Bakgrund: Det är vanligt att patienter som ska genomgå generell anestesi och operation är ängsliga och oroliga preoperativt. Denna stress har en negativ inverkan på hela det perioperativa förloppet. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskan uppmärksammar dessa patienter och bemöter dem på ett förtroendefullt sätt. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av hur en känsla av trygghet och tillit kan förmedlas till vuxna, med preoperativ ängslan och oro inför generell anestesi och operation. Metod: Systematisk litteraturstudie som bestod av åtta kvalitativa vetenskapliga studier. Dessa granskades och analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställning. Resultat: Fyra teman för att förmedla trygghet och tillit blev Omvårdnadsrelation, Värdighet, Holistiskt synsätt och Kompetens. Den perioperativa dialogen gör omvårdnaden synlig och skapar ett meningsfullt sammanhang för patienten, som därigenom känner sig sedd och deltagande i situationen. Denna interaktion bidrar till att patienten känner sig trygg nog att överlämna sig i anestesisjuksköterskans händer. Slutsats: Resultatets fyra teman är alla betydelsefulla och sker integrerat med varandra i mötet med patienten. Tillsammans kan dessa teman ses som anestesisjuksköterskans nyckel till att skapa en förtroendefull omvårdnadsrelation som ger patienten trygghet och tillit.

Introduktion: Den perioperativa dialogen är ett av operationssjuksköterskans ansvarsområden. Det är riskfyllt att opereras och operationssjuksköterskan kan med den perioperativa dialogen skapa trygghet för patienten. Den anses bidra till högre patientsäkerhet och blir därmed positiv för både patientens vård och operationssjuksköterskans vårdande. Det som hindrar införandet av den perioperativa dialogen är tidsbrist och hinder i organisationen. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors uppfattning om hur den perioperativa dialogen skulle kunna användas i kliniskt arbete. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio operationssjuksktöerskor har intervjuats på två olika sjukhus. Intervjufrågorna var semistrukturerade och datamaterialet analyserades utifrån fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet presenterades i fem kategorier: ”Kontinuitetens betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet”, ”Det behövs personal som är drivande”, ”Hinder som behöver lösas”, ”Justering av den perioperativa dialogen” samt ”Den perioperativa dialogen behövs inte”. Operationssjuksköterskorna var positiva till den perioperativa dialogen men ansåg samtidigt att den inte nödvändigtvis behövdes. Konklusion: Studien visar på både en vilja och ovilja att införa den perioperativa dialogen, men det är oviljan som väger tyngst. Den perioperativa dialogen behöver anpassas till verksamheten för att operationssjuksköterskorna ska bli positiva till att vilja arbeta med den. I nuläget är det inte idéerna som saknas utan viljan.

No description available.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>

<p>Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke.</p> / <p>The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.</p>

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke. / The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.

BAKGRUND: Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell - perioperativ dialog. Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. SYFTE: Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. METOD: Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. RESULTAT: Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom perioperativ dialog. Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt perioperativ dialog. DISKUSSION/SLUTSATS: Med perioperativ dialog skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.

Barn med AST, autismspektrumtillstånd, är en förhållandevis vanlig patientkategori som kommer i kontakt med anestesisjukvården då de kan behöva sövas för enklare ingrepp som till exempel tandvård. Tidigare forskning visar att anestesisjuksköterskor upplever att det är svårt att vårda barn med AST. När barnen kommer i kontakt med sjukvården upplever de att miljön är stressig och de har svårt för att kommunicera med sjukvårdspersonal. Det är påvisat att föräldrar upplever att sjukvården inte lyssnar till deras barns specifika behov och att kunskapen hos sjuksköterskor är bristfällig. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors förhållningssätt i mötet med barn med AST under den perioperativa dialogen. Kvalitativ metod valdes på grund av att anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter skulle undersökas. Sex stycken anestesisjuksköterskor tillfrågades att ställa upp i studien. De fick frågan om hur de tänker när de ska söva ett barn med AST och därefter fick de berätta om en speciell eller nyligen upplevd sövning. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en kvalitativ konventionell innehållsanalys. I resultatet framkommer att anestesisjuksköterskor är medvetna om barnens särskilda behov och de arbetar för att tillgodose behoven.  Tre kategorier utgör resultatet; Att förbereda sig, Att skapa en relation, Att vara flexibel. Varje kategori utgörs av subkategorier. Resultatet understöds av tidigare forskning som belyser att preoperativa förberedelser gynnar anestesisjuksköterskor och patienter samt att anestesisjuksköterskor är följsamma utifrån varje barns specifika behov. Det finns sjukhus i Sverige som har upprättade rutiner för hur barn med AST ska bemötas och tas om hand preoperativt, men dessa rutiner är inte standardiserade på alla sjukhus. Vidare forskning om hur barn med AST bemöts när de kommer till sjukhus där sådana rutiner saknas behöver göras för att kvalitetssäkra den perioperativa omvårdnaden hos barn med AST.

