No description available.

Bakgrund: I Sverige finns idag ca 158 000 individer som lever med en demenssjukdom. De är i behov av en anpassad vårdmiljö och personlig omvårdnad relaterat till de svårigheter som sjukdomen kan skapa. BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) drabbar mer än 90% av individer med demens. BPSD ökar risken för personer med demens att bli utsatta för fysiska övergrepp, social isolering, onödig användning av antipsykotiska läkemedel samt försämring av sociala och fysiska funktioner. Syfte: Att belysa effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid beteendemässiga och psykiska symtom hos individer med demens. Metod: Arbetet var en litteraturstudie. Fyra artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PubMed. Resterande fyra artiklar hämtades genom manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I vårt resultat framkom tydliga effekter av sjuksköterskebaserade interventioner vid BPSD: Det psykiska och fysiska välbefinnandet ökade. Sinnesstämningen förändrades och de emotionella störningarna minskade. Relationer stärktes både till sig själv och andra. Förändrade beteenden kunde ses i form av att ilska och andra beteendemässiga symtom på BPSD minskade. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskebaserade interventioner och personcentrerad vård kunde leda till många positiva effekter för individer med demens. En aspekt som anses viktig att forska vidare kring är om sjuksköterskans interventioner till viss del skulle kunna ersätta antipsykotiska läkemedel för individer med beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens.

Sömn är ett av våra grundläggande behov. Att sova under sex timmar eller över nio timmar per dygn ger ökad risk för följdsjukdomar och död. Detta kostar samhället både i tid och pengar. Vuxna patienter sover sämra än normlat på sjukhus. Då kortvariga sömnproblem ofta är inkörsporten till långvariga sömnproblem är detta att beakta. Litteraturstudien behandlar effkter av interventioner utifrån sovmiljö, stressreduktion och hindrande av sensoriska impulser för vuxna patienter på sjukhus utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det framkommer att interventioner för förbättrad sömn ger positiv effekt och i de flesta fall med statistisk signigifikans. Det finns således stärkt evidens för att omvårdnadsåtgärder ger bättre sömn för vuxna patienter på sjukhus. Detta visar i sin tur påvisar att mer och bättre utbildning inom ämnet behövs för att spara på patienternas lidande och samhällets resurser.

Denna studie utgår från problemområdet att en stor andel elever i grundskolans senare del inte når målen i matematik. Detta kan för eleven leda till negativa konsekvenser både vad det gäller begränsade fortsatta utbildningsvägar men även vad gäller mående. Utifrån problemområdet lyfts studiens syfte som är att erhålla fördjupad kunskap om hur några speciallärare beskriver arbetet med att identifiera och anpassa undervisningssituationen för elever i matematiksvårigheter inom årskursintervallet 6–9.  I studien har en kvalitativ metodansats använts och för att uppnå syftet har tolv semistrukturerade intervjuer med speciallärare genomförts. Resultatet visar att metoder för att identifiera elever i matematiksvårigheter i grundskolans senare del sker genom screening, överlämning från tidigare skola eller genom muntligt informationsutbyte mellan lärare-speciallärare eller förälder-speciallärare. Faktorer som speciallärare beskriver påverkar elevers matematikutveckling är dels inre faktorer såsom elevers bristande taluppfattning, koncentrationssvårigheter och mående men även yttre faktorer såsom undervisning och lärmiljö påverkar. Skolornas insatser för matematikutveckling handlar om att anpassa material och planeringar, möta upp elevers behov med stöd av fler lärare i klassrummen och erbjuda stödundervisning i mindre grupp eller en-till-en. Slutsatsen från denna studie är att det i grundskolans senare år finns många olika sätt att upptäcka och identifiera elever i matematiksvårigheter. Däremot verkar det saknas tid för en ordentlig uppföljning där läraren ges möjlighet att undersöka vilka missuppfattningar och tankefel eleven har. Det leder till att stödinsatser inte utformas utifrån elevens behov utan utifrån vad som är genomförbart på skolorna.

