Bakgrund En majoritet av alla barn är rädda för stickrelaterade interventioner, interventioner som är nödvändiga för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och ohälsotillstånd. Då de stickrelaterade interventionerna inte kan undvikas behöver sjuksköterskan strategier för att skapa tillit och överbrygga rädslor. Sjuksköterskans uppgift är att se till att den stickrelaterade interventionen kan genomföras utan att barnet utsätts för onödiga skrämmande, traumatiska och smärtsamma upplevelser. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan skapa tillit och minska rädsla när barn genomgår stickrelaterade interventioner i vården. Metod En allmän litteraturöversikt där 19 artiklar inkluderades från sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och manuell sökning. Innehållsanalys användes för att analysera inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat Artiklar som berörde olika typer av distraktion och förberedelser inkluderades till resultatet. Distraktionsmoment gav varierat resultat och pedagogiska förberedande interventioner bidrog till att minska rädslor hos barnen. Kommunikation och information visade sig vara en nödvändig komponent för att skapa tillit och därigenom hjälpa barnet att överkomma sina rädslor. Slutsats Barn, precis som vuxna individer har individuella önskemål, preferenser och förutsättningar. Sjuksköterskan kan vinna barnets tillit och därigenom minska hens rädslor genom att ge ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Flertalet barn uppskattar distraktion men inte alla. Sjuksköterskan behöver förvissa sig om hur det aktuella barnet vill bli bemött och eventuellt distraheras före, under och efter den stickrelaterade interventionen.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där symtom som till exempel ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet ofta förekommer. Dessa symtom uppkommer oftast i barndomen och uppmärksammas framför allt i skolmiljön där problem gällande impulsivitet och överaktivitet påverkar barnens uppmärksamhet. Arbetsterapeuterna har en viktig roll i arbetet med barn med ADHD eftersom de har en bred kunskap gällande social och beteendemässig utveckling, vilket på längre sikt kan stärka de sociala färdigheterna hos denna patientgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av arbetsterapeutiska sociala interventioner riktade till barn med ADHD. Metod: Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid litteratursökningen för att identifiera artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Vid granskningen av respektive artikel användes en granskningsmall för bedömning av artiklarnas kvalitet samt en analysmatris för att identifiera och jämföra studiernas resultat. Resultat: Tio kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. De inkluderade artiklarna studerade effekter av social träning som intervention riktade till barn med ADHD. De arbetsterapeutiska sociala interventionerna som fanns med i artiklarna implementerades genom gruppintervention men utfördes varierande i klinisk-, hem-, och skolmiljön. Resultaten visade att sociala färdigheter behölls eller förbättrades efter interventionerna. Den sociala träningen medförde även att barnens ADHD symtom minskade, den mentala hälsan förbättrades samt att den sociala färdigheten hos barnens lekkamrater förbättrades. Slutsats: Arbetsterapeutiska sociala interventioner har effekt på de sociala färdigheterna hos barn med ADHD.

