Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter. Data samlades in genom en observationsstudie av hemtjänstarbete, deltagande i gruppsamtal med närstående till omsorgstagare samt kvalitativa intervjuer med 13 informanter som hade erfarenhet av äldreomsorg. Resultatet av dataanalysen visar på att det i dagsläget finns problem som skulle kunna undvikas genom att underlätta kommunikation och informationsdelning mellan användargrupperna. Resultaten visar också på att det finns många diskussionspunkter vad gäller nytta, motsättningar i behov och avvägningen mellan ett översiktligt eller komplext system. Studien konstaterar att det finns utrymme för vidare forskning inom området. / Sweden’s population is steadily growing older and while the demand for care of senior citizens is increasing, care givers are forced to cope with diminishing resources in terms of money and qualified staff. Many put hope in new eHealth technology, as a means of raising efficiency and quality in the every day working situation. This thesis aims to study needs regarding communication, information and interaction between care takers, dependants and caregivers in geriatric care, in order to create a foundation upon which an ICT system may be built to fulfill those needs. The results presented are part of a research project focusing on future ICT systems in healthcare. Data was collected through an observational study, group discussions with informants related to care takers, and qualitative interviews with 13 informants who have extensive experience of geriatric care. The results imply there are existing problems that may be avoided by facilitating information sharing between the aforementioned groups. The study also presents some important points of discussion regarding usefulness, clashing needs of different users, and the balance between simplicity of use and system size.

Läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och patienters anhöriga är alla delar av den kedja som ska se till så att läkemedelsanvändning sker på ett säkert sätt. Så många inblandade och i så många olika sammanhang gör att läkemedelsanvändning kan vara svårt att hantera. 2014 skrevs det ut 102 913 130 recept i Sverige (1). Fram till 2014 hade ca 850 000 felaktiga recept korrigerats av farmaceuter varje år (2). Att korrigera recept är en nödvändig del som ingår i farmaceutens skyldighet och ansvar vilket regleras i svensk lagstiftning (3). Farmaceuten är en del av vårdkedjan som skall tillse att patienten har en korrekt och säker behandling med läkemedel (4). Tillgång till en nationell gemensam läkemedelslista för alla berörda parter, förskrivare, farmaceut, patient och övrig vårdpersonal skulle kanske kunna komma tillrätta med felaktigheter i förskrivningar och därmed öka patientsäkerheten (4). Tidigare studier har genomförts som behandlar läkarens syn på en gemensam lista och även patientens syn på eHälsoarbete vilket till viss del belyser en gemensam lista (5)(6) men inga studier har hittats om hur en gemensam lista kommer att påverka farmaceuternas vardag vilket ett av syftena med detta arbete har varit. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning med farmaceuter verksamma på ett antal apotek där de fick delge sina tankar både kring den information om patienters aktuella läkemedel som finns tillgänglig idag, bland annat genom receptdepån och sina tankar kring en nationell gemensam läkemedelslista. Resultat av undersökning gör gällande att det förekommer fel i receptdepån både med avseende på saknad information, felaktigheter i recept och att recept förekommer mer än en gång och att de finns med trots att patienten inte skall använda dem mer. Majoriteten av farmaceuterna var eniga om att en nationell gemensam läkemedelslista skulle hjälpa dem i deras arbete för att öka patientsäkerheten men huruvida den kommer att lösa alla problem som förekommer i receptdepån får framtiden utvisa. / Doctors, nurses, pharmacists, patients and next of kin are all parts of the chain that is needed to make sure that the use of medication is safe and appropriate for the patient. That many people involved and in many different settings can make the use of medication difficult to manage. In the year 2014 there were 102 913 130 prescriptions made out to patients in Sweden. Up to the year 2014 850 000 corrections had been made to prescriptions with faults in them by pharmacists each year. To correct prescriptions is an essential part of the pharmacist’s obligations and responsibility, a responsibility that is regulated in Swedish law. The pharmacist is the last part of the chain that has the possibility to adjust anything that is wrong with medications and the use of it before it is in the patient’s own hands. The access to a nationally shared medication list for all involved parties might solve some of the problems that faces the responsible parties when it comes to dealing with patients and their new and ongoing medications and in that way be able to increase the safety around mediation for the patient in need. Although the survey conducted as part of this paper focuses on pharmacists the background tries to explain in what way the different professions come in contact with medicines and how they would perhaps benefit from a shared list. The paper also tries to give a little insight to what kind of problems there could be related to prescriptions. In Sweden we have come a rather long way in the use of computers and the use of internet in the field of eHealth compared to other countries. The paper tries to show how the problem surrounding prescription of medicine is handled in the other countries of Scandinavia. Earlier studies have been conducted that looks at shared lists from the doctors view and also studies have been conducted that looks upon eHealth for patients partly in view of shared medication lists. No studies have been found that looks specifically at how pharmacists feel about it and how such a list would benefit them in their work to secure patient safety, hence this paper. In order to reach the papers purpose a survey was performed with pharmacists employed at different pharmacies in the southern part of Sweden. The result of the survey showed that there are indeed problems with prescriptions in the prescription repository and the majority of the pharmacists agreed that a shared medication list could help them in their work to secure patient safety when releasing prescribed medication. Although the pharmacist agreed for the most part in the benefits of such a list they did not know if it would solve all problems, which is for the future to decide.

