<p>Bakgrunden till denna uppsats är att Försvarsmakten och även samhället i övrigt har förändrats mycket på de senaste 20åren. Både Försvarsmakten och samhället har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmågan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende så har de börjat att exponera sig mer genom att minska på användandet av fältlinjer. Genom att använda fältlinjer skyddar man sina egna signaler ifrån motståndarens telekrigsförmåga. Denna uppsats skall studera om det fortfarande finns en plats för fältlinjer i Försvarsmakten och i så fall hur vi skall använda fältlinjerna.</p><p>Metoden som används i denna uppsats är deskription. För att få fram fakta till uppsatsen har författaren använt intervjuer och litteratur som utgivits från Försvarsmakten.</p><p>Resultatet av uppsatsen kan sammanfattas med att fältlinjer är användabara inom organisationen och bör användas mer av Försvarsmaktens förband.</p>

Bakgrunden till denna uppsats är att Försvarsmakten och även samhället i övrigt har förändrats mycket på de senaste 20åren. Både Försvarsmakten och samhället har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmågan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende så har de börjat att exponera sig mer genom att minska på användandet av fältlinjer. Genom att använda fältlinjer skyddar man sina egna signaler ifrån motståndarens telekrigsförmåga. Denna uppsats skall studera om det fortfarande finns en plats för fältlinjer i Försvarsmakten och i så fall hur vi skall använda fältlinjerna. Metoden som används i denna uppsats är deskription. För att få fram fakta till uppsatsen har författaren använt intervjuer och litteratur som utgivits från Försvarsmakten. Resultatet av uppsatsen kan sammanfattas med att fältlinjer är användabara inom organisationen och bör användas mer av Försvarsmaktens förband.

No description available.

En väg till att öka kvaliteten på undervisningen i gymnasieskolan kan vara användandet av lämplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete är att med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som används på restaurangutbildningen är relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundläggande yrkeskunskaper. Nyckelord Matlagningskunskap, grundläggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur

I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser. Det övergripande syftet med uppsatsen är att utifrån teorin om de sex grundläggande förmågorna analysera orsakerna till de finska defensiva framgångarna under fortsättningskrigets strider på Karelska Näset 1944 och därigenom öka förståelsen för defensiva operationer. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de stridande parternas förmågor varierade under operationens genomförande till tid och rum. Analysen visar dock att den finska förmågan att nå verkan ökade när de förde en taktikanpassad elastisk försvarsstrid i gynnsam terräng. Den visar vidare att sovjetisk överlägsenhet reducerades när terrängen försvårade de mekaniserade förbandens rörlighet. Finska initiativ i form av motanfall och ett mer dynamiskt försvar påverkade den sovjetiska centraliserade ledningen och dess möjligheter att samordna överlägsna stridskrafters verkan i negativ bemärkelse. Ur ett teoretiskt perspektiv ger analysen underlag att ifrågasätta delar av de krigsvetenskapliga teorier som hävdar att endast med en offensiv kan ett avgörande nås. Snarare stärker den de teorier som framhåller att en resurssvag stat kan uppnå egna mål i form av nationell överlevnad genom att föra en aggressiv defensiv strid och därmed tillfoga motståndaren förluster, som i längden inte gör fortsatt offensiv rationell. Det medger inte en ”total seger”, men utgör troligen ett mer realistiskt teoretiskt förhållningssätt för en liten nation. Vilken teoretisk ståndpunkt som är applicerbar torde sålunda bero på de mål som den defensiva parten vill uppnå.

I detta arbete görs en värdefilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller. Dessa roller är knutna till vissa skyldigheter och rättigheter vilka utgör den sociala fasaden som tillhör en specifik roll. Individen använder sig därför av intrycksstyrning för att styra sin publiks uppfattning av individens roll och de budskap som individen försöker leverera. En individ som lurar sin publik i syfte att styra sin publiks uppfattning och deras övertygelser kallas för en cynisk individ. I våra intervjuer framkom det att officersrollen upplevs vara knuten till vissa förbestämda skyldigheter och krav på egenskaper tillhörande rollen. Detta gör att när individen går in i officersrollen så träder denne in i en förbestämd social fasad, innehållande de förväntningar som finns på rollen. Individen försöker även styra omgivningens uppfattning, genom att klä sig eller uttrycka sig på ett visst sätt för att förmedla ett budskap av att individen innehar en viss känsla eller egenskap. De officerare vi har intervjuat anser inte själva att de går in i en officersroll, men vi menar trots detta att en officer går in i en officersroll såväl medvetet som omedvetet. En officer intar officersrollen medvetet då individen ser trovärdigheten som ett krav för att passa in i officersrollen. Individen försöker då att spela officersrollen på ett trovärdigt sätt gentemot omgivningen för att inte bli ifrågasatt. Detta medför att individen själv inte erkänner att den går in i en roll, då individen vill bibehålla trovärdigheten för officersrollen. Officerarna intar officersrollen omedvetet då de spelar upp rollen upprepande gånger, vilket leder till att individen slutligen ser officersrollen som en del av sin identitet. De intervjuade officerarna menar dock att i och med införandet av den grundläggande militärutbildningen kommer förväntningarna på officersrollen att förändras.

Syftet med studien är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning, och de frågeställningar som studien baseras på är; Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa? samt; Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena? I bakgrunden förklaras bland annat de grundläggande värdena utifrån styrdokumenten, och montessoripedagogiken förklaras kort. Studiens teoretiska ramverk är pragmatismen vilket också redogörs för i bakgrunden. Studien genomförs med intervju som metod och resultatet presenteras med citat som stöd. Resultatet visar att många av pedagogerna inom båda typerna av förskolor, talade på liknande sätt. Flera uppfattade arbetet som både lätt och svårt, och de flesta såg de grundläggande värdena som något som ska involveras i den dagliga verksamheten, inte särskiljas som något eget “ämne”. Även hur de arbetar med värdena i sina verksamheter var snarlikt, många talade i samma termer gällande deras arbete, exempelvis att barngruppens utformning och stämningen däri påverkar vart fokus hamnar. I analysen tolkas och förklaras delar av resultatet utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning och egna reflektioner. Ett resonemang förs gällande varför de två förskoletyperna inte skiljde sig åt särskilt mycket, och en jämförelse mellan talet om värdena och arbetet sker också i detta avsnitt. Diskussionen avslutas med att valda metoder reflekteras över och förslag på förbättring och fortsatta studier tas upp.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.