Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som medför svårigheter med social interaktion och kommunikation, begränsade och repetitiva beteendemönster samt över- eller underkänslighet för sensoriska stimuli. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST samt effekten av dessa. Studien är en litteraturöversikt med artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Sju artiklar som var publicerad mellan 2014–2023 inkluderades, analyserades och presenterades med två kategorier i resultatet. Resultatet visade att social integration har en positiv effekt på svårigheter med sociala interaktioner, delad uppmärksamhet samt hur föräldrar ska interagera med sina barn. Interventionerna riktad mot sensorisk integrering visade att resultatet kan ha viss positiv effekt, där en intervention visar på klinisk nytta och den andra inte. Lek-baserade interventioner gynnar sociala förmågor hos barn med AST. Föräldrar är en viktig del i barnens utveckling samt har arbetsterapeuten en betydande roll i åtgärdsprocessen vid sociala och sensoriska interventioner.

Handledning syftar till att hjälpa den handledda att utvecklas i sin yrkesskicklighet genom att teori ges möjlighet att möta praktik under överinseende av en stödjande handledare. Att chefen får korrekt och kontinuerlig handledning tros vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra arbetsmiljön och måendet för hela organisationen och de anställda. Syftet med denna studie är att undersöka om KBT-interventioner vid chefshandledning inom vården är hjälpsamma för välmåendet hos de anställda. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att undersöka syftet. Resultatet visar att handledning och jämförbara åtgärder och interventioner ledde till förbättringar på arbetsplatsen och hos de anställda. Dock förekom motstridigheter i resultatet.

Bakgrund: Glaukom är en ögonsjukdom som ger påverkan på synfältet och som ivärsta fall kan leda till blindhet. Bristande följsamhet till behandling kan leda tillsjukdomsprogression, komplikationer och ökade sjukvårdskostnader. Det är därförbetydelsefullt att belysa interventioner för att främja följsamheten till behandling hospatienter med glaukom. Syfte: Syftet med studien var att belysa interventioner för attfrämja följsamhet till behandling hos patienter med glaukom. Metod: En systematisklitteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Kategorierna somframkom var: utbildning och rådgivning, stödjande åtgärder samt kombinationer avinterventioner. Flertalet interventioner visade sig kunna förbättra patienters följsamhettill behandling, några studier visade dock inte på någon signifikant förbättring. Slutsats:Interventioner såsom utbildning, olika former av stödåtgärder samt en kombination avinterventioner kan leda till förbättrad följsamhet till behandling hos patienter medglaukom. Några studier påvisade dock motsatsen och mer forskning inom områdetbehövs då bristande följsamhet till behandling är en stor fortlöpande utmaning inomglaukomsjukvården. Denna studie kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskan då denhälso-och sjukvård som bedrivs ska vara kunskapsbaserad såsom aktuella åtgärder vidbristande följsamhet till behandling

Bakgrund: Depression är ett stort hälsoproblem och drabbar fler kvinnor än män. Det finns olika typer av depressioner; Egentlig depression, Melankolisk depression och Dystymi vilket alla påverkar personernas aktiviteter i vardagen negativt. Vid depression får personerna svårt att upprätthålla sina livsroller i livet och får en förlorad struktur i vardagen. En viktig roll hos arbetsterapeuten är att hitta motivationen hos personen, öka självkänslan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga. Den subjektiva känslan avgör om en person upplever välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder och dess effekt hos personer med depression. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa studier för att få en översikt över befintlig forskning om interventioner för personer med depression och dess effekt. Databaserna som användes var CHINAL with full text, Psycinfo och Medline. 11 artiklar valdes ut och granskades, analyserades och samanställdes i tre kategorier i resultatet. Resultat: Resultatet visade på att arbetsterapeuter använde kreativa aktiviteter, strategier och holistisk träning som åtgärder för personer med depression. Genom att deltagarna fick använda olika former av hantverk minskade depressionsnivåerna och ökade sitt välbefinnande. Mindfulness och yoga ökade ett subjektivt välbefinnande genom att vara självmedvetna och förmågan att diskutera i grupp. Livskvalitén ökade efter gruppaktiviteter där deltagarna reflekterade över sitt liv och lära sig genom strategier hitta ett mer balanserat liv. Slutsats: Sammanfattningsvis ger denna litteraturstudie en översikt över de åtgärder som finns där strategier visade sig vara den vanligaste för personer med depression. Författarna drar slutsats om att gruppaktiviteter har en stor betydelse som främjar hälsa och återhämtning från depression.