The complex process of patient placement within a hospital is a big challenge. The main focus in the process is how to coordinate clinics to make sure that the patients get the best possible care. The rise of digital health has led to a greater use of technologies to facilitate the activities within the hospitals’ processes. This study has been focusing on how Internet of Things can be used in the patient placement process. Respondents to participate in the interviews were chosen with help from a coordinator based on their experience within the study area of interest. Observations were done in meetings where the staff discussed patient placements. From a perspective of problem based coordination, a thematic analysis was done on the collected data and from the themes that were created a solution was presented. The object of this study is to map the process of patient placement and to present an analytic approach on how to facilitate the patient placement process with the use of Internet of Things. Our proposed approach will contribute to a greater understanding of the patient placement process and how Internet of Things can be used within it.

Introduction: There is a growing interest in how technology can be used in order to provide efficient healthcare. Aim: The aim is to explore perceptions on the use of home telemonitoring in patients with COPD.                                                                                                                             Method: Semi-structured individual interviews were carried out with eight women and five men who were part of a larger project aiming to develop and evaluate a telemonitoring system. Participants were interviewed after having used the system for two to four months. Interview transcripts were analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme a transition towards increased control and security and the categories: facing enablers or barriers, increasing control over the disease, providing easy access to care and affecting technical confidence or concern. Participants expressed initial feelings of insecurity, both in practical aspects using the telemonitoring system as well as regarding their disease. The telemonitoring system could reinforce and confirm the participants´ feelings of their current state of health, and the practical management of the telemonitoring system became easier with time.     Conclusion: Telemonitoring can be a valuable complement to healthcare with the potential to contribute to equity in care. However, in order to improve further development and implementation of telemonitoring, several actions are needed such as improved patient education and the use of co-creation. Additional research is needed particularly in the design of user-friendly systems as well as tools to predict which patients are most likely to find the equipment useful as it may result in reduced costs and increased empowerment. / Introduktion: Intresset för hur teknologi kan användas för att erbjuda effektiv sjukvård ökar. Syfte: Syftet är att utforska KOL-patienters upplevelse av att använda ett webbaserat rapporteringssystem i hemmet. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta kvinnor och fem män som deltog i ett större projekt med syfte att utveckla och utvärdera ett webbaserat rapporteringssystem. De intervjuades efter att ha använt systemet två till fyra månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat en övergång till ökad kontroll och trygghet samt kategorierna: möta möjligheter eller hinder, ökad kontroll över sjukdomen, skapar lättillgänglig vård samt påverkar teknisk självkänsla eller oro. Deltagarna uttryckte till en början osäkerhetskänslor, både vad gäller praktiska aspekter i användandet av rapporteringssystemet samt kring själva sjukdomen. Det webbaserade rapporteringssystemet kunde förstärka och bekräfta deltagarnas egna känsla av mående och det praktiska hanterandet av rapporteringssytemet blev lättare med tiden. Konklusion: Webbaserade rapporteringssystem kan vara ett värdefullt komplement till sjukvården med potential att bidra till jämlik vård. I syfte att förbättra fortsatt utveckling och implementering bör förbättrad patientinformation samt vikten av att ta med användarna i utformningen beaktas. Mer forskning behövs för att optimera användarvänlighet samt att identifiera de patienter som har bäst nytta av systemet då det kan ge hälsoekonomiska vinster och inte minst öka patienters delaktighet.