Abstrakt Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och är en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i världen. Individer med schizofreni har ofta funktionshinder så som kontaktskygghet och en benägenhet att isolera sig i sin egen värld. Sjukdomen orsakar viss oförmåga att delta i vardagliga aktiviteter och därför har arbetsterapeuten en stor och betydelsefull roll i arbetet med patientgruppen. Syftet med studien var att beskriva effekten av arbetsterapeuters åtgärder för patienter med schizofrenisjukdom. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Artiklar hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo.  Åtta kvantitativa originalartiklar som publicerades mellan 2009 och 2019 har granskats, analyserats och sammanställts i fyra kategorier.  För kategorin Arbetsterapiprogram som lär ut nya strategier framkommer att den har god effekt på att förbättra exekutiva funktioner, självskattning av problemlösnings- och prioriteringsförmåga i utförandet av vardagliga göromål, individens autonomi och självständighet i ADL, funktionell kapacitet, kognitiva funktioner samt reducering av schizofrenisymtom. Kategorin Insatser med kreativa aktiviteter visade förbättringar avseende positiva schizofrenisymtom (hallucinationer, vanföreställningar, bisarrt beteende och tankestörningar) men även negativa schizofrenisymtom (affektlöshet, minskad talbarhet, apati och avsaknad av livslust) hos patienten. Insatser med musik och dans visade förbättrad uppmärksamhet, tankehastighet, minnesfunktioner, flyt och spontanitet i de exekutiva funktionerna såsom självständighet i vardagliga aktiviteter och egen problemlösning. Kategorin Arbetsterapi utifrån självvalda aktiviteter visade förbättringar av negativa och positiva symtom, minskad misstänksamhet samt förbättrade psykosociala funktioner. En viktig slutsats utifrån resultatet är att ett systematiskt och tidigt insatt arbetsterapiprogram samt interventioner med självvalda, kreativa aktiviteter med individen i fokus stärker självständighet och förbättrar utförandet av vardagliga aktiviteter hos personer med schizofreni. Det råder ett behov av fortsatt forskning som undersöker effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni. Ytterligare utvecklingsområden för arbetsterapeuters interventioner för personer med schizofreni är även av intresse i dagens utvecklade samhälle.

Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling. / This study deals with how Swedish high schools work with students who do not have automatic decoding and fluent reading. What has been examined is the extent to which the measures are about compensation or interventions in the form of training. The study has a qualitative, phenomenological approach and is based on a dilemma perspective. Six teachers commissioned to special education at six different schools in the same municipality have been interviewed. Through a thematic analysis of the interviews, five themes emerged that summarize the informants' experiences of the phenomenon of decoding training in high school. These are: "To Discover and Take Action", "Priorities", "To Create Motivation for Reading", "To Aim Wide" and "Towards Independence". The results show that, in addition to adaptations, compensation is the main measure to support students with decoding difficulties. When training with students is carried out, this is done in class or group in order to reach more students with the same action. A commonly used method is Repeated Readings with peer response. However, there is virtually no training at the individual level, which research shows is the most effective. The teachers in the study have a desire for this to be made possible although they consider it important to prioritize that students with reading disabilities are comfortable with the assisting technology available, in order to become independent to take on their secondary education and in their future life. Furthermore, teachers work a great deal to motivate students to read as motivation is one of the fundamental factors behind a successful reading development.

Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sverige ökar och har blivit ett av det största folkhälsoproblemet i samhället. Skolsköterskor möter nästan alla barn under skolåren och har en central roll när det gäller att främja elevers hälsa. Skolsköterskor ägnar en tredjedel av sin arbetstid till att arbeta med elever som mår psykiskt dåligt på olika sätt. Syftet med den integrativa litteraturstudien var att beskriva skolsköterskors interventioner för att identifiera symtom och riskfaktorer i syfte att förebygga psykisk ohälsa hos skolelever. Resultatet från 12 artiklar visade att skolsköterskor har en central position i det förebyggande arbetet på skolor. En mer specifik utbildning efterfrågades av skolsköterskor för att tidigt identifiera symtom på psykisk ohälsa hos skolelever för att möta elevernas behov. Utmaningen för skolsköterskor är att åstadkomma ett bra samarbete med andra professioner för att tillsammans förebygga och minska psykisk ohälsa hos elever. Fortsatt forskning efterfrågas kring barn och ungdomars psykiska hälsa och på vad skolsköterskor bör göra för att förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Det skulle medföra ökat välbefinnande och livskvalitet inte bara för den enskilda skoleleven utan för hela samhället.

