Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.

Introduktion: Ankyloserande spondylit är en typ av kronisk inflammatorisk ledsjukdom. Förutom Ankyloserande spondylit benämns den även Bechterews eller Axial spondylartrit. De initierande symtomen är molvärk i ländrygg och bäckenleder vilket gör det svårt att skiljafrån andra tillstånd. Detta leder till en fördröjning på 6-9 år för att bli diagnostiserad. Fysioterapeuten har en viktig roll då träning i form av styrka, kondition och rörlighet är enstandardiserad intervention som behöver individanpassas och kan kompletteras med andrainterventioner. Behandlingens mål är att bromsa sjukdomsförloppet och minskafunktionsnedsättningarna. Syftet med studien var att belysa patienternas perspektiv påvårdprocessen vid Ankyloserande spondylit samt självskattningen av fysioterapeutiskainterventioner. Metod: En kvantitativ studie med empirisk ansats och retrospektiv design medinslag av kvalitativ innehållsanalys utfördes. En egenkonstruerad enkät delgavs i enFacebookgrupp för personer med diagnosen. Resultat: 181 personer deltog i studien. Flestsökte läkare och fysioterapeuter vid symtomdebut, 69,6% respektive 11,1%. Majoriteten i debåda grupperna fick vänta mer än 3 år på remiss och medianvärdet för diagnostisering var 7-10 år. 27,1% väntade max sex månader med att söka vård vid symtomdebut medan 29,8%väntade mer än 3 år. 84,7% hade fysisk träning som behandling och det var den behandlingsom flest upplevde gav bäst effekt. Av deltagarna var det 60% som skattade lägre än 5/10 påupplevelsen av diagnosticeringsprocessen. Konklusion: Studiens resultat belyser det storamissnöjet hos denna patientgrupp. Det sker en stor fördröjning för att få remiss, diagnos ochrätt behandling, därför uppmanar vi till vidare forskning kring hur vården kan bli effektivare.Studien visar att fysioterapeutiska insatser upplevs ha effekt på smärta, funktion och rörelse.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor är ett växande internationellt problem, 63% av hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att de utsatts för någon form av våld på arbetsplatsen. Sjuksköterskor uppger en osäkerhet och en markant påverkan på sin koncentration, effektivitet och säkerhet i sin yrkesutövning. Osäkerhet och bristande kunskap om arbete mot hot och våld från patienter påverkar patientsäkerhet och vårdkvalitet negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa effekten av interventioner för sjuksköterskor i hanteringen av hot och våld från patienter. Metod: Litteraturstudien genomfördes med inspiration av Roséns (2023) granskningsprocess, samt kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengström (2016). Vid databearbetning och analys användes ett induktivt förhållningssätt. Resultat utgick från sju kvantitativa artiklar som framtagits från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien identifierade 4 interventioner: evidensbaserade träningsprogram, preventionsstrategi, omvårdnadsrond, simulationsträning och BERT-program. Interventionerna har påvisad effekt på ökningen av sjuksköterskans självsäkerhet i hantering av hot och våld från patienter och en minskning av förekomsten av hot och våld från patienter. Slutsats: Litteraturstudien visar att hot och våld mot sjuksköterskor påverkar vårdkvalitet och patientsäkerhet. Nya interventioner och strategier bör fortsatt utvecklas och implementeras i arbetet för att minska hot och våld, främja säker vårdmiljö, god patientsäkerhet och vårdkvalitet.

No description available.