The fast technical development enables new application areas within health care, and theimportance of eHealth increases. Meanwhile, conscious behavioral change throughpersuasive technology has shown to be a functional and effective method. This studyaimed at producing a design model, customized for persuasive design within eHealth. Themodel took the shape of a toolbox, containing tools which aim to respond to key aspectsassociated with the field, and was qualitatively evaluated through interviews with expertswho assessed the quality. The interview recordings were abductively analyzed, and themodel revised by the analysis’ results. The findings contributed to a widenedcomprehension of the area and resulted in a new version of the model, and other valuableinsights about the aspect of context within persuasive design and eHealth. / Den snabba tekniska utvecklingen möjliggör nya användningsområden inom hälsoområdet,och vikten av eHälsa ökar. Samtidigt har medveten beteendeförändring genom persuasivedesign visat sig vara en funktionell och effektiv metod. I den här studien var målet attproducera en modell, anpassad för design inom eHälsa. Modellen tog formen av enverktygslåda, innehållande verktyg avsedda att besvara nyckelfaktorer inom fältet, ochevaluerades kvalitativt genom intervjuer med experter för att öka dess kvalité.Intervjuinspelningarna analyserades abduktivt, och modellen reviderades efter analysensresultat. Resultaten bidrar till en utvidgad förståelse inom fältet, en ny version av modellenoch andra värdefulla insikter angående kontext som en aspekt inom persuasive design ocheHälsa.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), då det kan förbättra personens self-efficacy. Fysisk aktivitet kan även förbättra den fysiska kapaciteten och upplevda livskvalitén. Efterfrågan på tillgänglighet, delaktighet och självständighet i egenvård har ökat vilket medfört en snabb utveckling av digitala lösningar. Kunskapsluckor föreligger fortfarande i hur effektivt en aktiv e-hälsointervention påverkar personer med KOL. Syfte: Genom denna strukturerade litteraturstudie undersöka om nyttjandet av aktiva e-hälsointerventioner har effekt på fysisk kapacitet, self-efficacy samt upplevd livskvalité hos personer med KOL.Metod: Datainsamling genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web of science. En sållning utifrån titel och abstrakt följdes av en relevans och kvalitetsbedömning på potentiellt relevanta artiklar. Etiska aspekter beaktades i granskningen. Data extraherades och sammanställdes samt analyserades kvalitativt. Resultat: Totalt inkluderades sju studier: sex stycken randomiserade kontrollerade studier och en experimentell crossover studie. Kvalitetsbedömningen för systematiska bias var låg till medelhög. Fysisk kapacitet och livskvalité förbättrades signifikant i samtliga studier med nämnda utfallsmått. Däremot visade endast en av studierna på signifikant förbättring jämfört med kontrollgrupp för fysisk kapacitet och två studier för livskvalité. Self-efficacy förbättrades signifikant inom två av fyra studier varav det i en av dessa uppvisades en signifikant förbättring jämfört med kontrollgrupp. Slutsats: Denna strukturerade litteraturstudie indikerar att aktiva e-hälsointerventioner leder till förbättringar av fysisk kapacitet och upplevd livskvalité hos personer med KOL och kan användas som ett alternativ till sedvanlig behandling. Det går inte att dra någon slutsats gällande effekten av en aktiv e-hälsointerventionen på self-efficacy. / Background: Physical activity is an important part of the treatment of people with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), as it can increase the person's self-efficacy. Physical activity may also increase the physical capacity and perceived quality of life. The demand for accessibility, participation and independence in self-care has increased as a result and rapid development of digital solutions. Knowledge gaps are still built in how effectively an active e-health intervention affects people with COPD.Aim: Through this structured literature study, to investigate whether the use of active e-health interventions has an effect on physical capacity, self-efficacy and perceived quality of life in people with COPD.Method: Data collection was performed in the databases Pubmed, Cinahl, Web of science. A screening based on title and abstract was followed by a relevance and quality assessment of potentially relevant articles. Ethical aspects were considered in the review. Data were extracted and compiled and analyzed qualitatively.Results: A total of seven studies were included: six randomized controlled trials and one experimental crossover study. The quality assessment for systematic bias was low to medium. Physical capacity and quality of life improved significantly in all studies physical capacity and quality of life improved significantly in all studies with the mentioned outcome measures. However, only one of the studies showed significant improvement compared with the control group for physical capacity and two studies for quality of life. Self-efficacy improved significantly in two of four studies, one of which showed a significant improvement compared with the control group. Conclusion: This structured literature study indicates that active e-health interventions lead to improvements in physical capacity and perceived quality of life in people with COPD and it can be used as an alternative to conventional treatment. It is not possible to draw any conclusions about the effect of an active e-health intervention on self-efficacy.

