Bakgrund: Organdonation från avlidna är idag vanligt förekommande för att ge liv och hälsa åt svårt sjuka patienter. Operations- och intensivvårdssjuksköterskor är två av de yrkeskategorier som arbetar mest intimt med donatorvård, ett arbete som befunnits kunna ge såväl etiska som psykologiska efterverkningar. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hur dessa yrkesgrupper upplever och hanterar arbetet med att vårda avlidna donatorer, med fokus på de strategier som används för att patienten ska behandlas med respekt och värdighet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL resulterande i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen genererade tre teman; ”Att vårda de döda” samlar utsagor och företeelser förknippade med denna vård. Här framkom synen på arbetet som stressigt och mentalt mycket tungt. Bristande förmåga att ta till sig hjärndödhetsbegreppet var vanligt och gjorde arbetet än svårare och mer etiskt utmanande. ”Att möjliggöra ett värdigt slut” beskriver en värdig behandling och strävan mot ett värdigt slut för donatorerna som de mest centrala förhållningssätten i vården av avlidna donatorer. I ”Att själv finna mening” beskrivs hur respondenterna, framför allt, genom att stötta varandra och genom vetskapen om det goda som kom ut av organdonation, både för de anhöriga och för organmottagarna. Ändå fann arbetet meningsfullt och givande. Slutsats: Denna studies resultat visar upp en bred problematik på en rad områden gällande vård av avlidna donatorer. Samtidigt som värdighet och respekt för de avlidna ansågs både viktigt och tillfredsställande. Att se sig själv och det goda som uppnåddes med arbetet, i ett större perspektiv gjorde arbetet positivt och tillfredsställande, trots de negativa aspekterna. / Background: Organ donation from deceased donors has become a common procedure that enables health and prolonged life for critically ill patients. Two of the professions most intimately involved with the care of the donors are operating room and intensive care nurses. This care has been found to cause adverse effects, ethical and psychological. Aim: To gather knowledge regarding how these two professions perceive, and cope with, the care of deceased donors. Focusing on strategies used to preserve and maintain respect and dignity for the donors. Method: Literature review with a qualitative approach. Results: Three themes emerged; ”Caring for the dead” collects statements and phenomena associated with the care. This was perceived as mentally exhausting and very stressful. Lack of understanding for the concept of brain death was common, which made the work harder and more ethically challenging. ”Facilitating a dignified end” established that very concept as the main purpose of the actions during donor care. ”To find a purpose” describes how the respondents, mainly, through support for each other and through the knowledge of the positive outcomes of organ donation, both for the donors’ families and for the organ recipients, still found meaningfulness and satisfaction in their work. Conclusion: This study displays a broad spectrum of adversities associated with donor care, in several areas. Dignity and respect for the deceased was deemed both highly important and personally satisfying. To see oneself and the good things achieved through ones labor, in a larger perspective, made donor care both positive and satisfying.

Bakgrund: Den perioperativa omvårdnaden sker ofta i det dolda eftersom operationsavdelningen ligger åtskild från övrig verksamhet på sjukhuset. Denna omvårdnad bör utföras personcentrerat, där patienten ses som en unik individ. Genom att lära känna patienten kan eventuell preoperativ oro och ångest identifieras och lindras. Den preoperativa oron leder utöver ett psykiskt obehag till fysisk påverkan som ökar risken för en rad postoperativa komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar patientens upplevelse av perioperativ oro och ångest. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt inkluderades åtta artiklar i översikten. Resultatet analyserades enligt Braun och Clarkes modell för tematisk analys.  Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Den intraoperativa fasen, Att känna tillit och Livet efter operationen, dessa teman hade i sin tur totalt tio subteman . Många faktorer kunde leda till oro och ångest hos patienten, exempelvis operationsmiljön, brist på information, känslan av att inte bli sedd och förstådd av vårdpersonalen samt funderingar över hur framtiden skulle bli . Slutsats: Genom en personcentrerad omvårdnad, och därigenom mindre oro och ångest preoperativt, så gynnas patienter av minskat lidande och lägre risk för komplikationer. För vårdgivaren kan det innebära ekonomisk vinning då det leder till kortare vårdtider.

Bakgrund: Skador orsakade av vården medför både ett lidande för patienten menäven en stor kostnad för samhället. Operationsavdelningen är en högriskmiljö som ställer krav på både ett personlig riskmedvetet engagemang och ett väl fungerande teamarbete. WHO:s checklista ska förbättra teamets samarbete men även en god säkerhetskultur kan stärka upp teamets prestation. Säkerhetskultur handlar omindividens synsätt, attityderna gentemot varandra och de gemensamma uppfattningarna om risker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka attityder till säkerhetskulturen påoperationsavdelning och WHO:s checklista. Studiens frågeställning var: skiljer sigattityder till säkerhetskulturen mellan professioner och sjukhus? Metod: Studien utfördes utifrån en kvantitativ forskningsansats, data har inhämtatsmed hjälp av en webbenkät med avsikten att mäta och därefter analysera ochsammanställa olika gruppers attityder till säkerhetskulturen och WHO:s checklista på operationssal. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ-OR) är anpassad till operationssjukvård och ger en ögonblicksbild av säkerhetskulturen. Frågeformuläret bestod av 30 frågor indelade i sex faktorer och tre egenkonstruerade frågor om WHO:s checklista. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och inkluderadeoperationssjuksköterskor och operatörer som arbetar på centraloperation, tvåsjukhus ingick i studien. Resultat: Resultat visade på varierade positiva attityder inom säkerhetskulturen. Arbetstillfredsställelse och attityder till WHO:s checklista var de faktorer som skattades högst medan uppfattning om ledning skattades lägst. Studien visade ingaskillnader mellan operationssjuksköterskor och operatörer. Vid jämförelsen avsjukhus upptäcktes skillnader i medvetenhet till stress och uppfattning av ledning. Slutsats: Det krävs förbättringar i dialogen och relationen mellan chefer och personal. Vidare måste personalen ges rätt förutsättningar från organistationen föratt bedriva en säker vård. / Background: Injury caused by healthcare causes both a suffering for the patient but also a great cost to society. The operation department is a high-risk environment that demands both personal risk-consciousness and well-functioning team work. WHO:s checklist can improve the team's cooperation but also a good safety culture can strengthen the team's performance. Safety culture is the individual's attitudes towards each other and the common perceptions of risks. Aim: The aim of the study was to investigate attitudes to the safety culture and the WHO:s checklist. The question of the study was: do attitudes differ to the safety culture between professions and hospitals? Methods: The study was based on a quantitative research approach, data has been obtained using a web survey with the intention of measuring and then analyzing different groups' attitudes to the safety culture and the WHO:s checklist. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ-OR) is adapted to operating care and provides a snapshot of the safety culture. The questionnaire consisted of 30 questions divided into six factors, three self-constructed questions were also included. The selection was based on a convenience sample which included operating theatre nurses and surgeons that works on a central unit, two hospitals were included in the study.Result: Results showed varied positive attitudes within the safety culture. Work satisfaction and attitudes to the WHO:s checklist hade the highest scores while the perception of management was the lowest. The study showed no differences between the professions. In the comparison of hospitals, differences in awareness of stress and perception of management were discovered. Conclusion: Improvements are needed in the dialogue and relationship between managers and staff. Furthermore, the staff must be given the right conditions from the organization to conduct a safe care.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården eftersträvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion är operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna är att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ändamål har de på det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhållande till vanlig elektiv arbetsmodell. Metod En kvalitativ studie genomfördes, ett bekvämlighetsurval användes och 18 operationssjuksköterskor från ett medelstort sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide, en kvalitativ manifest innehållsanalys utfördes. Resultatet Tre kategorier och sju subkategorier kom fram. Operationssjuksköterskorna ansåg att den optimerade arbetsmodellen gav många fördelar och få nackdelar för personalen, patienterna och verksamheten. Den ökade bemanningen samt standardiseringen av ingrepp, patienter, arbetsuppgifter, operationssalar och material var de faktorer som ledde till fördelarna i den optimerade arbetsmodellen. Hälften av operationssjuksköterskorna föredrog inte den ena arbetsmodellen framför den andra, antalet operationssjuksköterskor som hade en preferens var jämt fördelat mellan arbetsmodellerna. Slutsats En majoritet av operationssjuksköterskorna ansåg att den optimerade arbetsmodellen ledde till mindre stress och ökad patientsäkerhet samtidigt som ett fåtal upplevde ökad stress och sämre patientsäkerhet. / Background Healthcare organizations strive to increase their efficiency. Studies show that the operating room is one of the departments with the greatest possibility to increase a hospital's efficiency. Their challenge is to perform more surgeries using the existing resources without increasing personnel workload or causing stress. In order to achieve this a new work model has been established by the selected hospital. The aim of this study was to investigate the operation room nurses' experiences of this new work model in relation to a conventional work model. Method A qualitative study was performed, a convenience sample was used and 18 operation room nurses from a hospital in central Sweden took part in a survey. Semi-structured interviews were conducted with an interview guide, a manifest qualitative content analysis was performed. Results Three categories and seven subcategories emerged. The operating room nurses believed that the new work model lead to many advantages and few disadvantages for the staff, patients and the department as a whole. The operating room nurses believed that the increase in staffing combined with a standardization of operation procedures, patients, tasks, operation rooms and material were the main reasons to the advantages with the new work model. Half of the operating room nurses did not prefer one work model over the other, the amount of operating room nurses that did was equal between the two work models. Conclusion A majority of the operation room nurses believed that the new work model lead to a decline in stress and to higher patient safety, but a minority experienced more stress and lower patient safety.

Bakgrund: Var sjätte barn föds idag med hjälp av kejsarsnitt i Sverige. Ett urakut kejsarsnitt genomförs när situationen är mycket kritisk och barnet måste ut så fort som möjligt för att rädda barnets eller mammans hälsa och liv. Det finns många risker med kejsarsnitt, men vid ett urakut kejsarsnitt övervägs dess fördelar. Patientsäkerhet såsom sterilitet är operationssjuksköterskans främsta kompetensområde under ett operativt ingrepp. Det höga arbetstempot som förekommer under mycket akuta operationer gör att omständigheter och prioriteringar ändras vilket påverkar rutinerna och patientsäkerheten. Att arbeta under dessa förhållanden påverkar även operationspersonalen. Motiv: Få studier tar upp operationssjuksköterskans perspektiv av ett urakut kejsarsnitt. Operationssjuksköterskans upplevelser, tankar och känslor är viktiga då dessa faktorer kan drabba patientsäkerheten under operation. Kunskap om faktorerna kan hjälpa till att utveckla strategier för att förebygga och hantera komplikationer som dessa kan medföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet vid urakut kejsarsnitt.   Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=12) som har erfarenhet av urakut kejsarsnitt. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Majoriteten av de intervjuade operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter i relation till urakut kejsarsnitt. Fyra kategorier identifierades: tidspress, teamarbete, egen erfarenhet och förbättringsarbete. Kategorierna hade ett gemensamt övergripande tema där livet prioriteras. Konklusion: Studien ger ökad kunskap om operationssjuksköterskans erfarenheter vid ett urakut kejsarsnitt där både svårigheter och möjligheter lyfts. Tid, teamarbete och kompetens identifieras som faktorer som påverkar upplevelsen. Utbildning och postoperativt stöd lyftes som möjliga förbättringar men vidare forskning inom ämnet är nödvändigt för att hitta fungerande strategier. / Background: Every sixth child is born with a caesarean section today in Sweden. An emergency caesarean section is performed as the situation is very critical and the child has to be born as soon as possible to save the child’s or the mother’s health and life. There are many risks with a caesarean section, but in care of an emergency caesarean section, the benefits are greater. During an operation, patient security such as sterility is the operating room nurse’s main area of competence. The high pace of work that occurs during an emergency surgery means that the circumstances and the priorities change, which affect the routines and the patient safety. Working during these conditions also affect the surgical team.  Motive: There are few studies that address the operating room nurse’s perspective of an emergency caesarean section. The operating room nurse’s experiences, thoughts and feelings are important as these factors can affect the patient safety during surgery. This knowledge can help to develop strategies to prevent and manage complications that these can cause. Aim: The aim of this study is to describe the operating room nurse’s experience in emergency caesarean section.  Methods: Semi-structured individual interviews have been conducted with operating room nurses (n=12) with experience in emergency caesarean section. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The majority of the interviewed operating room nurses had similar experiences and opinions in relation to emergency caesarean section.  Four categories were identified: time pressure, teamwork, individual experience and improvements. The categories had a theme in common: life is a priority. Conclusion: The study provides increased knowledge about the operating room nurse’s experiences in an emergency caesarean section where both difficulties and opportunities are highlighted. Time, teamwork and competence are identified as factors that affect the experience. Education and postoperative support were highlighted as possible improvements but futher reseach in the subject is necessary to find useful strategies.