Andningsbesvär är en av de vanligaste sökorsakerna på Sveriges akutmottagningar. Det är ett komplext tillstånd som består i både fysiska och psykiska faktorer och kräver såväl farmakologisk som icke-farmakologisk vård. Okunskap inom den icke-farmakologiska vården leder till utebliven behandling, förlängt patientlidande och stor risk för vårdskador. Syftet med detta arbete var att belysa akutsjuksköterskans interventioner för att underlätta och förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär inom akutsjukvård. Studiedesignen som tillämpats var en litteraturöversikt med systematisk metod. Vetenskapliga artiklar som behandlat icke-farmakologisk behandlingsstrategi av all form av andningsbesvär som presentationssymtom eller huvudsymtom inom akutsjukvård har inkluderats. Totalt 15 vetenskapliga artiklar uppfyllde kriterierna för studien och genomgick kvalitetsgranskning samt integrerad analys. Resultaten visade att interventionerna kan delas in i fysiska (aktiv motståndsträning, bukläge och kontrollerad andning), såväl som psykologiska (trygg närvaro, kommunikation och utbildning samt vårdrelation). Motståndsträning kan göras med såväl sammandragna läppar som med apparat med god effekt. Bukläge visade sig effektivt på vakna patienter med omfattande andningsbesvär och syrgasbehov. Riktad och strukturerad kommunikation och patientutbildning ledde inte bara till signifikant förbättrade symtom utan även till att patienterna tolererade interventionerna bättre. Även en god vårdrelation med sjuksköterskan visade på lättare acceptans till givna behandlingar. Den slutsats som drogs var att akutsjuksköterskan har en stor roll i att förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär. Akutsjuksköterska kan ge lättillgängliga, men värdefulla ickefarmakologiska insatser för både de fysiska och psykologiska aspekterna av andningsbesvären. De kan även bidra med kunskap och utbildning för patienterna som resulterar i minskad ångest, förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusbesök. De undersökta interventionerna kan troligen med fördel implementeras inom sluten- såväl som öppenvård för att förbättra tillståndet hos patienter med andningsbesvär. / Breathlessness is one of the most frequent causes of visit in Swedish emergency departments. It is a complex condition consisting of both physical and psychological factors, requiring both pharmacological and non-pharmacological treatment approaches. Inexperience in nonpharmacological treatment causes missed treatment, prolonged patient suffering and increased risk of care related injuries. The aim of this study was to illustrate the interventions of the emergency care nurse in facilitating and improving the condition for patients with breathlessness in emergency healthcare. The study design applied was a literature review with a systematic method. Scientific articles covering non-pharmacological treatment approaches of any breathlessness as presenting or main symptom within emergency healthcare was included. 15 articles in total met the criteria for the study and underwent a quality control and integrated analysis. The results indicated that the interventions could be divided into physical (active resistance training, prone position and controlled breathing techniques) and psychological (assuring presence, communication and education and care relationship). Resistance training can be achieved either through pursed lips or specific devices with good results. Prone position proved effective in patients with severe breathlessness requiring oxygen therapy. Aimed and structured communication and patient education did not only result in improved symptoms but enabled the patients to better endure the interventions. A good care relationship too facilitated better acceptance to given treatment. The conclusion drawn was that the emergency care nurse played an immense role in improving the condition of patients presenting with breathlessness. The emergency care nurse could provide easily available, although valuable non-pharmacological contributions to both the physical and psychological aspects of breathlessness. Furthermore, they could contribute with knowledge and education for the patients resulting in relieved anxiety, improved quality of life and reduced hospital visits. The analyzed interventions could presumably be successfully implemented within both inpatient and outpatient care improving conditions for patients suffering from breathlessness.

I Sverige har barnmorskan ett eget ansvar att handlägga den normala förlossningen samt värna om det normala barnafödandet.  Enligt riktlinjer både internationellt och nationellt är det övergripande målet med förlossningsvården att mamma och barn skall må bra och att förlossningen handläggs med så få interventioner som möjligt. Flera studier visar att interventioner under förlossning ökar och att förlossningsvården bara till viss del utgår från den evidens som finns kring normal förlossning. Syftet med studien var att undersöka handläggning av normal förlossning med hjälp av instrumentet Bologna Score. En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har använts. Nitton barnmorskestudenter på ett lärosäte i Västsverige fick efter varje förlossning de medverkat vid fylla i ett frågeformulär med instrumentet Bologna Score som skattar hur normal förlossning handläggs. Frågeformuläret är testat och validerat och har använts i tidigare studier. Resultatet visar att 20,3 % av alla förlossningar i föreliggande studie fick 5 poäng på Bologna Score, vilket indikerar att dessa förlossningen handlagts med aktuell evidens. Medelvärdet på Bologna Score var 3,73 poäng. Trots det låga resultatet på Bologna Score så bedömdes 73,8 % av förlossningarna som normala av barnmorskestudenterna.  Resultatet indikerar att handläggningen av förlossningarna inte till fullo utgår från den evidens som finns. Vidare framkom att det är möjligt att Bologna Score inte är tillräckligt specifikt för att särskilja de förlossningar som avses att analyseras. Resultatet visar också på signifikanta skillnader mellan olika förlossningsklinikers handläggning av normal förlossning.

Heroinberoende har en hög dödlighet och innebär stora kostnader för samhället, och den mest förekommande och effektiva behandlingen är läkemedelsassisterad behandling (LAB). Studiens syfte var att studera LAB vid heroinberoende ur ett omvårdnadsperspektiv. Omvårdnadsteorin som applicerades var ”Tidvattenmodellen” vars filosofi grundar sig på att det finns psykiska behov, att omvårdnad kan vara ett sätt att möta dessa behov, att människan redan har lösningen på sina livsproblem och att omvårdnad handlar om att ta fram dessa lösningar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar och presenteras med tre teman: Bakgrundsfaktorernas roll, Personcentrerad omvårdnad och Accepterande omvårdnad. Olika bakgrundsfaktorer påverkar deltagande och fullföljande av behandlingen, så som att ha ett arbete samt civilstatus. För ett positivt resultat av LAB är det viktigt med en personcentrerad omvårdnad som erbjuder ett socialt stöd. För att öka deltagandet, och därmed tillgången till omvårdnad, måste behandlingens krav sänkas och omfattas av en högre acceptansnivå. I framtiden behövs det en bredare forskning gällande omvårdande insatser vid LAB samt diskussioner för att utforma en så säker vård som möjligt. / Heroin addiction has a high mortality and implies high costs to society, and the most common and effective treatment is maintenance treatment (MT). The study's aim was to study MT during a heroin addiction from a nursing perspective. The nursing theory applied was “The Tidal Model” whose philosophy is based on the existence of psychological needs, that nursing can be a way to meet those needs, that humans already have the solution to their problems of life and that nursing is about to develop these solutions. A literature review was made. The result is based on ten quantitative articles and presents three themes: The Meaning of Background Factors, Person-centered Care and Nursing Acceptance. Different background factors affect participation and retention in treatment, for example to have a job or the marital status. To get a positive outcome of the MT it is important with a person-centered care that provides a social support. To increase participation, and therefore the access to care, treatment policy must be lowered and have a higher level of acceptance. In the future we need comprehensive research on nursing during MT and discussions to design the safest care possible.