Bakgrund: Kommunikation är en essentiell del av hälso- och sjukvården, särskilt i mötet mellan anestesisjuksköterskan och barnet i den perioperativa miljön. Sjukhusmiljön, vårdpersonalen och själva sjukdomen kan upplevas som en krissituation av barn och dess anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad anestesisjuksköterskan på en operationsklinik kan använda för metoder perioperativt för att påverka oro hos barn. Metod: En deskriptiv systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar valdes som design för att få en större översikt över problemområdet som studerades. Databaser som användes i studien var PubMed och Cinahl. Resultat: Information och kommunikation – både direkt och indirekt – var en bidragande del av den preoperativa dialogen. Direkt kommunikation handlade om Den perioperativa dialogen, där anestesisjuksköterskan och barnet sågs ansikte mot ansikte och talade direkt med och till varandra, medan de inte gjorde det i den Indirekta kommunikationen. Oron hos de barn och föräldrar som fick grundlig information reducerades signifikant. Tretton av femton studier visade att distraktioner och olika strategier via direkt och indirekt kommunikation hade en positiv effekt på den perioperativa oron hos barn. Resultaten av dessa artiklar visade också att minskad oro kan bidra till minskad smärta postoperativt. Slutsats: Både direkt och indirekt kommunikation kan ha en positiv effekt på barns perioperativa oro, vilket därmed indirekt kan förebygga eller reducera deras oro. För att kunna påverka barnens oro måste man dessutom vända sig direkt till barnen och inte bara till föräldrarna. / Background: Communication is an essential part of health care, especially in the meeting between the nurse anaesthetist and the child in the perioperative environment. The hospital environment, healthcare staff and the disease itself can be perceived as a crisis situation by children and their relatives. Aim: The aim of the literature study was to investigate the methods that the nurse anaesthetist at a surgical department can use perioperatively to affect the anxiety in children. Method: A descriptive systematic literature review based on 15 original scientific articles was chosen as design in order to get a larger view of the studied field. Databases used in the study were PubMed and Cinahl. Results: Information and communication - both direct and indirect - was a contributing part of the preoperative dialogue. Direct communication was about the perioperative dialogue, where the nurse anaesthetist and the child saw each other face to face and spoke directly to and with each other, while they did not do so during the indirect communication. Children and parents with preoperative anxiety who received thorough information had significantly reduced levels of anxiety. Thirteen of fifteen studies showed that distractions and different strategies via direct and indirect communication had a positive effect on the perioperative anxiety of children. The results of the articles also showed that reduced anxiety can contribute to reduced postoperative pain. Conclusion: Both direct and indirect communication can have a positive effect on children's perioperative anxiety, thereby indirectly preventing or reducing their anxiety. In order to be able to influence the children's anxiety, the nurse anaesthetist must also turn directly to the children and not just to the parents.

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex operationssjuksköterskor intervjuades vid tre olika sjukhus i södra Sverige. Två olika domäner framstod ur materialet, nämligen patientfokuserade vårdhandlingar och icke patientfokuserade vårdhandlingar. Inom denna grova uppdelning av data uppstod flera kategorier som förtydligar operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de skapar en vårdande relation med sin patient. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna kunde nå en vårdande relation genom omsorg, ansning, tillit, ansvar, samspel och bekräftelse. Dock fanns även tillfällen då operationssjuksköterskor återberättade skapandet av en vårdande relation genom indirekta vårdhandlingar eller som icke patientfokuserade vårdhandlingar. Möjligheterna operationssjuksköterskan ges att interagera med sin patient och kunna skapa en vårdande relation varierar stort. Organisatoriska hinder behöver övervinnas för att utvecklandet av en vårdande relation skall kunna skapas. Vi anser även att diskussion och reflektion angående etiska aspekter i patientvården för operationssjuksköterskor är viktig. Det medicintekniska kravet är stort på operationssjuksköterskan idag. Det är dock viktigt att hon ges möjligheter att bevara omvårdnadskompetensen. Operationssjuksköterskans eget ansvar att interagera med patienten och tillvarata samt utveckla sin vårdvetenskapliga kompetens är också viktig, inte minst för att minska patienters lidande och undvika vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård