Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att nå ökad kunskap om bålens, höftpartiets och skidans kinematik vid hopp med skruv inom tävlingsgrenen slopestyle i freeski. Frågeställningarna för studien var följande: ● Vad karaktäriserar kinematiken för genomförandet av trickvariationerna framåt 720 respektive baklänges 720? ● Vad karaktäriserar kinematiken för trickvariationer med olika subjektiv kvalitetenligt domarbedömning? Metod Fyra försökspersoner genomförde två olika trickvariationer innehållande skruv.Tredimensionell kinematik för bål, höft och skida registrerades med tröghetssensorer av typenXsens MTw Awinda. Subjektiv kvalitet bedömdes av utbildad freeski-domare med hjälp avvideomaterial som samlades in vid testtillfällena. Resultat I de flesta försök oavsett trickvariation uppnådde skidan högst maximal vinkelhastighet i tidigflygfas. De försök som belönades i den subjektiva bedömningen hade en jämn minskning av vinkelhastighet genom flygfasen. I de försök som tilldelats lägst poäng, kan avdragen oftast kopplas till avvikande rörelser genom utförandet. Vad som var karaktäriserande för kinematiken för framåt 720 var att bålens vinkelhastighet ökade tidigare än höftens och skidans vinkelhastighet i den inledande fasen. Bålen och höftens vinkelhastighet var karaktäriserande för baklänges 720 då kurvornas lutning var liknande samt att ökningen av vinkelhastighet uppstod vid samma tidpunkt i trickets inledande fas. Slutsats Studien visar att skidan är det segment som oftast uppnår högst maximal vinkelhastighet oavsett trickvariation. En jämn minskning av vinkelhastigheten för samtliga segment genom flygfasen kan vara en indikation på att utförandet hade en hög subjektiv kvalitet. Bålens motrotation i den förberedande fasen var karaktäriserande för utförandet av en framåt 720. Karaktäriserande för utföranden av baklänges 720 var att kurvorna för bålens och höftens vinkelhastighet följdes åt gällande tidpunkt och lutning, i den inledande fasen. Detta samband mellan bål och höft har inte observerats vid utföranden av framåt 720. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att se hur motiverade alpina skidgymnasieelever är för sitt deltagande i idrotten. ·       Drivs alpina skidgymnasieelever av inre eller yttre motivation? ·       Ändras motivationen från första året till sista året? Metod Denna studie har en kvantitativ ansats för att den ska kunna svara på frågeställningen. En kvantitativ metod används också för att kunna jämföra mätbara enheter. Studien är gjord i samarbete med svenska skidförbundet. Deltagarna i denna studie är elever i årskurs 1-4 på alpina skidgymnasium. Det är 95 elever som deltar i studien av ca 200 skidgymnasieelever. Frågeformulär som ingår i undersökningen är The Sport Motivational Scale- II (Pelletier et al. 2013, s. 329-341) som är översatt till svenska (Johansson, &amp; Olsson 2014). Enkäten innehåller 18 påståenden som täcker sex motivationsformer, tre påståenden inom varje motivations riktning. Resultat Resultatet av undersökningen visade att alpina skidgymnasieelever drivs till största del av en inre motivation. Det har även visat vara en förändring av motivation från första året till sista året. Slutsats Med resultatet som påvisats i denna studie, att skidgymnasieelever drivs av en inre motivation, samt att den yttre motivationen förändras från första till sista året, bör tränare och lärare på skidgymnasium ta detta i beaktning. Vikten av ett självbestämmande klimat har påvisat gynnar idrottarna (Gillet et al. 2009, s. 155-161). Därför bör tränare och lärare förespråka och tillämpa ett självbestämmande klimat i sin pedagogik och lärande.​

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med denna studie är att identifiera och observera trötthet inom alpin skidåkning samt hur den utvecklas under en träningsperiod. Vidare kommer det undersökas om det primärt är perifer, central eller mental trötthet som utvecklas och om de samverkar med varandra. Frågeställning 1: Påverkas alpina elitskidåkare av trötthet och hinner de återhämta sig mellan träningspassen under en period på fem dagar? Frågeställning 2: Finns det något samband mellan åkarnas mentala och muskulära trötthet?   Metod Detta är en kvantitativ experimentell studie som undersökte hur alpina elitskidåkare påverkades av trötthet under en träningsperiod på fem dagar. I studien deltog sex manliga alpina elitskidåkare som genomförde två skidpass per dag. Före och efter respektive skidpass testades deltagarnas reaktionsförmåga, Squat Jump, Repeated Counter Movement Jump samt upplevda mentala och fysiska status för att identifiera eventuell mental och muskulär trötthet.   