Background: Medications are used to treat, cure, or relieve symptoms of diseases, but there is a risk with the use of medications. Drug-related-problems are known to increase morbidity and mortality. Incorrect medical list and discrepancies in these lists can lead to drug-related problems as side effects, hospitalization, non-compliance, drug interactions and overtreated or undertreated patients. Discrepancies can be for example: more prescriptions than necessary, outdated prescriptions, i.e., medicines that will not be used, prescriptions with incorrect dosing and missing prescriptions i.e., medicines used by patients that cannot be seen in the medication list. Purpose:  The aim of this study was to investigate discrepancies in the Swedish prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy". The secondary aim was to investigate how common it is to use this prescription list or the dosage label on the medicine packaging to know which medicines to use and which dosage. Methods: The data collection was performed by four pharmacy students at seven pharmacies in Sweden over a period of three weeks during Jan-Feb. 2021 where the prescription list was investigated together with patients to identify any discrepancies. The study included patients who was over 18 years old, spoke Swedish, had three or more prescribed drugs, and agreed to participate.  Results A total of 215 patients were interviewed, where 61% had one or more discrepancies in their medication list. A total of 1717 prescriptions were analyzed, of which 10% were double prescriptions (n = 167), 8% outdated prescriptions (n = 141) and 3% prescriptions with the wrong dosage (n = 42). When analyzing the primary sources of information used by patients to know which medicine to use, the printout of the list "my saved prescriptions at the pharmacy” dominated (n = 72).  Most used information source to know drug dosage was the dosage label on the medicine packaging (n = 112). Conclusions: It is important to have an updated and correct information in the medication list, to prevent drug-related-problems caused by discrepancies. It becomes even more important when we see that the medication list "My saved prescriptions at the pharmacy" and dosage label (containing the same information in the medication list), are the most used primary sources by patients to know which drug to use and in what dosage. Finally, results show a relationship between the number of prescribed drugs and the number of discrepancies that occur, and therefore we see more discrepancies in elderly patients who are usually ill and are being treated for several diseases.  There are opportunities for further research to study e.g., which drug-related-problems are caused by discrepancies in the medication list as well as the degree of danger in these problems. / Användning av läkemedel som avses behandla, lindra eller bota sjukdomar kan i vissa fall utgöra en risk för patientens hälsa. Läkemedelsrelaterade problem p.g.a. felmedicinering står för en stor andel av morbiditeten och mortaliteten bland patienter. En bidragande orsak är ofullständig information i patientens läkemedelslista.   Syftet med studien var att undersöka antalet avvikelser som förekommer i receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Studiens sekundära syfte var att undersöka vilka informationskällor som användes av patienter för att veta vilka läkemedel som ska adminstreras och i vilken dos dosering.  Studiens metod var att intervjua patienter som kom till apoteket för att hämta ut läkemedel till sig själva och uppfyllde inklusionskriterierna för att delta i studien. Studien utfördes av fyra farmaceutstudenter på sju olika apotek i fyra olika städer i Sverige som tillsammans med patienter gick igenom receptlistan för att identifiera avvikelser.  Resultatet blev totalt 1717 recept som studerades varav 21% hade avvikelser. Av recepten var 10% dubbla recept (n = 167), 8% inaktuella recept (n = 141) och 3% recept med fel dosering (n = 42). Vid analys av primära informationskällor som används dominerade utskrift av listan ”Mina sparade recept på apoteket” (n = 72) resp. doseringsetiketten på läkemedelsförpackningen (n = 112).  Resultaten visade även ett samband mellan ökade antal läkemedel och antalet avvikelser.  Avvikelser i läkemedelslistan Mina sparade recept är vanligt förekommande därmed är listan inte alltid aktuell. Det är vanligt att denna lista och doseringsetikett på läkemedels-förpackningar används som primära källor av patienter under deras behandlingstid vilket kan innebära en risk för läkemedelsrelaterade problem. En gemensam nationell läkemedelslista är en möjlig lösning till att förebygga läkemedelsrelaterade problem orskade av infromationsbrist i läkemedelslistor. Det är dock nödvändigt med läkemedelsgenomgångar för att bibehålla uppdateringen av listan.

