Bakgrund: Hjärnskakningar inom idrott uppmärksammas allt mer på grund av skadans flera potentiella faror och möjliga långvariga konsekvenser. Ett överenskommet koncept angående riktlinjer för handläggning och rehabilitering efter idrottsrelaterad hjärnskakning upprättades första gången år 2001. Rehabiliteringen efter en idrottsrelaterad hjärnskakning rekommenderas vara ett multimodalt samarbete och ske genom en stegvis återgång till idrott/aktivitet från total fysisk och kognitiv vila till en progressivt ökad grad av aktivitet. Fysioterapi som hälsoprofession syftar till att främja hälsa och minska ohälsa, tillämpar rehabiliterande insatser och har kunskapen att hantera områden som rekommenderas ingå vid rehabiliteringen efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vetenskaplig litteratur gällande fysioterapeuters rehabiliteringsåtgärder efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Metod: Litteratursökningen gjordes i PubMed, CINAHL, AMED och Web of Science. MeSH-termerna ”physical therapy modalities”, ”brain concussion” och ”athletic injuries”, respektive motsvarande ämnesord ”physical therapy”, ”brain concussion” och ”athletic injuries”, användes i sökningen. Resultat: Åtta artiklar inkluderades. Fem artiklar påvisar att kontrollerad fysisk ansträngning på måttlig nivå ger förbättring av symtom. Två påvisar att fysioterapeutiska interventioner av vestibularsystemet och cervikalen, samt att en patientspecifik och progressivt utformad behandlingsplan gynnar återhämtning. En studie påvisar att en symtomfri vänteperiod kliniskt sett inte påverkar återhämtningen. Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att en individanpassad, progressivt utformad behandlingsplan innehållande fysisk ansträngning på måttlig nivå, samt rehabilitering av vestibularsystemet och cervikalen gynnar återhämtning efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Mer forskning krävs.

Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil. Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. / Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

Tio psykodynamiskt inriktade legitimerade psykoterapeuter har intervjuats i syfte att undersöka vilka faktorer som bidrar till att komplicerad sorg utvecklas och vilka psykoterapeutiska interventioner som är hjälpsamma vid komplicerad sorg. I en tematisk analys framkom att komplicerad sorg innebär att den rörelse som finns i en normal sorgeprocess stannat upp och att de interventioner som terapeuterna beskriver syftar till att få igång en rörelse igen och som i sin tur leder till integrering av den som man förlorat, av den händelse man varit med om samt att ny mening och ny identitet skapas av detta. Resultatet visar att centrala interventioner är realitetsanpassning och acceptans, symbolisering och få ihop sin berättelse, att pendla mellan att vara i sorgen och i det funktionella, psykoedukation och normalisering samt den terapeutiska hållningen. Studiens resultat diskuteras i relation till den litteratur och forskning som inledningsvis beskrivs.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner och analysera dess effekter på kognitiva och sociala förmågor för barn med autism.  Metod: Insamling av data utfördes genom en systematisk litteratursökning i tre olika databaser via universitetsbiblioteket Luleå Tekniska Universitet. Efter sökningen genomfördes kvalitetsgranskning av artiklarna. Tio artiklar valdes ut, nio kvantitativa och en kvalitativ. Därefter lästes artiklarna noggrant och data fördes in i en tabell för att underlätta analysen. Analysen bestod av att jämföra likheter och skillnader i studiernas resultat av olika interventioner, som ledde till att tre kategorier utformades utifrån effekter i studierna.      Resultat: Resultatet visar på positiva effekter inom exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor samt på förmågan att anpassa beteenden relaterade till autism. Detta påvisar att arbetsterapeutiska interventioner har god inverkan på autistiska barns aktivitetsutförande utifrån ökade förutsättningar kognitivt och socialt.   Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att det finns effektiva arbetsterapeutiska interventioner för kognitiva och sociala förmågor hos barn med autism. Litteraturöversikten påvisar ett behov av fortsatt forskning för att ytterligare stärka detta resultat.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en varaktig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom som hyperaktivitet, impulsivitet och uppmärksamhetsstörning, eller en kombination av dessa. Bland barn och ungdomar är det en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna och kan leda till svårigheter med självkontroll, tålamod och sociala interaktioner. Syftet med studien var att undersöka vilka interventioner med inriktning mot sociala interaktioner som prövats och dess effekter för barn med ADHD. En litteraturstudie genomfördes med kvantitativa artiklar från databaserna AMED, ERIC, CINAHL, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Nio artiklar, publicerade mellan 2014–2019 valdes ut för analys och presenterades under tre kategorier. Resultatet visade att interventioner inriktade på barns lek, utförda av barnet tillsammans med föräldrar och terapeuter tyder på goda resultat på med sociala interaktioner. Resultatet visade vidare på att fysisk aktivitet kan ha viss positiv effekt men vidare forskning inom området behövs. Leken är en naturlig aktivitet i barns vardag och för att främja social interaktionsförmåga hos barn med ADHD, kan arbetsterapeuten integrera leken som en betydande del i behandlingen. Interventioner mot sociala interaktionssvårigheter bör vara klientcentrerade och ta hänsyn till barnets styrkor och svårigheter, kontexten de befinner sig i och aktiviteten de ska utföra.

