<p>Förmåga till social interaktion är betydande för om en person med psykisk sjukdom kan bygga upp ett socialt liv och delta i samhället. Delaktighet i de dagliga aktiviteterna i livet är också viktigt för människans utveckling och erfarenhet. Arbetsterapeuter kan stödja individer att uppnå optimal hälsa och välbefinnande genom att stärka individens färdigheter i just dessa områden. Kliniskt resonemang, är en naturlig del i arbetsterapeutens arbete som reflekterar hur patientens behov analyseras och hur åtgärder genomförs. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang i rehabiliteringsprocessen med klienter inom psykiatrisk verksamhet, med fokus på interventioner som främjar delaktighet och social interaktion. En kvalitativ studie genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades personligen eller via telefon och data analyserades med innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre kategorier: ”procedurspåret”, ”samspelsspåret” och ”förutsättningsspåret. Procedurspåret beskriver hur arbetsterapeuten tydliggör klientens förmåga och oförmåga för att främja klientens delaktighet i sin rehabilitering. Samspelsspåret reflekterar hur arbetsterapeuterna använder sociala aktivitetsgrupper för att främja klienternas sociala interaktioner. Förutsättningsspåret visar på hur arbetsterapeuten kan vara som ett stöd för att främja rehabiliteringsprocessen.<strong> </strong>Slutsatsen visar på att arbetsterapeuten växlar mellan olika resonemang för att hjälpa klienten uppnå ett självständigt och tillfredsställande liv.</p>

Förmåga till social interaktion är betydande för om en person med psykisk sjukdom kan bygga upp ett socialt liv och delta i samhället. Delaktighet i de dagliga aktiviteterna i livet är också viktigt för människans utveckling och erfarenhet. Arbetsterapeuter kan stödja individer att uppnå optimal hälsa och välbefinnande genom att stärka individens färdigheter i just dessa områden. Kliniskt resonemang, är en naturlig del i arbetsterapeutens arbete som reflekterar hur patientens behov analyseras och hur åtgärder genomförs. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang i rehabiliteringsprocessen med klienter inom psykiatrisk verksamhet, med fokus på interventioner som främjar delaktighet och social interaktion. En kvalitativ studie genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades personligen eller via telefon och data analyserades med innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre kategorier: ”procedurspåret”, ”samspelsspåret” och ”förutsättningsspåret. Procedurspåret beskriver hur arbetsterapeuten tydliggör klientens förmåga och oförmåga för att främja klientens delaktighet i sin rehabilitering. Samspelsspåret reflekterar hur arbetsterapeuterna använder sociala aktivitetsgrupper för att främja klienternas sociala interaktioner. Förutsättningsspåret visar på hur arbetsterapeuten kan vara som ett stöd för att främja rehabiliteringsprocessen. Slutsatsen visar på att arbetsterapeuten växlar mellan olika resonemang för att hjälpa klienten uppnå ett självständigt och tillfredsställande liv.

Bakgrund: Globalt är hypertoni ett hot mot folkhälsan och förekommer hos 40 % av världens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni är starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar som står för 31 % av alla dödsfall i världen. Sjuksköterskans arbete är bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillämpas i blodtryckssänkande syfte hos patienter med primär hypertoni. Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som användes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline användes även diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant. Stresshantering gav en minskning av blodtrycket i fem studier, de innefattade biofeedback, yoga, hypnos och andningsövningar. En studie innehöll en pulverdietmix som gav en minskning av blodtrycket. En kombinationsbehandling av rådgivning och blodtrycksmätning i hemmet visade sig i en studie ha positiv effekt på blodtrycket under en tvåårsperiod. Slutsatser: Studien gav ett flertal interventioner som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med patienter med primär hypertoni.

Bakgrund: Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och bör därför tillgodoses hos patienter som vårdas på sjukhus. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar upplever dock ofta upprepade avbrott på sömnen och sömnbrist vilket kan leda till både fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Intensivvårdsmiljön med dess oljud, starka belysning och frekventa vårdrelaterade interaktioner leder ofta till oförmåga hos patienterna att få en adekvat sömn. Syfte: Att belysa olika interventioner sjuksköterskan kan tillämpa för att förbättra sovmiljön och sömnkvaliteten hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturöversikt med grund i analys av kvantitativ forskning. Resultat: I resultatet framkom sju interventioner som delades in i tre olika kategorier: skapa en bättre sovmiljö, avskärmning från ljud och ljus samt förbereda patienten för sömn. De sju interventionerna som identifierades var: tysta/störningsfria perioder, riktlinjer/ramverk innefattande aktiviteter för att kontrollera yttre störande faktorer, utbildning, öronproppar och ögonmask, adderat "white noise", musik samt akupressur. Slutsats: Genom att tillämpa en eller fler av de sju interventionerna kan sovmiljön och sömnkvalitet förbättras för patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Dock krävs ytterligare forskning inom området då vissa interventioner ger motstridiga resultat. Klinisk betydelse: Sömn är ett nödvändigt behov och har en stor betydelse för återhämtning från sjukdom och bör därför tillgodoses av sjuksköterskan. Resultatet i denna litteraturöversikt kan ge en ökad förståelse för vilka interventioner sjuksköterskan kan tillämpa i sitt omvårdnadsarbete för att förbättra sovmiljön och sömnkvalitet för patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. / Background: Sleep is a basic human need and should be addressed in patients being treated in hospital. Patients cared for in intensive care units often experience repeated interruptions of sleep and sleep deprivation, which can lead to both physical and psychological adverse consequences. The intensive care environment with its noise, strong lighting and frequent care-related interaction often leads to the inability of patients to get adequate sleep. Aim: To illustrate the various interventions the nurse can implement to improve the sleep environment and quality of sleep in patients who are cared for in an intensive care unit. Methods: A literature review with its basis in an analysis of quantitative research. Results: The result emerged in seven interventions that were divided into three different categories: creating a better sleep environment, shielding from light and sound, and preparing the patient for sleep. The seven interventions identified were: quiet/non-disturbance periods, guidelines/framework including activities to control disturbing environmental factors, education, ear plugs and eye mask, added "white noise", music and acupressure. Conclusion: By applying one or more of the seven interventions the sleep environment and sleep quality for patients cared for in intensive care units may improve. However, as some interventions produced conflicting results, further research in the area is required. Clinical significance: Sleep is an essential requirement and has great importance in the recovery from illness and should therefore be carefully understood by the nurse. Findings from the literature review can provide a better understanding of which interventions nurses can apply in their work to improve the sleep environment and sleep quality for patients cared for in intensive care units.

SAMMANFATTNING År 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten. Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling. För att en patient ska kunna signera samtycke krävs att patienten har kunskap om och förstår vad han/hon skriver på. Det finns flera studier som visar på bristfällig förståelse av informationen hos de patienter som deltar i en klinisk studie. Syftet med den här studien var att belysa patientens upplevelse och kunskap av informerat samtycke i samband med kliniska prövningar inom onkologin samt se vilka interventioner som gjorts för att förbättra samtyckesprocessen. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sökorden som användes var cancer, clinical trials, research nurse, patient understanding och intervention study. Fjorton artiklar inkluderades sedan i resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i patienternas kunskap om vad de samtyckte till, främst när det gällde eventuella risker och obehag. Däremot var de flesta patienter väl medvetna om frivillighet i att delta i en klinisk studie. Interventioner för att förbättra samtyckesprocessen gjordes med hjälp av ljudupptagningar, audiovisuella hjälpmedel och kurser i kommunikation för personal som informerar om kliniska studier. Dessa visade på varierande resultat när det gäller patientens kunskap och förståelse. Samtliga interventioner ökade dock patientens tillfredsställelse av samtyckesprocessen. För att uppnå en ökad kunskap och förståelse krävdes information som var individuellt anpassad för varje patient. Att läkaren var tydlig och tog tid på sig för att försäkra sig om att patienten har förstått är viktigt. Tiden är en av de viktigaste faktorerna för en god kunskap och en tillfredsställelse med samtyckesprocessen. Forskningssjuksköterskan hade en viktig roll att följa upp given informationen, förtydliga den och försöka ta reda på vad patienten har förstått och vad som verkade oklart.