Den svenska välfärden och äldreomsorgen står inför en enorm utmaning vad avser en allt åldrande befolkning och att det kommer finnas fler äldre i behov av vård och omsorg, än vad det kommer finnas vårdutövare. Välfärdsteknik presenteras ofta som en lösning på detta för äldreomsorgen, vilket är något som ingår inom kommuners ansvar. Att välfärdsteknik måste implementeras inom både juridiska och etiska ramar samt främja god omsorg gör arbetet komplext. Dessutom kräver det handling från kommuner som redan arbetar med begränsade resurser. Kommunala beslutsfattare behöver således ta hänsyn till många aspekter vid frågor och beslut om välfärdsteknik inom äldreomsorgen, som i sin tur påverkar både kommuninvånare och det nationella arbetet med vision eHälsa 2025. Syftet med detta arbete är att undersöka kommuners tillämpning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt, utifrån tjänstemäns perspektiv, belysa konkreta möjligheter och utmaningar med välfärdstekniken. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med fyra kommuner samt Socialdepartementet, har empiriskt underlag samlats in som sedan, i kombination med SOU 2020:14, analyserats med en teoretisk referensram bestående av institutionell logik och isomorfism. Resultatet indikerar på att de huvudsakliga institutionella logiker som genomsyrar tjänstemännens uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorg är byråkratisk logik, marknadslogik samt omsorgslogik. Slutsatsen är att kommuners tillämpning av välfärdsteknik för att bemöta den demografiska förändringen beror på befintlig kompetens, juridiska samt administrativa flaskhalsar och brist på samverkan mellan kommuner. Det finns däremot en vilja och ambition för kommuner att samverka, med andra ord att anta isomorfa tendenser, vilket kan gynna den byråkratiska logikens betoning på att erbjuda medborgare likvärdiga tjänster och dessutom bidra till marknadslogikens preferens om resurseffektivisering.

Bakgrund: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) är en väletablerad icke-farmakologisk behandling vid hypertoni men används sällan inom traditionell hälso-och sjukvård på grund av tids- och resursbrist. Digitala metoder kan vara bättre lämpade för att ge långsiktigt stöd. Denna studie är den första digitala kostinterventionen med DASH-kost i en total digital vårdmiljö. Syfte: Syftet med studien är att undersöka följsamhet till DASH-kost samt upplevelse av digital kostbehandling vid hypertoni. Material och metod: Studien har en experimentell design och utgick från den digitala vårdgivaren Blodtrycksdoktorns plattform. Nitton patienter med lätt förhöjt blodtryck fick digital kostbehandling utifrån DASH-kost under 8 veckor utöver standardbehandling. Videosamtal i kombination med asynkron textkommunikation användes som kommunikationsverktyg. Kostförändring mättes via livsmedelsfrekvensformulär (FFQ) före och efter behandling och sammanställdes i ett DASH-index. Patientupplevelse mättes via enkät efter behandling. Studien undersökte även förändring av vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Statistisk analys genomfördes med Parat t-test samt Wilcoxons ranksummetest. Resultat: DASH-index förbättrades med 1,4 poäng (p = <0,001). Patienterna hade i genomsnitt haft diagnosen hypertoni under 6 år ± 8 SD (median 2 år) där endast 2 av 19 tidigare fått kostråd för hypertoni. Patienterna hade överlag en positiv upplevelse av digital kostbehandling. Vikt och BMI minskade med 1,9 kg (p = <0,001) respektive 0,7 kg/m2 ( p = <0,001). Midjemåttet minskade med 3,2 cm för manliga patienter (p = 0,007) och 4 cm för kvinnliga patienter (p = 0,027). Systoliskt blodtryck (SBT) minskade med 8,7 mmHg (p = <0,001) och diastoliskt blodtryck (DBT) med 4,6 mmHg (p = 0,004). Slutsats: Den 8 veckor långa digitala kostinterventionen förbättrade kostvanor hos patienter med hypertoni samt ledde till minskad vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Patientupplevelse av behandlingen var god. Digital kostbehandling kan utgöra ett alternativ till traditionell kostbehandling för patienter med hypertoni. / Background: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) is a well-established non-pharmacological treatment for