• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 31
  • 19
  • 11
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 68
  • 68
  • 29
  • 27
  • 20
  • 20
  • 19
  • 18
  • 18
  • 14
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Adolescents' experiences of undergoing scoliosis surgery : psychological aspects and patterns of pain

Rullander, Anna-Clara January 2015 (has links)
Background: Adolescent idiopathic scoliosis (AIS) affects 1 – 3% of all children aged 10 – 16 years; of these approximately 80% are girls. Scoliosis surgery is a major (one of the most extensive) elective paediatric orthopaedic procedure and is known to cause severe and excruciating pain that requires advanced postoperative pain management. Until now, scoliosis surgery has mainly been studied in terms of corrective surgical outcomes, and techniques for surgery and pain management. Adolescents’ narratives and experiences of recovery after scoliosis surgery, as well as psychological aspects in correlation to postoperative pain have seldom been studied. Aim: The overall aim of this thesis was to explore adolescents’ experiences of undergoing scoliosis surgery, experiences and self-reporting of pain, and psychological consequences. Methods: This thesis comprises four studies. The participants in Studies I and II belonged to the same cohort, all of whom underwent corrective surgery in the period from 2004 to 2007. In Study I there was a cohort of 87 adolescents and young adults with different types of scoliosis, some of whom had impaired verbal communication. The patients and their parents/caregivers were asked to complete a survey with questions regarding experienced pain, nausea and overall satisfaction with the hospital stay. Study II was a qualitative study in which six adolescents from the cohort in Study I were interviewed. The adolescents included in Study II had idiopathic scoliosis, and the interviews took place about two years after they had undergone surgery. Study III, which included 37 adolescents, was a prospective study of adolescents with idiopathic scoliosis (AIS) from four spine centres in Sweden. They completed two psychometric instruments and one structured interview both before surgery and about six months afterward. They also self-measured pain on the third postoperative day. In Study IV the adolescents included belonged to the same cohort as in Study III. In this prospective, mixed-method study, the participants self-reported pain before surgery, every four hours for the first five days after surgery, once a day for the first fourteen days at home after discharge from the hospital, and finally at the six-month follow-up. They were also asked to keep a diary during the first two weeks at home after discharge from the hospital. At the six-month follow-up they were interviewed about the overall experience of undergoing scoliosis surgery: how they experienced the time before surgery, during the hospital stay and the recovery period up through the date of the interview. iv Results: Study I showed that the patients experienced severe pain and nausea postoperatively during the hospital stay. The parents/caregivers felt helpless and sometimes lacked confidence in the nurses. Despite this, overall satisfaction with the hospital stay was rated as good. Study II showed that the adolescents experienced nervousness and fear before surgery, severe pain and postoperative nausea and vomiting (PONV) during the hospital stay, had problems with the scars and experienced social difficulties during recovery. Nightmares were reported for up to two years after surgery. In Study III, the ratings of stress symptoms were higher before surgery than after. There were significant correlations between stress symptoms before surgery and levels of postoperative pain. There were also significant correlations between levels of postoperative pain and stress symptoms at the six-month follow-up. In Study IV, postoperative pain ratings showed great individual variation, and in the analysis of drop-outs it was found that those who did not keep a diary at home self-reported higher levels of pain at the six-month follow-up as well as higher levels of stress symptoms and internalizing symptoms. The participants described experiences of severe pain at the hospital and also during recovery. Nausea, constipation and lack of energy emerged from the narratives - but so did the desire to get back to school, sports and friends. The adolescents described how they were hovering between suffering and control and also striving towards normality. Conclusion: The results indicate a need for interventions among adolescent patients to reduce stress symptoms before major surgery. Nurses need to identify adolescents with stress symptoms, use stress-reduction techniques, and support adolescent patients with coping strategies aimed at reducing preoperative stress and managing postoperative pain. Postoperative pain management needs to be improved, both as regards pain assessment and pharmacological and non-pharmacological pain management. Nurses need to improve their medical technical skills in order to optimize pain treatment. After discharge from the hospital adolescents have to struggle with difficulties at home such as pain, nausea, constipation, mobilization and a lack of energy. An intervention with follow-up telephone calls during the second week at home could reduce stress and help resolve difficulties. Since this study indicates stress symptoms at the six-month follow-up, there should also be a nurse interview to check on well-being and to see if any further intervention is needed at that time. If preoperative stress can be reduced, postoperative pain management optimized and the recovery period better supported, the overall experience of going through scoliosis surgery should improve.
2

Perioperative beta blockade for major vascular surgery: a descriptive study of current intended practice across South African specialist training facilities

Lawson, Richard Barry January 2013 (has links)
A research report submitted to the Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand, Johannesburg, in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Medicine in the branch of Anaesthesia Johannesburg, April 2013 / BACKGROUND: Once lauded as one of the most valuable interventions across all fields of contemporary medicine, perioperative beta blockade (PBB) is a practice that has come under intense scrutiny. Publication of the PeriOperative ISchemic Evaluation (POISE) study forced a modification of recommendations for PBB in consensus guidelines. Practice in South Africa has not been previously reported. OBJECTIVES: The primary objective of this study was to describe current intended practice, with respect to PBB, in patients undergoing major vascular surgery at South African specialist training facilities. Secondary objectives were describing participant satisfaction with current strategy, reporting suggested modifications to clinician responsibilities in the future, and identifying potential barriers to the intervention. METHOD: One anaesthesiologist and one vascular surgeon from each of the seven recognised training facilities for vascular surgery in South Africa were included in a partially selective observational survey. Data was generated by the use of a semi-structured questionnaire specifically developed to address the objectives of the study. RESULTS: The POISE study results and updated international consensus guidelines had not prompted a change in approach at most facilities. There was inconsistency in methods of risk stratification, treatment implementation, titration practices, and the timing of withdrawal of medication. Anaesthesiologist and vascular surgeon opinion on current intended practice correlated poorly. Opinions correlated least well at facilities where both clinicians claimed responsibility for PBB, implying that communication may be a problem. Similarities, where they did occur, were in keeping with recommendations that are widely supported in the literature. Less than half of the participants were satisfied with current practice. The involvement of the anaesthesiologists in the perioperative management of vascular surgery patients was less than reported in other countries. The participants supported a major role for anaesthesiologists in the future, and a move towards multidisciplinary involvement in policy development and patient management. The need for appropriate monitoring was identified as one of many important barriers. CONCLUSIONS: This study describes current intended practice at South African training facilities for vascular surgery. The variable practice across the country; the poor correlation of participant responses; widespread dissatisfaction with current strategy; suggested changes to clinician responsibilities; and the identification of multiple barriers to the implementation of strategy, highlight the need for review at all facilities. Further research is needed, since the optimal strategy for reducing risk in patients undergoing vascular surgery remains elusive.
3

Humor - en dimension av omvårdnad

Fossan, Frida, Andersson, Hannah January 2014 (has links)
Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie. De 14 inkluderade artiklarna syntetiserades med hjälp avNoblit & Hare’s beskrivning av metasyntes med arbetets syfte somutgångspunkt. Resultat: Humor ikommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ger god respons då detanvänds vid rätt tillfälle. Det framkom att humor kunde verka somrelationsskapande och underlätta kommunikationen. Patienten kunde med hjälp avhumor ge uttryck för- och hantera känslor. Slutsats: Ökad kunskap omhumor och dess användning i kommunikationen kan verka som ett välfungeranderedskap i kommunikationen mellan operationssjuksköterskan och patienten
4

Visuell uppskattning av perioperativa patienters blodförluster : Anestesisjuksköterskans ansvar

Lundahl, Stefan, Ulvebro, Daniel January 2017 (has links)
Patienter i den perioperativa vården är ofta med om blodförluster. Anestesisjuksköterskor ansvarar för att övervaka, hantera och dokumentera patienters perioperativa vård. Patienters förlorade blodvolymer är viktiga att uppskatta korrekt, för att patienter ska få rätt behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för bedömning och visuell uppskattning av blodvolymen på kompresser, sugbehållare och operationsdukar som används perioperativt. Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors förmåga att göra visuell uppskattning av patienters blodförluster perioperativt. En kvantitativ studie genomfördes med ett stickprov av 30 anestesisjuksköterskor. De analysmetoder som användes var: Wilcoxon’s rangsummetest, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis test och Spearman’s korrelationstest. Deltagarna fick uppskatta blodvolymen på tre olika material vid två efterföljande stationer och fylla i en pappersenkät. Resultatet visar på att en stor majoritet underskattar blodvolymen vid de två efterföljande stationerna. Inget signifikant samband fanns mellan deltagarnas typer av uppskattningar (underskattning, korrekt skattning och överskattning) relaterat till kön, yrkeserfarenhet och självskattad förmåga. I studien påvisas det att anestesisjuksköterskors förmågor att visuellt uppskatta blödningar inte förbättras med längre yrkeserfarenhet. Det framkommer i studien att visuella uppskattningar av blodvolymer ofta blir underskattade och att effektiva och objektiva verktyg eller metoder att uppskatta blödningar perioperativt är något som saknas för anestesisjuksköterskor. Blödningar som inte uppskattas korrekt leder till att patienter i den perioperativa vården blir lidande.
5

Oavsiktlig hypotermi : Operationssjuksköterskans preventiva interventioner / Inadvertent hypothermia : The theatre nurse´s preventive interventions

Holmberg, Petra, Söderback, Carolina January 2014 (has links)
No description available.
6

Anestesisjuksköterskans metoder att förhindra hypotermi / Nurse anesthetists methods to prevent hypothermia

Lundberg, Karin, Carlstein, Eva-Lena January 2014 (has links)
Hypotermi, en sänkning av kroppens kärntemperatur under 36°C, är en oönskad men vanlig komplikation under den perioperativa perioden. Det är förenat med en rad negativa konsekvenser som kan orsaka lidande för patienter och innebära ökade vårdkostnader. Svårigheterna med att på ett enkelt och effektivt sätt förhindra hypotermi utgör ett hinder i vården och nya produkter utvecklas därför kontinuerligt. En viktig del i anestesisjuksköterskans arbete är att bevara patientens kroppstemperatur så nära det normala som möjligt. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika metoder som är lämpliga för anestesisjuksköterskan att använda för att förhindra hypotermi hos vuxna i det perioperativa förloppet. I de 18 resultatartiklarna testades olika metoder för att bibehålla normal kroppstemperatur: täcka patienten, höjd salstemperatur, värmning med varmluft, elektrisk värmning, värmning av infusionsvätskor, värmning med cirkulerande varmvatten och strålningsvärme. Flera metoder visades effektiva men resultaten var inte entydiga. Inget system visades värma bättre än varmluft. Ytterligare forskning krävs för att fastställa nytta och säkerhet för de övriga aktiva värmesystemen men vissa kan komma att utgöra ett komplement till nuvarande strategier. / Hypothermia, a reduction of the body core temperature below 36°C, is an undesirable but common complication in the perioperative period. It is associated to a series adverse events that can cause discomfort to patients and result in increased health care costs. The difficulties involve a simple and effective way to prevent hypothermia and is an obstacle in the care and new products will develop over time. An important part of nurse anesthetists work is to maintain the patient´s body temperature as close to normal as possible. The aim of the literature study was to describe different methods that is appropriate for the nurse anesthetist to use to prevent hypothermia in adults in the perioperative process. In the results of the 18 articles different forms of methods were tested in order to maintain normal body temperature: cover the patient, raised room temperature, forced air warming, electric heating, fluid warming, warming with circulating hot water and radiant warming. Several methods were shown to be effective but the results were not conclusive. No system was demonstrated to be better than forced air warming. Further research is required to confirm the benefit and safety of the other active warming systems, but some may be in addition to current strategies.
7

Operationsprocessen : operationsplaneringssystems betydelse för patientsäkerheten vid kirurgi / Operating Room Management : the importance of an Operating Room Information System for the Patient Safety in Surgery

