var: Väcker känslor, Relationer förändras och Viktigt att hålla sig frisk. Resultatet visade att anhöriga upplevde många negativa känslor i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Anhöriga behöver involveras i omvårdnadsarbetet i enlighet med den Familjefokuserade omvårdnadsmodellen för att minska de negativa upplevelserna av att vara anhörig till en person med demenssjukdom.

Introduction:Among children and parents, the word surgery alone can be experienced as daunting. It may arouse feelings of anxiety, anxiety, anxiety and fear. The worries and anxieties can be reduced if parents and children are allowed to participate in the preoperative preparation. Purpose: The objective was to describe parents' experiences in connection with their child´s surgery and anesthesia. Method: The method was a systematic literature review. The data bases PsycINFO and Cinahl were used to retrieve articles based on parents´experiences and perceptions of their children´s surgery and anesthesia. The final number of articles included was 14 and the study design was both qualitative (n=6) and quantitative (n=8). Results: The results showed that information about the child's surgery and anesthesia could have a calming effect on the parents. It was very important that parents understood and could absorbed the information given. The hardest parts for the parents´ was the child´s anesthesia and that they had to leave the child behind in the operating room. Conclusion and clinicalimplications: Parents whose children are undergoing surgical care have a very great need for information about what will happen to their child. They should be treated in a professional manner as this can have significant impact on how they experience the care given, thus this is important to acknowledge in clinical care.

<p>Självkänsla kan delas upp i två delar, antingen bassjälvkänsla eller prestationsbaserad självkänsla. Perfektionism anses ha två mönster, antingen positivt eller negativt. Känslor i föreliggande studie definieras som känslor efter en tävlingsprestation. Syftet var att undersöka individuella landslagsspelares känslor efter bästa och sämsta tävlingsprestation. Syftet var även att undersöka om landslagsspelarna beskriver olika känslor beroende på deras nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster. För att mäta självkänsla och perfektionismmönster användes två standardi­serade formulär. Landslagsspelarna fick beskriva med egna ord hur de kände sig efter deras bästa och sämsta tävlingsprestation genom att besvara två retrospektiva frågor. För att bevara landslagsspelarnas känslor i dess ursprungliga form användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att landslagsspelare beskrev olika känslor beroende på landslagsspelarnas nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster. Studiens resultat antyder att både aktiva och människor som arbetar inom elitidrotten bör använda sig av exempelvis mer mental träning.</p>

<p>Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.</p><p>Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.</p><p>Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna värderades vetenskapligt och uppfyllde kravet för vetenskaplig kvalitet samt analyserades genom innehållsanalys med latent nivå.</p><p>Resultat: Personlig utveckling, positivt synsätt på livet och förändrade sociala relationer, var av vikt för de positiva erfarenheter patienterna upplevde. Känslan av hopplöshet, känslan av att förlora kontrollen och oro inför framtiden, var framträdande inom de negativa erfarenheter som upplevdes. Tro på framtiden, finna energi och styrka till att hantera sjukdomen och stöd från andra människor, användes som strategier för att hantera livssituationen.</p><p>Slutsatser: De upplevelser som patienter med cancer återgav kan ha liknande upplevelser som andra patienter med kroniska och svåra sjukdomar. De positiva erfarenheter patienterna fick från sjukdomen kan vara av betydelse att upplysa för allmänheten och sjukvårdspersonal.</p>

<p>En olycka, skada eller sjukdom påverkar hela individen. I sjukvården emellertid, är det de fysiska skadorna som får mest uppmärksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och kräver minst lika mycket vård. Forskning visar att det är patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma får. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk händelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar analyserades. Resultatet visade att stödet var viktigt för att patienterna skulle kunna gå vidare i livet och hoppet var en viktig källa till kraft för att kunna hantera situationen. Efter en traumatisk händelse upplevde patienterna förlust av kontroll och självständighet. Med förlusten kom känslor som rädsla, sårbarhet, ensamhet. Efter den traumatiska händelsen upplevde patienterna att de blev medvetna om sin dödlighet. Det sociala nätverket och sjuksköterskans stödjande funktion hade stor betydelse för patientens tillfrisknande. Utförlig forskning finns på området, men för att den ska komma till nytta för patienterna måste den appliceras inom vården.</p>

No description available.