Bakgrund: Vi blir allt äldre vilket medför ett ökat antal äldre människor. Vidåldrandet sker bland annat kognitiva och kroppsliga förändringar som kan påverkaden psykiska hälsan till det sämre. Till följd av detta kan äldre uppleva sänktlivskvalitet. Därför behövs omvårdnad i syfte att stärka äldres psykiska hälsa.Djur har i tidigare forskning uppvisat positiva effekter på människors psykiskaoch fysiska hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur djur inverkar på äldres psykiska hälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvantitativa studier. Resultat: Djurs påverkan på den psykiska hälsan hos äldre tematiserades i 11 huvudkategorier: depressiva symtom, oro och ångest, välbefinnande, livstillfredsställelse, ensamhet, agitation, stress, självständighet, social samvaro samt livskvalitet. Därefter tillkom ett bifynd: fysisk aktivitet.Slutsats: De 11 olika kategorierna är en del av psykisk hälsa och påverkades olikautav interaktionen med djur. Trots detta visade det sig att djur mestadels hade enpositiv inverkan på den psykiska hälsan hos äldre. Sjuksköterskan bör ha i åtankeatt djurs deltagande kan ses som ett alternativ till medicinsk behandling för attstärka den psykiska hälsan hos äldre människor. / Background: Our population are getting older, which leads to an increasednumber of older people. During the aging process changes occurs, includingcognitive and physical changes. As a result, elderly experience a reduced qualityof life. Therefore nursing care is needed in order to strengthen older peoplesmental health. In earlier research animals showed positive effects on peoplesmental and physical health. Aim: The aim with this literature review is to explore how animals impact on elderly peoples mental health.Method: Literature review based on ten quantitative studies. Result: Animals impact on the mental health in elderly were thematised into 11 major categories: depressive symptoms, worry and anxiety, loneliness, agitation, stress, autonomy, social ability and quality of life, an incidental finding was found: physical health. Conclusion: The 11 categories are all a part in mental health and had various impact from the interaction with animals. Despite this it occurs that animals mostly had a positiveimpact on the mental health in elderly people. The nurse should have in mind that animals participation can be seen as an alternative to medical treatment to strengthen elderly peoples mental health.

Bakgrund: Palliativ vård anses som en mycket viktig del i den sjukvård som ett land ska erbjuda och fokuserar främst på primärvård och vård i hemmet. Närstående inom palliativ vård är en viktig hörnsten för att kunna leverera god vård med ett familjeperspektiv. Redan år 2005 togs ett beslut av WHO att stötta utvecklingen av digital hälsa inom hälso- och sjukvård. För att kunna erbjuda likvärdig vård till ett rimligt pris i såväl höginkomst som låginkomstländer krävs teknik som gör det möjligt att nå familjerna där de befinner sig och är idag ett högprioriterat område. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av digitala stödjande interventioner inom palliativ vård ur ett närståendeperspektiv. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar från sökningar i Cinahl och PubMed. Analys utförd enligt Whittemore och Knafls (2005) modell. Resultat: Interventionerna visade sig vara ett direkt stöd till närstående men även ett indirekt stöd i att stötta närstående att vårda patienten. Resultatet delades in i positiva/ljusa och negativa/mörka erfarenheter. Den positiva kategorin visade på att en större tillgänglighet ökade tryggheten och att visuella hjälpmedel var mkt uppskattade. Den negativa kategorin handlade om känslan av att vara övervakad och att medikalisera dödsprocessen, tekniska problem och utebliven önskad effekt. Slutsats: Utifrån litteraturöversikten visade närstående inom palliativ vård på en vilja att införa och använda digitala interventioner i vården, oavsett ålder. Interventioner som kan stödja utan att vara påträngande är välkomna.

Denna studies syfte var att undersöka hur det specialpedagogiska stödet utformas på olika stadier för elever i läs- och skrivsvårigheter. En kvalitativ forskningsansats användes då studien eftersträvade ett djup snarare än ett generaliserbart resultat. Metodvalet bestod av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med elva verksamma speciallärare, vilka representerade grundskolans alla stadier. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga respondenter var färdigutbildade speciallärare eller studenter på speciallärarutbildningen. Empirin tolkades utifrån studiens teoretiska ramverk Response to Intervention (RTI), samt den Proximala utvecklingszonen, vilken är en viktig beståndsdel inom den sociokulturella teorin (Vygotskij, 1979). Resultatet visade på hur speciallärare arbetade förebyggande för att främja alla elevers läs- och skrivutveckling, samt åtgärdande för att stötta elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare framkom vilka likheter och skillnader som kunde ses inom skolans olika stadier i detta arbete. En likhet var att respondenter från samtliga stadier strävade efter att arbeta förebyggande. De upplevde dock att mycket av tiden upptogs av åtgärdande arbete vilket bidrog till svårigheter i att främja alla elever läs- och skrivutveckling. En skillnad var att stödinsatserna, i och med elevernas stigande ålder, blev mer inriktade på betyg medan det i de lägre åldrarna låg ett större fokus på att ta eleven vidare i sin läs- och skrivutveckling.