Hall, Daniel January 2013 (has links)
Introduktion Patientsäkerhet är en viktig del i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet inom hälso- och sjukvården och inte minst inom riskfyllda områden som anestesi- och operationssjukvård. Operationsprocessen kan stödjas genom användandet av ett kliniskt informationssystem, ett så kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns väl beskrivet är hur ett sådant här informationssystem skulle kunna bidra till en säkrare vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsäkerheten på en operationsavdelning utifrån personalens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrån nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen på tre olika sjukhus i mellersta och södra Sverige Resultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning. Den interna planeringen hanterades av operationsavdelningen och för att kunna fullfölja planeringen genomfördes en interorganisationell planering. Faktorer att ta hänsyn till under den första fasen var ändringar och bristande planering. Den verkställda planeringen utgjorde arbetsunderlaget vid genomförandet av operationerna. Uppföljningen var mestadels produktionsinriktad och patientrelaterad vårduppföljning saknades. Patientsäkerhet handlade om två saker, perspektiv och betydelse. Patientsäkerhetsperspektivet beskrevs utifrån patient-, organisations- och medarbetareperspektiv. Betydelsen av ett operationsplaneringssystem för patientsäkerheten var relaterad till information, kontrollfunktioner, organisation och förändringar. Konklusion: Patientsäkerheten garanterades av den personal som arbetade i operationsprocessen och inte av operationsplaneringssystemen. Utveckling av säkerhetsfunktioner i operationsplaneringssystemen skulle kunna bidra till ökad patientsäkerhet. / Introduction: Patient safety is an important part in the performance of good quality in healthcare and particularly in critical areas like anesthesia and surgery. The process of surgery can be supported by an operating room information system, but there is no adequate description of how a system like this will support a safer care of the patient. Purpose: The aim of the present study is to describe the process and importance of an operating room information system for the patient safety in operating rooms from the perspective of employees. Method: An empirical study with a qualitative onset was implemented and analyzed using directed content analysis according to Hseih & Shannon. Twenty six interviews were performed from nine different positions during the process of surgery in three different hospitals in mid- and southern Sweden. Results: Operating room management included planning, surgery and evaluation. Extern planning was handled by the surgery ward or reception and intern planning by the surgery department. To complete the process there was an inter-department coordination and planning. Changes and insufficient planning had to be taken into account during this process of planning surgery. Executed planning functioned as the working document during the day of surgery. Evaluation was considered as mostly production-oriented and patient-related evaluation was missing. Two areas emerge from patient safety, perspective and significance. The importance of an operating room information system related to patient safety was information, safety controls, organization and changes. Conclusion: Patient safety was guaranteed by employees who worked in the process of surgery and not by the operating room information systems. Development of safety functions in operating room information system may improve patient safety.
8

Föräldrars delaktighet i den perioperativa vården : -en litteraturöversikt / Parental participation in the perioperative care : -a literature review

Jansson, Catrine, Nyström, Linda January 2009 (has links)
Ett barn kan uppleva en operation som skrämmande, inte bara på grund av den miljö de möter utan även inför separationen från sina föräldrar. Föräldrars oro inför sitt barns operation är viktig att beakta då den kan vara relaterad till barnets oro. Syftet med studien var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga tidigare forskning om föräldrars delaktighet i barnets perioperativa vård. Metoden var en systematisk litteraturöversikt och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom tre teman: Närvaro, Information och Andra hjälpmedel. Resultatet visade att föräldrar önskade närvara i samband med barnets operation samt att deras närvaro bidrog till att barnets upplevelse blev positiv. Oroliga föräldrar beskrevs som att inte vara till hjälp för barnet. Information till föräldrar och barn skapade delaktighet och resulterade i minskad oro. Det fanns ett samband mellan hur tillfredsställande information föräldrar ansåg sig fått och hur positiva de var med barnets vård. När föräldrarna fick berätta för operations- och anestesipersonalen hur barnet skulle kunna uppleva situationen, underlättade det för planeringen av vården. Det sammanfattade resultatet visade att föräldrars delaktighet var viktig för att barnets oro ska minska i samband med operationen.
9

