Energifrågor och energieffektivisering blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Kostnadssituationen för energi är idag helt annorlunda mot vad den var för 30 år sen, priset är numera mycket högre.Speciellt påverkar detta gamla sjukhus där det är installationstätt och det finns aktivitet som pågår i stort sett dygnet runt. Här finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frågan är bara var och hur? Detta examensarbete innehåller en energikartläggning av kirurgibyggnaden på Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benämnd som byggnad 33, samt även en fördjupning kring området ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har åstadkommits med hjälp av simuleringsprogram, uppmätta värden och beräkningar. Med detta som utgångspunkt föreslås senare åtgärder för att minska energibehovet för de olika delarna av byggnaden.Vidare behandlas ventileringen av operationssalarna, där tas det i rapporten upp hur sådana avdelningar skall ventileras enligt dagens standard. Dagens befintliga ventilationssystem redovisas. Därefter följer en beskrivning av ett nytt eget projekterat system, som gjordes med avsikten att både vara bättre och mer energisnålt. Dessa båda jämförs också i en Life Cycle Cost-analys.Arbetet har lett till resultatet att det finns stora möjligheter att spara in pengar i denna fastighet. Framför allt för ventilationen. Även om dagens ventilationssystem för operationssalarna är funktionellt, så drar det otroligt mycket mer energi än vad som kan anses vara nödvändigt. / Energy questions and energy efficiency is attracting more and more attention in today’s society. The price situation for energy has changed totally over the last 30 years; today it is much more expensive. This especially affects old hospitals which are equipped with many systems and has activity more and less constantly twenty-four hours a day. Here it obviously exist a possibility to save money. The question is only where and how?This report contains an energy analysis concerning the University hospital in Malmo’s building for surgery, in the report often named building 33. In the beginning of the report an energy balance of the building is presented, which have been made possible thanks to simulation programs, measured values and calculations. With this as a starting point, actions to reduce the energy requirements for the building, is suggested.Furthermore the report deals with ventilation of the operation halls and there on explains how ventilation systems in this field should be built and function today.Today’s current ventilation system in this area is presented and explained. It is followed by a description of a completely new alternative system, developed with the intention to be both better and more energy efficient.The two systems have then been compared with each other in a Life Cycle Cost -analysis.This study has led to the result that there definitely exist great possibilities to save money in this building. Especially concerning the ventilation area. Even if the ventilation system is functional, it clearly uses far too much energy than what is actually necessary.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården eftersträvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion är operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna är att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ändamål har de på det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhållande till vanlig elektiv arbetsmodell. Metod En kvalitativ studie genomfördes, ett bekvämlighetsurval användes och 18 operationssjuksköterskor från ett medelstort sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide, en kvalitativ manifest innehållsanalys utfördes. Resultatet Tre kategorier och sju subkategorier kom fram. Operationssjuksköterskorna ansåg att den optimerade arbetsmodellen gav många fördelar och få nackdelar för personalen, patienterna och verksamheten. Den ökade bemanningen samt standardiseringen av ingrepp, patienter, arbetsuppgifter, operationssalar och material var de faktorer som ledde till fördelarna i den optimerade arbetsmodellen. Hälften av operationssjuksköterskorna föredrog inte den ena arbetsmodellen framför den andra, antalet operationssjuksköterskor som hade en preferens var jämt fördelat mellan arbetsmodellerna. Slutsats En majoritet av operationssjuksköterskorna ansåg att den optimerade arbetsmodellen ledde till mindre stress och ökad patientsäkerhet samtidigt som ett fåtal upplevde ökad stress och sämre patientsäkerhet. / Background Healthcare organizations strive to increase their efficiency. Studies show that the operating room is one of the departments with the greatest possibility to increase a hospital's efficiency. Their challenge is to perform more surgeries using the existing resources without increasing personnel workload or causing stress. In order to achieve this a new work model has been established by the selected hospital. The aim of this study was to investigate the operation room nurses' experiences of this new work model in relation to a conventional work model. Method A qualitative study was performed, a convenience sample was used and 18 operation room nurses from a hospital in central Sweden took part in a survey. Semi-structured interviews were conducted with an interview guide, a manifest qualitative content analysis was performed. Results Three categories and seven subcategories emerged. The operating room nurses believed that the new work model lead to many advantages and few disadvantages for the staff, patients and the department as a whole. The operating room nurses believed that the increase in staffing combined with a standardization of operation procedures, patients, tasks, operation rooms and material were the main reasons to the advantages with the new work model. Half of the operating room nurses did not prefer one work model over the other, the amount of operating room nurses that did was equal between the two work models. Conclusion A majority of the operation room nurses believed that the new work model lead to a decline in stress and to higher patient safety, but a minority experienced more stress and lower patient safety.