Barn med ADHD upplever ofta problematik inom kognition, motorikoch i sociala sammanhang på grund av de symtom som uppkommerav ADHD. Dessa utmaningar kan i sin tur direkt påverka skolgångennegativt i form av att kunna bibehålla uppmärksamhet, fokusera,passa tider, umgås med klasskamrater och kunna vara aktiv på raster.Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa tidiga arbetsterapeutiska interventioner riktade till barn med ADHD i åldrarnafem till tolv år som kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter.Denna litteraturöversikt är baserad på kvantitativa artiklar med arbetsterapeutiska interventioner från databaserna Cinahl with FULLTEXT, PubMed, Web of Science och Medline. Studien resulterade i10 artiklar med 9 olika interventioner som resulterade i tre kategorier:Interventioner med fokus på att förbättra motoriska färdigheter/förmågor, Interventioner med fokus på att förbättra kognitiva färdigheter/förmågor och Interventioner med fokus på att förbättra socialafärdigheter/förmågor. Resultatet visade på att arbetsterapeutiska interventioner kunde hjälpa barn med ADHD att förbättra sina motoriska, kognitiva och sociala färdigheter/förmågor. Slutsatsen i dennastudie visar att det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventionerför barn med ADHD, som kan förbättra deras färdigheter/förmågor,vilket kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder/interventioner som är verksamma för att reparera alliansbrott i psykoterapi. Tre frågeställningar formulerades. (1) vilka typer av forskning finns om alliansreparerande metoder/interventioner? (2) vilken typ av interventioner beskrivs i studierna? (3) har interventionerna effekt på ökad allians och behandlingsutfall? Systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar valdes som metod. Litteratursökning genomfördes i flera steg med hjälp av PsycINFO. Sökorden Therapeutic Alliance, Rupture och Repair resulterade slutligen i 64 träffar. Därefter gallrades artiklar som inte besvarade frågeställningarna bort viket ledde till att 11 artiklar analyserades noggrant i en datamatris. Resultaten visade att det fanns stor variation i designen för de utvalda studierna. Verkningsfulla interventioner återfanns inom ramen för BRT (brief relational therapy) och AFT (alliance focused training). Reparation av allians rupturer beskrevs som centralt i alla studierna. Slutsatsen var att det är viktigt att hitta en balans mellan psykoterapeutisk teknik och relationella/emotionella aspekter av det psykoterapeutiska arbetet.

