The public opinion on the favourability towards the police varies greatly in the different populations in the United States. This is a corpus linguistic study that investigates a possible change in semantic prosody of the word cop. The study also investigates the distribution of the keyword in the different subcorpora to see if it has driven an overall change in the semantic prosody. The source is the Corpus of Historical American English, dating from 1800 to 2009. The Corpus of Historical American English is divided into four subcategories that have a median of 51% fictional material throughout the corpus. The four subcategories in the corpus are fiction, news, popular magazines, and non-fictional books. The data are divided into two categories, the first one being the positive/neutral category and the second category being the negative category. Neutral/positive is when cop is used with neutral or positive connotations and the negative is when cop is used with negative connotations. The period studied is that of 1859 to 2009 and this time span is divided into four periods to be more manageable. The distribution of the word in the subcorpora shows that the cop is used mostly in fictional material. The results show that the use of cop in contextual positive or neutral situations increase during the time span. To further this matter additional studies on cop in other corpora from America and other parts of the speaking world would benefit the knowledge on the noun’s semantic prosody and to further knowledge in the public opinion on the police. / Befolkningens attityd i de Förenta staterna varierar kraftigt mellan olika grupperingarna inom landet. Detta är en korpuslingvistisk studie som undersöker en möjlig semantisk prosodisk förändring hos ordet cop. Studien utgår ifrån Corpus of Historical American English som dateras mellan 1800 – 2009. Den semantiska prosodin undersöks genom att dela in träffarna i två kategorier, användning i neutral/positiv semantisk prosodi och användning i negativ semantisk prosodi. Studien undersöker även distributionen av ordet i korpusens underkorpus för att se om distributionen kan ha en koppling till semantisk prosodi. Underkorpusen är skönlitteratur, nyheter, populärmagasin och icke skönlitterära böcker. Tidsperioden som undersöks är 1859 – 2009 och denna period delas in i fyra mindre, mer hanterbara perioder. Resultatet visar att cop använts i en majoritet av skönlitterära texter i korpusen. Undersökningen visar att det finns en majoritet av negativ semantisk prosodisk användning under period 1 och 2. Period 3 skiftar lite mellan kategorierna men från 1940 hamnar cop i neutrala/positiv majoritet och Period 4 har en stark positiv semantisk prosodisk trend. Studien visar att cop har genomgått en förändring i ordets semantiska prosodi från negativ till neutral/positiv. För att utöka kunskapen kring detta ämne skulle fler undersökningar i fler korpus från de Förenta staterna och resten av den engelsktalande världen behöva göras. Detta skulle öka kunskapen kring ordets semantiska prosodi och kunna ge viss insikt i den offentliga attityden gentemot polisväsendet.

Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd. / Discourse prosody and semantic preference are inherent aspects of language. As soon as a word becomes part of text, it seizes to exist as an isolated unit. The aim of this thesis was to study quantitatively the use of the lemmas woman and man, and the compound nouns containing them, in the works of August Strindberg. The material used consists of his novels The Red Room, Gothic Rooms and Black Banners. The occurrence of the two lemmas was observed with respect to frequency, the degree of emotional weight in compounds and the distribution of lexicalized compounds between women and men. Additionally, the context of lemmas was observed diachronically, through an analysis of discourse prosody and semantic preference of the collocations for woman and man. The results showed that the lemma man is mentioned more often than woman. Most compounds for man are lexicalized, while the opposite pertains to women. Compounds containing woman are more often negatively charged. Meanwhile, compounds containing man are predominantly neutral. The analysis of collocations for the lemmas was not able to map the author’s attitude accurately and more data and deeper methods of analysis are needed.