Bakgrund: Operationsteamet består av ett komplext samspel mellan olika professioner som tillsammans ska arbeta kring patienten vid kirurgiska ingrepp. Kirurgisk säkerhetschecklista [KSC] är ett redskap som ska bistå med hjälp för samarbetet och kommunikationen inom operationsteamet. Det finns en stor mängd forskning som bevisar hur KSC förbättrar mortalitet, morbiditet och patientsäkerheten, trots detta har operationsteamet bristande följsamhet gentemot KSC. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva operationsteamets uppfattningar av att använda KSC. Metod: Litteraturöversikten baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades, sönderdelades, tematiserades och sammanfogades till denna översikts resultat. Resultat: KSC kunde bidra till förbättrat teamarbete, kommunikation, och arbetsmiljö på operationssalen, samtidigt uppmärksammades olika hinder med samarbetet kring KSC. Personliga attityder, ställningstaganden och övertygelser hos de olika professionerna var faktorer som påverkade teamarbetet. Hur operationsteamet var lett påverkade även samarbetet kring KSC. Upplevelsen av tidsbrist och svårigheter med timing försvårade genomgången av KSC. Slutsats: Det är essentiellt att förstå den komplicerade arbetsmiljön på operationssalarna och hur KSC kan underlätta arbetet i operationssalen men även vilka faktorer som försvårar för operationsteamet att arbeta säkert. För att bilda en djupare uppfattning om operationsteamets komplexitet och arbete med KSC krävs vidare forskning. Resultatet av denna litteraturöversikt skulle kunna bistå med hjälp för klinikerna i sitt arbete kring säkerheten och samarbetet på operationssalarna. / Background: The surgical team consists of a complex interaction between different professionals who work together around the patient during surgical procedures. Surgical Safety Checklist [SSC] is a tool that should assist the interaction and communication within the surgical team. There is a great deal of research that proves how SSC improves mortality, morbidity and patient safety. The surgical team has despite that a lack of compliance with SSC. Aim: The aim of this litterateur review was to describe the surgical team’s perceptions of using the SSC. Method: The literature review was based on 14 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed approaches. The articles were quality checked, analysed, broken down, thematized and merged into the result of this overview. Result: SSC was able to contribute to improved teamwork, communication, and work environment in the operating room, while at the same time various obstacles were highlighted with the collaboration around SSC. Personal attitudes, standpoints and beliefs within the various professions were factors that influenced teamwork. How the surgical team was led also affected the collaboration around SSC. The experience of lack of time and difficulties with timing made the performance of SSC more difficult. Conclusion: It is essential to understand the complicated work environment in the operating rooms and how SSC can facilitate the work in the operating room, also what factors hinder the operating team to work safely. In order to form a deeper understanding of the complexity of the operation team and their work with SSC, further research is needed. The result of this literature review could be of assistance to clinics in their work to improve safety and collaboration in the operating rooms.

Background Because of extreme population and a lack of resources the risk of beeing harmed while admitted to a hospital in Bangladesh is big. Mistakes made at operating theatres can result in devastating consequences, but by evaluating the patient safety that risk can be minimized. Right now Bangladesh is in the middle of an industrialisation that is contributing to the growing need for an expanding health care. The country is regularly suffering from cyclones, tsunamis and monsoon rains and there is an urgent demand for safe health care. Method The aim of this thesis was to study the physical structure, organisation and practice at operating theatres in Bangladesh. At three private and two public hospitals 14 operating rooms in total were visited and the basic equipment was examined. Managers, physicians, nurses and technicians were interviewed at all hospitals, 41 people in total participated in the study. Results The temperature control was not up to standard, bigger storages were needed and none of the public hospitals had enough washing equipment for proper scrubbing. Only one hospital could monitor the patient’s body temperature during surgery and proper resuscitation equipment was missing in half of the operating rooms. The autoclave process could not keep up with the surgeries and delays were not unusual. The cleaning staff had no training in patient safety and the staff found that the nurse’s education was not enough. The reporting of mistakes rarely reached the management and a written report was unusual. Discussion Most of the staff did not know what calibration meant and there were only biomedical departments at two of the hospitals. Even though training was re- quested by the staff the management did not plan for any changes. This shows that it is the organisation, not the human errors, that is the source to the unstable situation of health care. The lacking of the reporting system is an- other reason for the slow development. Staff with technical knowledge must be available at the hospitals in order to help prevent risks and all hospitals should establish a biomedical department. Patients had to lie on the floor, due to the shortness of space. This is not good for patient safety, but the alternative would be that they would end up with no help at all. The outcome of patient safety should always result in better health for the people. The personal had this view of thinking and they showed great engagement to their work. Key words: Patient safety, Bangladesh, operating