Ryggmärgsbråck är en diagnos inom neuralrörsdefekter som kännetecknar missbildning av ryggmärgen. Symtomvariationen är bred där vissa har nedsatt eller ingen motorisk och sensorisk funktion samt nedsatt känsel eller kognition. Barnens symtombild leder ofta till sämre aktivitetsutförande. Metoder som syftar till att öka förmågan med träning av strategier samt sätta upp tydliga mål och delmål har visat viss inverkan men att tillräcklig kunskap fortfarande saknas för särskilda Arbetsterapeutiska insatser och åtgärder för barn med ryggmärgsbråck. Syftet med denna kvantitativa litteraturöversikt är att undersöka arbetsterapeutiska interventioner som inverkar på aktivitetsutförandet för barn med ryggmärgsbråck. Vid huvudsökning brukades databaserna Pubmed och Cinahl. Sex artiklar inkluderades som redovisades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Slutsatsen visade viss inverkan på aktivitetsutförandet men att specifika arbetsterapeutiska interventioner inte kunnat specificeras, däremot visade studien att interventionernas tillvägagångssätt ansågs ha god inverka på aktivitetsutförandet hos barn med ryggmärgsbråck.

Bakgrund: Demens är en vanlig sjukdom som ökar i världen och i Sverige. Äldre personermed demenssjukdom upplever ofta funktionsbegränsningar som påverkar aktiviteter ivardagen och livskvalitén. Arbetsterapi syftar till att främja hälsan hos äldre med demens ochatt underlätta utförandet av dagliga aktiviteter trots sjukdom och begränsningar.Syfte: Att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för äldrepersoner med demenssjukdom och dess effekter.Metod: En litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar. Strukturerande och manuellasökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades medkvalitativ innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i följande kategorier; 1. Arbetsterapeutiskainterventioner för äldre personer med demens, 2. Effekter av de arbetsterapeutiskainterventionerna. De arbetsterapeutiska interventionerna delades till fem underkategorier; 1.Arbetsterapeutiska interventioner inriktade mot kognition, 2. Aktivitetsträning ochanvändning av kompensatoriska strategier, 3. Arbetsterapeutiska interventioner inriktade motden fysiska miljön, 4. Arbetsterapeutiska interventioner inkluderar sociala och meningsfullaaktiviteter, 5. Arbetsterapeutiska interventioner inriktade mot anhöriga. Interventionernaseffekter var generellt sett positiva och omfattade förbättring gällande; kognitiva förmåga,beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD), aktivitetsförmåga, livskvalité och effektenpå anhöriga.Slutsats: Arbetsterapeutiska interventioner för äldre med demenssjukdom kan ge gynnsammaeffekter hos både personerna med demens och deras anhöriga. Vidare forskning behövs för attkunna påvisa långsiktig effekt.

Bakgrund: Individer med schizofreni upplever oftast begränsningar i vardagliga aktiviteter.Symtom som oftast förekommer är positiva och negativa symtom samt en bristandesjukdomsinsikt. Positiva symtom är till exempel vanföreställningar, hörselhallucinationer, ochtankestörningar medan negativa symtom innebär en reducering av energi, initiativ, känsloroch tal. Kunskapsluckan är att det saknas en sammanställning av evidens avarbetsterapeutiska interventioner för individer med schizofreni.Syfte: Beskriva olika typer av arbetsterapeutiska interventioner riktade till individer medschizofreni samt redogöra för deras effekter på kognition, ADL och social förmåga.Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats användes där resultatet av tio kvantitativastudier analyserades. Vid sökningen av artiklarna användes databaserna Cinahl With full textoch MEDLINE (EBSCO).Resultat: För att främja aktivitetsutförandet implementerades strategier eller aktiviteter somintervention. Utifrån interventionerna blev det en positiv effekt på både kognition, ADL ochsocial förmåga.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att individer med schizofreni kan stödjas i vardagenmed hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. Den kan också bidra till ökad kunskap hosarbetsterapeuter och vårdpersonal inom vården.

Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.