Resultat Studien resulterade i en signifikant utvecklad mental trötthet (P&lt;0.05) under träningsperioden medan inga muskulära trötthetseffekter kunde identifieras. Åkarna återhämtade sig muskulärt mellan passen medan mental trötthet inte återgick till normala nivåer. Det fanns inget samband mellan åkarnas mentala och muskulär trötthet medan sambandet mellan muskulär och mental trötthet korrelerade starkt (r=0.9).   Slutsats Studien resulterade i en primärt utvecklad mental trötthet under perioden medan muskulär trötthet inte påvisades. Därav är det mental trötthet som främst påverkar alpina elitskidåkare medan perifer och central trötthet är något som åkarna verkar återhämtar sig från mellan pass. Eftersom det inte fanns något samband mellan muskulär och mental trötthet beror den utvecklade tröttheten inte på fysiologiska utan på psykologiska faktorer. Den utvecklade mentala tröttheten kan då istället ha berott på den totala träningstiden alpinisterna utsattes för under perioden eller på för höga respektive för låga stressnivåer vilket kan orsaka en ökad mental trötthet hos idrottare.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att studera vilka skillnader som uppvisas i horisontell kraftutveckling mellan en vanlig stav och Kraftstaven och om rörelsemönstret i höft-, hand- och armbågsleden särskilde sig för testpersonen (TP). Studien genomfördes på en van skidåkare med rullskidor som var väl förtrogen med de båda stavsorterna, TP genomförde ett maximalt stavfrånskjut och mätningarna gjordes endast på själva stavfrånskjutet i stakningscykeln. TP genomförde tio försök med varje stav och studien utfördes på det försök som närmast motsvarade snittet. Innan varje försök accelererade TP nedför en ramp mot kraftplattor där stavfrånskjutet genomförses, i plattorna registrerade den horisontella kraftutvecklingen i frånskjutet. Parallellt med detta videofilmades rörelsen och filmen bearbetades i ett datorbaserat teknikanalysprogram för att kunna utläsa skillnaderna i rörelsemönstret i lederna. Kraftstaven ger en högre horisontell kraft vid stavfrånskjutet och den högsta kraften utvecklas tidigare i fasen än med en vanlig stav, detta trots att inga avgörande skillnader uppvisas i TP´s rörelsemönstret. Förklaringen till att följande resultat uppvisas kan man finna i Kraftstavens böjda rör som skapar en gynnsammare vinkel mellan stav och underlag för att överföra kraften i den horisontella riktningen. Rörelsemönster i höft-, armbågs- och handled uppvisade inga signifikativa skillnader mellan stavsorterna varvid detta inte kan förklara de differenser som uppvisas i kraftutveckling.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av, samt faktorer som bidrar till work-family conflict (WFC) och burnout bland ideella och icke-ideella U16-tränare inom alpin skidåkning. För att besvara syftet ställdes frågeställningarna: “hur ser förekomsten av burnout och WFC ut hos ideella respektive heltidsanställda alpina U16-tränare?”, “finns det något samband mellan WFC och burnout för alpina U16-tränare?” och “finns det något samband mellan arbetade timmar, burnout och WFC hos alpina U16-tränare?”. Metod Studien var kvantitativ och bestod av en enkät, som besvarades av 11 svenska alpina U16-tränare, varav tio ideella med ett heltidsarbete vid sidan av, och en heltidsanställd tränare. Enkäten syftade till att ta reda på hur många timmar de arbetat de senaste sju dagarna, samt vilken typ av arbetsform; ideell eller heltid, de hade. Den syftar även till att mäta respektive tränares grad av burnout och WFC. För att ta reda på om det fanns något samband mellan WFC och burnout så analyserades data gällande WFC och burnout genom Spearmans korrelation för icke parametriska data. Samtliga beräkningar gjordes i Excel Version 2021.  Resultat Medelvärdet för burnout hos de ideella tränarna var 3,07 och 1,32 för den heltidsanställda tränaren. Medelvärdet för WFC hos de ideella tränarna var 15,64 och heltidsanställda tränarens värde var 7. Sambandet (R-värdet) mellan WFC och burnout för samtliga tränare var 0,31, men P-värdet var 0,35, vilket innebar avsaknad av signifikans och låg power. För de ideella tränarna så fanns två tendenser vid fler arbetade timmar; en ökning av burnoutvärden och en sänkning av WFC-värden. Slutsats För att få signifikanta resultat hade ett högre deltagarantal behövts men det finns ändå tendenser till ett samband mellan WFC och burnout för svenska alpina U16-tränare, även om detta samband var svagare än i tidigare studier. Det fanns även tendenser kring att ideella tränare upplever både en högre grad av burnout och en högre grad av WFC än heltidsanställda alpina U16-tränare, där dels typen arbetsform, och dels antalet arbetade timmar verkar vara två nyckelfaktorer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Purpose and research question: The purpose with the study was to investigate male coaches’ knowledge about menstruations impact on training. Also, to investigate the communication between coach and athlete about menstruation. The authors used three main questions  What kind of knowledge about menstruations impact on training has male coaches? How are their experience about the communication about menstruation with their  athletes? What kind of knowledge do they need about menstruation and the impact on training.  