theatres, operating rooms / Bakgrund På grund av extrem befolkningsmängd och brist på resurser är risken för att bli skadad av sjukvården i Bangladesh stor. Misstag inom kirurgin ger förödande konsekvenser, men genom att utreda patientsäkerheten kan risken minimeras avsevärt. Bangladesh befinner sig just nu i en industrialisering som bidrar till det ökande behovet av vård. Flodvågor, översvämningar och stormar drabbar landet regelbundet och efterfrågan på säker sjukvård är akut. Metod Patientsäkerheten analyserades genom att undersöka den fysiska miljön, organi- sationen och den praktiska utövningen i operationssalar. På tre privata och två statliga sjukhus i Bangladesh besöktes sammanlagt 14 operationsrum, där den grundläggande utrustningen utvärderades. Avdelningschefer, läkare, sköterskor och tekniker intervjuades på samtliga sjukhus, totalt är 41 anställda med i stu- dien. Resultat Temperaturkontrollen var bristfällig, bättre förvaringsmöjligheter efterfrågades och ingen av de statliga sjukhusen hade tillräcklig utrustning för att tvätta händerna rätt. Endast ett sjuhus kunde övervaka patientens kroppstemperatur och återupplivningsutrustning saknades på hälften. Sterilisering av instrument kunde inte ske i samma tempo som operationerna och förseningar var vanligt. Städpersonalen hade ingen träning i patientsäkerhet och det fanns ett missnöje över sköterskornas utbildning. Rapportering av misstag gick sällan till sjukhus- ledningen och skriftlig rapportering var sällsynt. Diskussion De flesta av de tillfrågade visste inte vad innebörden av kalibrering var och endast två av sjukhusen hade en medicinteknisk avdelning. Trots att vidareut- bildning efterfrågades av personalen hade ledningen inga planer på förändringar. Detta visar på att det är organisationen, inte de anställdas misstag, som är källan till den osäkra sjukvården. Den otillräckliga rapporteringen är också en anled- ning till varför utvecklingen hämmas. Tekniskt kunniga personer måste finnas tillgängliga på sjukhusen för att förebygga risker och varje sjukhus bör organi- sera en medicinteknisk avdelning. På grund av platsbrist låg många patienter på golvet. Detta är självklart inte bra för patientsäkerheten, men alternativet skulle vara att de inte fick någon hjälp alls. Synen på patientsäkerhet måste alltid inkludera att hälsan i sin helhet förbättras, den insikten hade personalen på sjukhusen och de visade stort engagemang. Key words: Patientsäkerhet, Bangladesh, operationsavdelningar, operations- salar

Operating room performance is becoming more and more important for the hospital’s finance and the patient’s well-being. Thus, hospitals need to develop dashboards that can assess the actual performance of its core service, to be able to decide how to improve it. The point of this thesis is to build a common audit tool which can be used in regular hospitals. To build so, a literature review has been made, gathering all the relevant organizational and performance indicators. Since only a few of them need to be selected, a group of experts has been gathered via the Delphi method to decide which indicators to keep and which ones to reject, for the implementation in the tool. Out of forty-two indicators found in the literature, only fifteen will be considered and implemented into graphs. These graphs will form the preliminary audit from which hospital and consultants can base their performance assessment of the operating room, by pinpointing what their analysis should focus on. This tool has been tested in a real hospital to identify a few improvements that the tool requires and the few technical mistakes the tool possessed. The tool can save time for the consultants and for the hospital. Saving time in the healthcare sector ultimately means having more time for the patients, which, in the end, enhances their experience and well-being. It allows some flexibility as well and can be adapted even more to the needs of the studied hospitals. Moreover, compared to simple dashboards, this tool will give more useful indicators and help hospital’s management to take some decisions and reconsider others - again, for the best outcome for the patients / Operationssalens prestation blir mer och mer viktig för sjukhusets ekonomi och patienternas välmående. Därför behöver sjukhusen utveckla instrumentbrädor som kan utvärdera hur denna huvudtjänst presterar, för att sedan kunna bestämma hur man bäst förbättrar den. För att skapa ett sådant hjälpmedel har en litteraturöversikt gjorts för att samla alla relevanta indikatorer från organisationen och dess prestationer. Eftersom endast en bråkdel av dessa behövs så har en grupp med experter sållats ut genom Delphi-metoden; denna bestämde vilka indikatorer som borde behållas respektive avslås, för implementering i hjälpmedlet. Av fyrtiotvå indikatorer kommer endast femton att övervägas och implementeras i grafer. Dessa grafer kommer att skapa den preliminära revision från vilken sjukhus och konsulter kan basera sin prestationsutvärdering av operationssalarna; hjälpmedlet sätter fingret på vad analysen bör fokusera på. Detta hjälpmedel har prövats i ett riktigt sjukhus för att identifiera ett fåtal nödvändiga förbättringar, samt de få tekniska problem som hjälpmedlet hade. Detta hjälpmedel kan spara tid för sjukhus och konsulter. Visserligen skulle man kunna skapa en egen instrumentbräda, noga anpassad till det studerade sjukhuset, men då lär hjälpmedlet inte kunna användas i andra kontexter; man kan också använda ett mer komplext men detaljerat hjälpmedel, men detta kräver mer tid för att förstå hur den bör användas. I sjukvården innebär sparad tid att mer tid kan läggas på patienterna, vilket i slutändan förbättrar deras upplevelser och välmående. Dessutom kommer detta hjälpmedel, i jämförelse med enkla instrumentbrädor, att bidra med mer användbara indikatorer och hjälpa sjukhusets ledning att ta somliga beslut och omvärdera andra – än en gång för patienternas bästa.