Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter. Data samlades in genom en observationsstudie av hemtjänstarbete, deltagande i gruppsamtal med närstående till omsorgstagare samt kvalitativa intervjuer med 13 informanter som hade erfarenhet av äldreomsorg. Resultatet av dataanalysen visar på att det i dagsläget finns problem som skulle kunna undvikas genom att underlätta kommunikation och informationsdelning mellan användargrupperna. Resultaten visar också på att det finns många diskussionspunkter vad gäller nytta, motsättningar i behov och avvägningen mellan ett översiktligt eller komplext system. Studien konstaterar att det finns utrymme för vidare forskning inom området. / Sweden’s population is steadily growing older and while the demand for care of senior citizens is increasing, care givers are forced to cope with diminishing resources in terms of money and qualified staff. Many put hope in new eHealth technology, as a means of raising efficiency and quality in the every day working situation. This thesis aims to study needs regarding communication, information and interaction between care takers, dependants and caregivers in geriatric care, in order to create a foundation upon which an ICT system may be built to fulfill those needs. The results presented are part of a research project focusing on future ICT systems in healthcare. Data was collected through an observational study, group discussions with informants related to care takers, and qualitative interviews with 13 informants who have extensive experience of geriatric care. The results imply there are existing problems that may be avoided by facilitating information sharing between the aforementioned groups. The study also presents some important points of discussion regarding usefulness, clashing needs of different users, and the balance between simplicity of use and system size.