Föräldrars upplevelse av att närvara vid sitt barns perioperativa period : En litteraturstudie med ett anestesisjuksköterskeperspektiv

Johansson, Emelia January 2012 (has links)
SAMMANFATTNING På de flesta operationsavdelningar är det rutin att föräldrar är med sitt barn till och med anestesiinduktionen. Föräldranärvaron syftar till att minska barnets oro och för att undvika att barnet separeras från sin förälder. Fokus ligger på barnet och det är lätt att bortse från den medföljande förälderns upplevelser och känslor. Mot denna bakgrund var syftet med denna studie att kartlägga föräldrars upplevelser av att vara tillsammans med sitt barn i den perioperativa perioden och vilka vårdåtgärder som kunde underlätta för föräldrarna. En litteraturstudie genomfördes och 22 artiklar som behandlade detta ämne fanns och analyserades. Resultatet visade att föräldrar som närvarade vid sitt barns perioperativa period framförallt upplevde en stor stress, oro, förlorad kontroll och förlust av föräldrarollen. Sjukvårdspersonalen ansåg att föräldrarna kunde vara till hjälp och stötta sina barn, men att de även upptog tid från personalen. Föräldrarna upplevde att vårdpersonalen visade engagemang och gav god omvårdnad, men de upplevde även en ”löpandeband-känsla”. De vårdåtgärder som kan underlätta är att ge individualiserad information till föräldrarna, låta dem genomgå förberedelseprogram och få stöd från vårdpersonalen. En annan slutsats av litteraturstudien är att den perioperativa dialogen kan vara ett hjälpmedel för anestesisjuksköterskan i mötet med föräldrar och barn. / ABSTRACT On most operating theaters it’s routine for parents to be with their child until the anaesthesia induction. The purpose of parental presence is to reduce the child’s anxiety and to avoid the child from being separated from its parent. The child comes first and it's easy to overlook the accompanying parent’s experiences and feelings. Hence, the purpose of this study was to identify parents' experiences of being with their child in the perioperative period and the interventions that could help the parents. A literature review has been conducted based on 22 articles. The result showed that parents who attended their child's perioperative period, mainly experienced great stress and anxiety. They also experienced loss of control and loss of the parental role. The caregivers experienced that the parents could be of help and support to the children, but they also took time from the staff. The parents experienced that the caregivers showed commitment and gave good care, but they also experienced a “conveior belt feel”. The interventions that could help are primarily to give parents individualized information, to let them undergo preparation program and better support from caregivers. Another conclusion of the study is that the perioperative dialogue also could assist the nurse anaesthetist.
10

Föräldrars delaktighet i den perioperativa vården : -en litteraturöversikt / Parental participation in the perioperative care : -a literature review

Jansson, Catrine, Nyström, Linda January 2009 (has links)
<p>Ett barn kan uppleva en operation som skrämmande, inte bara på grund av den miljö de möter utan även inför separationen från sina föräldrar. Föräldrars oro inför sitt barns operation är viktig att beakta då den kan vara relaterad till barnets oro. Syftet med studien var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga tidigare forskning om föräldrars delaktighet i barnets perioperativa vård. Metoden var en systematisk litteraturöversikt och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom tre teman: <em>Närvaro</em>, <em>Information</em> och <em>Andra hjälpmedel.</em> Resultatet visade att föräldrar önskade närvara i samband med barnets operation samt att deras närvaro bidrog till att barnets upplevelse blev positiv. Oroliga föräldrar beskrevs som att inte vara till hjälp för barnet. Information till föräldrar och barn skapade delaktighet och resulterade i minskad oro. Det fanns ett samband mellan hur tillfredsställande information föräldrar ansåg sig fått och hur positiva de var med barnets vård. När föräldrarna fick berätta för operations- och anestesipersonalen hur barnet skulle kunna uppleva situationen, underlättade det för planeringen av vården. Det sammanfattade resultatet visade att föräldrars delaktighet var viktig för att barnets oro ska minska i samband med operationen.</p>

Page generated in 0.0978 seconds