Det finns möjligheter för elever i matematiksvårigheter att nå skolans kunskapskrav i ämnet matematik om de får hjälp iform av effektiva interventioner. Därför är det av intresse att undersöka vilka undervisningsmetoder som ingår i effektivainterventioner.Frågeställningarna för denna litteraturstudie är:• På vilka sätt kan lärare stötta elever i matematiksvårigheter?o Vilka undervisningsmetoder har visats vara gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?o Vilka representationsformer använder lärare för att stötta elever i matematiksvårigheter?• Hur påverkar undervisnings- och representationsformer elevers matematiska förmågor?I resultatet framkommer det att effektiva interventioner inkluderar muntliga och skriftliga instruktioner (med hjälp avvisuellt stöd), datorstöd, laborativ undervisning och självbedömning samt olika kombinationer av dessa. Hur effektfull enintervention är mäts med hjälp av effektstorlek och alla artiklar som ingår i denna litteraturstudie har i metaanalyserbedömts ha stor effektstorlek. / There are opportunities for students in mathematical difficulties to reach the school’s requirements in mathematics if theyreceive help in form of effective interventions. Therefore, it is of intrest to investigate which teaching methods areinlcluded in effective interventions.The questions for this literature study are:• In what ways can teachers support students in mathematical difficulties?o What teaching methods have shown to be beneficial for students in mathematical difficulties?o What forms of representation do teachers use to support students in mathematical difficulties?• How does teaching methods and reprepresentations influence the mathematical abilities of students?The result shows that effective inteventions include verbal and written instructions (using visual support), computersupport, laboratory teaching and self-assessment, as well as various combinations of the mentioned interventions. Theeffectiveness of an intervention is measured by means of effect size. All articles included in this literature study have inmeta-analyzes been considered to have a large effect size.

The aim of this study is to investigate the social workers view of what children who have experienced violence needs and their possibilities to receive support. Domestic violence is a problem in our society and the children’s exposure to this problem needs attention. Through qualitative interviews with social workers in a sheltered accommodation, this study can contribute further knowledge in this issue. The results indicate that children have various needs and that there are many different factors that play a part in children’s need for support. Furthermore, the results show that there is a lack of knowledge about domestic violence within the social servicesand there are a number of different obstacles that stands in the way for the children’s possibilities to receive support.

Undersökningar visar att elever med funktionsnedsättning uppger att de trivs sämre i skolan, de upplever ofta högre krav och mer stress från skolarbetet än övriga elever. Arbetsterapi inom skolmiljö riktar sig mot att möjliggöra en stödjande miljö för individen. Syftet med studien var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete i skolan för elever med ADHD och/eller autism. Metoden som författarna använde sig utav var en kvalitativ intervjustudie där deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Undersökningen bestod av intervjuer med åtta arbetsterapeuter som arbetar inom skola och habilitering i Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och bygger på arbetsterapeuternas berättelser. Resultatet presenteras i tre kategorier: Utmaningar i skolmiljön, Interventioner samt Skolan som ny arena. Arbetsterapeuterna beskrev utmaningar som målgruppen upplevde i skolmiljö, vilka interventioner som användes samt deras uppfattningar av arbetsterapi i skolan. Slutsatsen är att det finns brist på kunskap om ADHD och autism i omgivningen i skolan. Det finns behov av arbetsterapi i skolan för elever med ADHD och/eller autism. En arbetsterapeut kan med sitt helhetsperspektiv arbeta för att främja aktivitet och delaktighet i skolan. / Studies shows that pupils with disabilities state that they experience a low level of wellbeing in school. Pupils with disabilities often experience higher demands and more stress from school tasks than other pupils. Occupational therapy within school environment is targeted at enabling a supportive environment for the individual. The purpose with this study was to investigate and describe occupational therapist´s experiences of work in school for pupils with ADHD and/or autism. The method that was used by the authors was a qualitative interview study. Participants were recruited by using purposive and snowball sampling. The study consisted of 8 occupational therapists who were working in school and habilitation in Sweden. The material was analyzed by using qualitative content analysis. The results are based on the occupational therapist´s point of view and are presented in three main categories, Challenges in the school environment, Interventions and School as a new arena. The occupational therapists describes challenges in school environment for the pupils, which interventions they were using in their work and their perceptions about occupational therapy in school. The conclusion is that there is a lack of knowledge about ADHD and autism in the surroundings at school. There is a need for occupational therapy in schools for pupils with ADHD and/or autism. An occupational therapist can work with their holistic perspective to promote activity and participation in the school.