Bakgrund: Närstående i palliativ hemjukvård ökar förutsättningarna och möjliggör för patienten att vårdas och avlida i hemmet. Detta medför ett stort ansvar för närstående och kan påverka närståendes psykiska hälsa negativt. Interventioner syftar till att underlätta och stödja  närstående. Sjuksköterskan har en ansvarsfull roll att fokusera på närståendes behov av stöd och förmågan varierar mellan sjuksköterskor. Att utföra strukturerade interventioner är ett sätt att systematisera. Syfte: Att beskriva interventioner och dess effekter med fokus på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes genom systematiskt tillvägagångssätt med induktiv ansats. Artiklarna analyserades och sammanställdes med tematisk analys avsedd för vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med sex underteman, utifrån interventionernas utvärderade effekter. Samtliga interventioner fokuserar på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Interventionseffekter som framkom gav närstående ökad kompetens, strategier och ökade förberedelser för att vårda. Effekter av interventionerna visade även minskad psykisk stress, ångest och depression, samt ökad livskvalitet. Slutsats: Resultatet indikerar att fokus på närståendes behov underlättar och ger stöd, vilket främjar närståendes psykiska hälsa. För att möta närståendes behov behövs strukturerade interventioner utföras systematiskt. Att implementera strukturerade interventioner är en roll för specialistsjuksköterska, som ska leda och utveckla den palliativa vården.

Introduktion/bakgrund: Majoriteten av personer med demenssjukdom upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) under sin sjukdomstid. Bland de vanligaste är hyperaktiva symtom där symtomen är komplexa och exempel är aggressivitet, irritabilitet eller upprepat motoriskt beteende. För att lindra hyperaktiva symtom med hjälp av omvårdnadsinterventioner behöver sjuksköterskor utgå ifrån patientens värderingar och upplevelser. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för hyperaktivitet vid demenssjukdom. Metod: I studien söktes data i databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. En systematisk litteraturstudie med kvalitativt induktivt förhållningssätt enligt Rosén (2017) gjordes och de kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallarna i Forsberg och Wengström (2016) användes. Det resulterade i sju artiklar varav en med kvantitativ metod och sex med kvalitativ metod. Resultat: Fem kategorier identifierades: avledning, reminiscens, musik, validering och reflekterande utrymmen. Avledning kunde muntra upp och orientera patienter med hyperaktiva symtom och reminiscens lindrade hyperaktiva symtom. Musik skapade en lugnande och familjär atmosfär. Validering hjälpte sjuksköterskorna att se världen från patientens perspektiv vilket lindrade hyperaktiva symtom och reflekterande utrymmen var fördelaktigt men tidskrävande för sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de olika omvårdnadsinterventionerna lindrade hyperaktiva symtom hos patienter med demenssjukdom. Litteraturstudien kan användas för att öka förståelse och kunskapen inom demenssjukvården och specifikt vid hanteringen av hyperaktiva symtom.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som medför svårigheter med social interaktion och kommunikation, begränsade och repetitiva beteendemönster samt över- eller underkänslighet för sensoriska stimuli. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST samt effekten av dessa. Studien är en litteraturöversikt med artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Sju artiklar som var publicerad mellan 2014–2023 inkluderades, analyserades och presenterades med två kategorier i resultatet. Resultatet visade att social integration har en positiv effekt på svårigheter med sociala interaktioner, delad uppmärksamhet samt hur föräldrar ska interagera med sina barn. Interventionerna riktad mot sensorisk integrering visade att resultatet kan ha viss positiv effekt, där en intervention visar på klinisk nytta och den andra inte. Lek-baserade interventioner gynnar sociala förmågor hos barn med AST. Föräldrar är en viktig del i barnens utveckling samt har arbetsterapeuten en betydande roll i åtgärdsprocessen vid sociala och sensoriska interventioner.