Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext. Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska ordböcker och synonymordböcker. Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i. Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den person som ger stöd blir patientens stöttepelare. Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal, en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.

This thesis was aimed to evaluate if sentiment related to stocks expressed on the subforum “Wallstreetbets” also reflects the traded volume in the stock market. For this purpose, a collection of comment data from posts filtered under the “Hot” section was issued between the 6th of April 2021 and the 20th of April 2021 on daily basis at 22.00 (GMT+2). The comments were preprocessed to filter out noise, and thereafter comments that contained mentions of stocks were analyzed using VADER, an algorithm for grading sentiment. In total sentiment regarding 13 different stocks were fitted into a mixed effect model with random slopes and intercepts. The results showed a positive correlation between sentiment expressed and the traded volume. This indicates that by studying the forum we can better understand how people invested in stocks make investment decisions, which potentially could lead to a competitive advantage over time.

<p>I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar.</p><p>Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor.</p><p>De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj.</p><p>Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning.</p>

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar. Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor. De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj. Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning.

Debatten om staden och landsbygden har på senare år vuxit sig stark och många menar att det landsbygden och staden varken är eller porträtteras som jämlikar, och att obalansen dem emellan är till stadens fördel. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur landsbygden och staden framställs i myndighetstext. Syftet specificeras och utvidgas med följande frågeställningar: Vad ’gör’ landsbygden och staden? Hur framställs de i sina deltagarroller i processer? Hur beskrivs landsbygden och staden? Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs de i bestämningarna när de är huvudord i nominalfraser? Hur beskrivs relationen mellan landsbygden och staden? Är maktförhållandet jämlikt eller ojämlikt? Umeå kommuns översiktsplan och dess tematiska tillägg för landsbygden analyseras utifrån dessa frågeställningar med metoderna processanalys, semantisk analys och kritisk diskursanalys. Resultatet visar att bilden av staden uppvisar tydliga drag av centrum och bilden av landsbygden tydliga drag av periferi, men delar av resultatet pekar dock mot en mer nyanserad skildring. I uppsatsens avslutning resoneras kring hur texternas framställning av stad och landsbygd kan påverka samhällsutvecklingen i Umeå kommun.