Bakgrund: Operationssjukvård är en komplex verksamhet där flera professioner samarbetar i ett team kring patienten. För att teamet ska erhålla en samlad bild över situationen och samordna de insatser som krävs på ett konstruktivt sätt krävs fungerande kommunikation. Flera hinder föreligger dock till fungerande kommunikation och kommunikationsfel förkommer förhållandevis ofta i operationsteam, vilket har vistats påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka insatser som riktats till att förbättra kommunikationen i operationsteam. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån litteratursökningar i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet baseras på 12 kvantitativa artiklar. Resultat: Genom olika insatser som teamträning med simulering, checklista för säker kirurgi, kommunikationsverktyg och kommunikationsträning kan operationsteamets kommunikation påverkas i positiv riktning, genom att skapa forum för kommunikation, stärka teammedlemmar i att yttra sig, skapa förståelse för varandras roller i teamet samt förbättra teammedlemmarnas kommunikationsteknik. Slutsats: Det verkar finnas goda möjligheter till att förbättra teamets kommunikation. En kombination av dessa insatser skulle förmodligen ha bättre effekt än implementering av enskilda insatser då de riktas till olika hinder.

Bakgrund: 50–75% av barnen som ska genomgå en operation drabbas avpreoperativ oro. Oron kan ge sig uttryck genom gråt, skrik eller att vilja gömma sig.Ett barn som känner oro tenderar dessutom att ej vilja samarbeta vid induktion.Syfte: Att undersöka tillgängliga interventioner och deras effekt på barnspreoperativa oro. Metod: Litteraturöversikt med 29 kvantitativa originalartiklar fråndatabaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har kvalitetsgranskats och analyseratssystematiskt. Resultat: Litteraturöversikten visar att det finns varieradeinterventioner med varierande effekt på barns preoperativa oro. Interventioner meddistraktion i form av video eller spel via mobil eller surfplatta visade reduceradenivåer av oro. Vidare visade okontextuell lek med barnet inför och vid induktionockså på minskade nivåer av oro. Även information visade sig kunna reducera oro,dock ej konsekvent. Föräldrarnärvaro vid induktion reducerade inte oronkonsekvent. Att utföra interventioner i nära anslutning till själva induktionen gavvarierande effekt på orosnivåerna. Slutsats: Flera olika interventioner lyckadesreducera barns preoperativa oro. Varierande distraktioner, okontextuell lek och vissinformation gav mest lovande resultat. Vidare forskning motiveras för att ytterligarekunna påvisa specifika interventioners effekt, men också hur dessa potentiellt kankombineras med andra interventioner.