hypertension but is rarely used in traditional health care due to lack of time and resources. Digital methods may be better suited to provide long-term support. This study is the first digital nutrition intervention with DASH diet in a total digital health care environment. Aim: The purpose of the current study is to investigate adherence to DASH diet and self-reported experience of a digital nutrition intervention for patients with hypertension. Material and methods: The study has an experimental design and was based on the platform of the digital healthcare provider “Blood Pressure Doctor”. Nineteen patients with primary hypertension received digital nutrition therapy based on the DASH diet for 8 weeks in addition to standard care. Video calls in combination with asynchronous text communication were used as communication tools. Dietary change was measured by food frequency questionnaire (FFQ) at baseline and after treatment and compiled in a DASH index. A questionnaire was used to assess patient experience. Secondary outcomes were changes in body weight, BMI, waist measurement and blood pressure. Statistical analysis was performed with Pared t-test and Wilcoxon signed rank test. Results: DASH index improved by 1,4 points (p = <0,001). The patients had on average been diagnosed with hypertension for 6 years ± 8 SD (median 2 years) where only 2 of 19 had previously received dietary advice for hypertension. The patients generally had a positive experience of the digital nutrition intervention. Body weight and BMI decreased by 1,9 kg (p = <0,001) and 0,7 kg / m2 (<0,001), respectively. Waist decreased by 3,2 cm for male patients (p = 0,007) and 4 cm for female patients (p = 0,027). Systolic blood pressure (SBP) decreased by 8,7 mmHg (p = <0,001) and diastolic blood pressure (DBT) by 4,6 mmHg (p = 0,004). Conclusion: The 8-week digital nutrition intervention improved dietary habits, body weight, BMI, waist and blood pressure of patients with hypertension. Patients were overall satisfied with the treatment. Digital nutritional therapy can be an alternative to traditional nutritional therapy for patients with hypertension.

Introduktion: Långvarig smärta kostar samhället mycket pengar varje år. Under 2020 och 2021 utvecklades applikationen Vitala som stöd för patienter med behov av fysisk aktivitet i sin rehabilitering av sjukdomar. I applikationen ingår en del som syftar till rehabilitering för personer med muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, rygg och höft. Den här studien är den första av sitt slag som utvärderar rehabiliteringsdelen i Vitala. Syftet med denna studie var att undersöka användbarhet, deltagarnas förståelse för applikationens frågor och instruktioner, samt relevansen av Vitalas val av övningar för deras smärtmekanismer. Metod: Tio studiedeltagare med besvär i nacke-/skuldra och ländrygg-/höft sedan ≥4 veckor rekryterades genom en privat fysioterapi- och naprapatklinik i Stockholm. Deltagarna observerades när de använde applikationen för att diagnostisera sina besvär och deras förståelse för appens frågor och tester bedömdes. Efter användning skattades användbarhet genom frågeformulär (Health-ITUES och System Usability Scale). Validitet undersöktes genom att jämföra funktionsdiagnos och övningar som förskrevs av Vitala med en erfaren fysioterapeuts bedömning av funktionsdiagnos och rekommenderade övningar. Resultat: Användbarheten i rehabiliteringsdelen skattades mellan mycket bra och bästa tänkbara. Studiedeltagarna förstod frågor och instruktioner i 88% av fallen. Applikationens funktionsdiagnoser var i linje med fysioterapeutens i 9 av 10 fall. Överensstämmelsen av övningarna var fullständiga för fem av deltagarna, fyra saknade något element och endast en bedömdes bristfällig. Konklusion: Studiedeltagarna visade en god förståelse för Vitalas frågor och instruktioner, vilket var i linje med deras egna skattningar där appen bedömdes vara lätt att använda. En viss svårighet med att förstå vad som menades med begreppen smärta och besvär uppstod hos en del. Vitala hade en god överensstämmelse gällande övningar och funktionsdiagnos, med undantag för deltagare med patoanatomiska förändringar eller nociplastiska smärttillstånd.