Abstract The aim of this study was to investigate whether intensive training with reciprocal teaching in a smaller group in grade 3 can lead to improved reading comprehension and reading interest for children with reading impairment. A comparison was made between the intervention in a smaller group and regular class-room instruction. A four-week training period was given to the training group. When the training was given to the intervention group the children in the class-room group participated in regular class-room instruction. The reading comprehension was measured using standardized pre- and posttests. The interest in reading was assessed using a questionnaire prior and after the intervention was done. The intervention focused on reciprocal teaching using predicting, clarifying, questioning and summerizing as reading strategies. All students in the training group performed better in the standardized test in reading comprehension and all students reported a higher level of reading interest. There was no significant difference between the pre-and posttests for children participating in the regular class-room instruction. The study showed that intensive training in a small group with reciprocal teaching was a more successfull method when teaching reading comprehension than the regular class-room instruction. The findings also showed that improved reading comprehension led to increased interest in reading.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt syndrom och är ett av de vanligaste reumatiska syndromen vilket drabbar övervägande kvinnor. Det har framkommit att endast läkemedelsbehandling för fibromyalgi inte räcker till som symptomlindring för personer med fibromyalgi. Utan det finns ett behov av utökad kunskap om andra omvårdnadsåtgärder och behandlingsmetoder upptill läkemedelsbehandlingen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska interventioner och dess effekter hos personer med fibromyalgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där resultatet innehåller 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier med effekter på smärta, psykisk hälsa, kroppsliga funktioner och livskvalitet. Litteraturstudiens resultat visade på positiva effekter av symptomlindring inom dessa icke-farmakologiska interventioner: aerobiskträning, andningsövningar, exergames, flexibilitetsträning, mindfulness, motståndsträning, musikterapi, stretchningsträning, styrketräning och tai chi. De effekter som uppmärksammades i denna studien var minskad upplevd smärta, depression och minskad användning av läkemedel. Konklusion: Varje enskild icke-farmakologisk intervention i resultatet uppfattas vara fullt användbara inom omvårdnaden och lindringen av symptom hos personer med fibromyalgi. Det anses att ytterligare forskning krävs för att kartlägga ett helomfattande område av icke farmakologiska interventioner och dess effekter i att lindra lidande hos personer med fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia is a chronic syndrome and is one of the most common rheumatic syndromes that predominantly affect women. It has emerged that only drug treatment for fibromyalgia is not enough as a symptom relief for people with fibromyalgia. there is a need for increased knowledge of other nursing measures and treatment methods instead of just relying on drug treatment. Aim: The purpose of this study was to map non-pharmacological interventions and their effects on people with fibromyalgia. Method: The study was conducted as a general literature study where the result contains 14 scientific articles. Results: The results are presented in categories with effects on pain, mental health, bodily functions and quality of life. The literature study's results showed positive effects of symptom relief in these non-pharmacological interventions: aerobic training, breathing exercises, exergames, flexibility training, mindfulness, resistance training, music therapy, stretch training, strength training and tai chi. The effects noted in this study were less perceived pain, depression and decreased use of drugs. Conclusion: Each individual non-pharmacological intervention in the result is considered to be fully useful in the care and relief of symptoms in people with fibromyalgia. It is considered that further research is needed to identify a full range of non-pharmacological interventions and their effects in alleviating the suffering of people with fibromyalgia.

<p> </p><p>Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats där 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke består av bedömning, träning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomänen men ibland även inom aktivitetsdomänen. Det framkommer att interventionerna består av arm-/handfunktionsträning, aktivitetsträning samt att tidig mobilisering praktiseras. Det är inte alltid tydligt vilka interventions- eller bedömningsområden arbetsterapeuten ansvarar för. Ofta talar man om hela teamets insatser och terapeutiska insatser var för sig eller tillsammans med sjukgymnast. Tydligt är att det handlar om tidiga insatser så snart som möjligt efter sjukdomen oavsett profession. Indelning av olika faser vid stroke samt vad arbetsterapin består av är sällan tydligt beskrivet i studierna. Uttryck som arbetsterapi, standardiserad behandling samt traditionell arbetsterapi omnämns utan att tydligt och enkelt klargöra vad detta innebär.</p><p>Slutsatsen författarna drar av denna studie är att det i granskad vetenskaplig litteratur saknas enhetliga beskrivningar av arbetsterapeutiska insatser i den akuta fasen efter stroke.</p><p> </p>

<p>Tidigare forskning har visat att kvinnor är förfördelade i vården i jämförelse med män. De får till exempel sämre vård vid symtom av hjärtinfarkt. I hälso- och sjukvårdslagen står det att alla människor ska få likvärdig vård oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda på om det fanns skillnader mellan män och kvinnor gällande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som användes var journalgranskning där journaler med 30 män och 30 kvinnor granskades. Resultatet visade att det inte var signifikanta skillnader överlag mellan män och kvinnor gällande erhållna interventioner. Kvinnorna hade fått något fler interventioner än männen. När det gällde problem i aktivitetsutförandet så var det inom vissa områden tydliga skillnader mellan könen. Kvinnorna hade betydligt fler dokumenterande problem gällande utförandet av olika typer av hushållssysslor och hobbyarbeten än männen. Männen hade fler dokumenterade problem än kvinnorna gällande användandet av olika typer av teknisk utrustning. Arbetsterapeuterna på Syncentralen i Örebro har utgått ifrån patienternas dokumenterade problem när de gett ut interventioner.  De följer hälso- och sjukvårdslagens riktlinjer om lika vård oberoende av om patienten är man eller kvinna.</p>