Method: The authors used a qualitative method where they interviewed six different male coaches. Three coaches from TeamGym and three from cross-country skiing. All material has then been processed through a thematic content analysis.Results: The purpose and questions were answered, and the results was divided into three main questions which were then took down into subcategories. Under the first question, what kind of knowledge the trainers have, it is summarized that the trainers themselves felt that they had a certain knowledge but also that they need continued education about menstruation. Many of the trainers described their knowledge of menstruation linked to energy balance and training load. The coaches also described how they used their knowledge in different situations. To summarize the question about communication with athletes, was that there seems to be a certain taboo. The coaches reflect that the most important factor for breaking taboos seems to lie in the trust between coaches and athletes, coach-athlete relationship. The coaches also want to respect the athlete's integrity. The summary for the last main question, which was, what knowledge do the trainers need more of in further work with menstruations impact on training, they themselves described that they need more practically applicable research, a more open discussion climate and time for continuing education.  Conclusion: The conclusion was that more knowledge is needed about menstruations impact on training and more of the general knowledge about menstruation. More education is required and that the trainers must actively work with the subject. Around the communication with athletes, the coaches need time to get to know their athletes and build a trust that must then be maintained and nurtured from both the athlete's and the coach's side. A strong coach- athlete relationship. The coaches also need further education to increase their knowledge in order to feel comfortable and to be able to answer the questions that may arise about menstruations impact on training. / Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att undersöka manliga tränares kunskap om menstruationens påverkan på träning. Vidare var syftet att undersöka samtalsklimatet. Författarna har använt sig av tre huvudfrågeställningar • Vilken kunskap har manliga tränare kring menstruationens påverkan på träning? • Hur upplever tränare samtalsklimatet kring ämnet menstruation med sina aktiva? • Vilken kunskap anser tränarna att de skulle behöva inom området? Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ metod där de har intervjuat sex olika manliga tränare varav tre tränare från truppgymnastik och tre tränare från längdskidåkning. Allt material har sedan bearbetats genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Syftet och frågeställningarna besvarades och resultatet uppdelades i tre teman som sedan har brutits ner till underkategorier. Under den första frågan, vilken kunskap har tränarna, så sammanfattas det med att tränarna själva kände att de hade en viss kunskap men också att det fanns en önskan till fortbildning inom ämnet menstruation. Många av tränarna beskrev sin kunskap om menstruation kopplat till energibalans och träningsbelastning.Tränarna beskrev också på vilket sätt de har använt sig av den kunskapen som de besitter. Föratt sammanfatta frågan hur samtalsklimatet såg ut bland sina aktiva, var att det verkar finnas en viss tabu. Tränarna reflekterar över att den viktigaste faktorn för att bryta tabun verkar ligga i förtroendet för tränare och idrottare emellan samt att tränarna vill respektera idrottarens integritet. Sammanfattningen för den sista huvudfrågan som var, vilken kunskaptränarna behöver mer av i vidare arbete med menstruationens påverkan på träning, beskrev des jälva att de behöver mer praktiskt applicerbar forskning, ett öppnare samtalsklimat och tid till fortbildning. Slutsats: Slutsatsen var att det behövs mer kunskap om menstruationens påverkan på träning och mer av den allmänna kunskapen av menstruationens påverkan på träning. Det krävs mer utbildningar och att tränarna aktivt måste jobba med ämnet. Kring samtalsklimatet så behöver tränarna få tid till att lära känna sina idrottare och bygga ett förtroende som sedan måste underhållas och vårdas från både idrottarens och tränarens håll. Tränarna behöver också fortbildning för att öka sin kunskap för att känna sig tryggare och för att kunna besvara på de frågor som kan uppkomma om menstruationens påverkan på träning. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>