<p>SAMMANFATTNING: Ätstörningar är ett allt vanligare problem bland yngre människor i vårt</p><p>samhälle. Föräldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte själva drabbas av</p><p>ohälsa. Syftet med vår studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som</p><p>drabbats av ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Resultatet grundar</p><p>sig på åtta artiklar. Studien har en dokumenterad sökstrategi, en sammanställning och granskning</p><p>av de kvalitetsbedömda artiklarna. I dataanalysen kom vi slutligen fram till ett antal teman som</p><p>repriserades i artiklarna. Dessa teman blev upplevelse av föräldrarollen och upplevelse av stöd.</p><p>Vår studie visar att anhöriga har behov av att prata om både sin egen förtvivlan och rädsla och</p><p>även om den sjukes ångest och rädsla. Det är vanligt att föräldrar inte känner sig delaktiga och att</p><p>vårdpersonal inte är intresserade av något samarbete eller att delge information. Många föräldrar</p><p>uttryckte känslor som ilska, sorg, rädsla, skuld och otillräcklighet. Familjelivet blev upp- och</p><p>nervänt, det blev svårt att leva ett normalt liv. När föräldrarna inte fick stöd eller fick vara</p><p>delaktiga i vården av sitt barn ledde det till att tiden för tillfrisknande blev längre.</p>

<p>Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar. Resultatet visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Olika demensformer och stadier av demenssjukdomen kräver differentie-rad omvårdnad av personen med demenssjukdom och dennes an-höriga, därför bör vårdpersonalen vara flexibel och specialiserad. Vid pressade arbetsförhållanden i form av tidsbrist och hög perso-nalomsättning upplevde anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Ökad kunskap om sjukdomen demens och utbildning skulle kunna underlätta rekrytering och bevarande av vårdpersonal. Fler aktiviteter för de demenssjuka efterfrågades av anhöriga. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull. An-höriga behöver också mer kunskap om sjukdomen demens. Beslu-tet av att flytta den demente till ett vårdhem är fyllt med skuld och andra känslor och dessa känslor finns fortfarande kvar långt efter flytten. Det är viktigt att belysa sämre fungerande interaktioner så att dessa i förlängningen kan leda till goda relationer. Dåliga inter-aktioner kan orsaka stress och andra psykiska problem hos anhöri-ga. Vidare forskning behövs för att få djupare kunskap om varför en del anhöriga uppger att interaktionen inte fungerar tillfredsstäl-lande.</p>

Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar. Resultatet visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Olika demensformer och stadier av demenssjukdomen kräver differentie-rad omvårdnad av personen med demenssjukdom och dennes an-höriga, därför bör vårdpersonalen vara flexibel och specialiserad. Vid pressade arbetsförhållanden i form av tidsbrist och hög perso-nalomsättning upplevde anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Ökad kunskap om sjukdomen demens och utbildning skulle kunna underlätta rekrytering och bevarande av vårdpersonal. Fler aktiviteter för de demenssjuka efterfrågades av anhöriga. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull. An-höriga behöver också mer kunskap om sjukdomen demens. Beslu-tet av att flytta den demente till ett vårdhem är fyllt med skuld och andra känslor och dessa känslor finns fortfarande kvar långt efter flytten. Det är viktigt att belysa sämre fungerande interaktioner så att dessa i förlängningen kan leda till goda relationer. Dåliga inter-aktioner kan orsaka stress och andra psykiska problem hos anhöri-ga. Vidare forskning behövs för att få djupare kunskap om varför en del anhöriga uppger att interaktionen inte fungerar tillfredsstäl-lande.

En olycka, skada eller sjukdom påverkar hela individen. I sjukvården emellertid, är det de fysiska skadorna som får mest uppmärksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och kräver minst lika mycket vård. Forskning visar att det är patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma får. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk händelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar analyserades. Resultatet visade att stödet var viktigt för att patienterna skulle kunna gå vidare i livet och hoppet var en viktig källa till kraft för att kunna hantera situationen. Efter en traumatisk händelse upplevde patienterna förlust av kontroll och självständighet. Med förlusten kom känslor som rädsla, sårbarhet, ensamhet. Efter den traumatiska händelsen upplevde patienterna att de blev medvetna om sin dödlighet. Det sociala nätverket och sjuksköterskans stödjande funktion hade stor betydelse för patientens tillfrisknande. Utförlig forskning finns på området, men för att den ska komma till nytta för patienterna måste den appliceras inom vården.