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning är stort. Personen behöver lära sig symtom och sätt att undvika situationer som kan trigga anfall. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller utbildning, rådgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvärdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes närstående. För att besvara detta valdes litteraturöversikt som metod bestående av vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visade att det framgångsrikt går att utbilda personer och/eller dess närstående i kunskap om epilepsi och egenvårdsförmåga. Livskvalitén för personer med epilepsi tycks dock inte påverkas av utbildning. Slutsatsen var att utbildning tycks ha en god effekt för personer med epilepsi avseende kunskap och egenvårdsförmåga. Vidare forskning med randomiserad, kontrollerade studier med större urval skulle vara av stort värde för att öka kunskapen om effekter av utbildning vid epilepsi ytterligare. / Background: Living with epilepsy leads to increased psychological stress. People with epilepsy often have insufficient knowledge about the disease and the need for education is essential. The person needs to learn the symptoms and ways to avoid exposing themselves to situations that may trigger seizures. Health professionals have an important role in education, counseling and support to people with epilepsy and their families. The aim of this literature overview was to describe and evaluate the effects of education to people with epilepsy and / or its family. To answer this, a literature overview was selected as a method consisting of scientific articles with a quantitative approach. The result showed that to educate individuals and / or its family in the knowledge of epilepsy and self-care ability could be successfully be carried out. Quality of life in people with epilepsy does not seem to get effect of patient education.   The conclusion was that education seems to have positive effect for people with epilepsy on knowledge and self-care ability. Continued research with randomized, controlled trials with larger sample would be of great value to further increase the knowledge about the effects of education in people living with epilepsy.

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos gravida kvinnor. Metod: Tio vetenskapliga artiklar granskades inom området för att skapa en kunskapsöversikt. Utifrån dessa skapades tre teman, detta gör studien till en litteraturstudie. Resultat: Det finns flera olika faktorer som påverkar den gravida kvinnans fysiska aktivitet. Bland dessa finns symptom som uppstår under en graviditet som exempelvis att kroppen förändras. Omgivning och miljö såsom socialt stöd och förutsättningar till fysisk aktivitet kring bostaden har även visats påverka den fysiska aktiviteten. Effektiva interventioner är rådgivning inom kost och träning samt konkreta mål som är lätta att mäta, t.ex. stegräknare. Slutsats: Slutsatsen av denna studie var att flera faktorer främjar gravida kvinnors fysiska aktivitet. Gravida kvinnor är benägna att följa mödrahälsovårdens råd och därför kan interventioner där mödravården och de främjande faktorerna med fördel integreras. / Background: There is a gradual percentage increase in pregnant women who are overweight or obese in the west hemisphere. In Sweden, nearly 40 percent of those women are overweight and 10 percent are obese. One third of them are physically inactive which makes the research within public health highly relevant. Aim: To promote physical activity amongst pregnant women. Method: Ten research articles on the topic were reviewed to achieve a deeper understanding. By summarizing the most important and relevant points brought up in each article, a conclusion was formed. Those points where then categorized into three themes, which turned the study into a type of literature. Results: There are many factors that impact the pregnant women’s physical activity. These factors can be triggered by the actual pregnancy, such as symptoms causing the body to change. Location and environment is seen as important to help the promotion, such as social support and access to activities close to home. Effective interventions are diet and exercise consultations and measurable goals by using pedometers. Conclusion: The conclusion of this study was that several factors promoting pregnant women’s physical activity. Pregnant women are likely to follow the prenatal cares advice and therefore can interventions designed with the promoting factors integrated to prenatal care to achieve goals of public health.

Syftet med studiens två undersökningar, var att kring läsförståelsearbete och autism synliggöra både vad några lärare säger och vad aktuell interventionsforskning (2015 -) påvisar utifrån olika perspektiv, samt även jämföra dessa delar. Läsning vilar på flera grunder, språkliga, metaspråkliga och metakognitiva förmågor samt textens medium och hur den framställs. Förståelse söktes i ett sociokulturellt perspektiv för hur kunskap uppkommer och förs vidare. Strävan var att synliggöra stödstrukturer som gynnar läsförståelseutveckling för elever med ASD (diagnos inom autismspektrum). Skriftliga lärarintervjuer, med semistrukturerade öppna frågor, genomfördes för att nå och få svar från fler personer än vad som var möjligt vid muntlig intervju. I den systematiska litteraturstudien söktes i databaser utifrån: autis*, AND read* AND comprehension AND intervention samt autis*, AND read* AND literacy AND intervention. Elevers begåvningsnivå inom normalvariationen, ålder eller interventionernas texttyper har ej fokuserats. Främst har gemensamma nämnare mellan studierna eftersökts samt metoder forskning påvisar effektivt och som lärarna ej påtalar att de använder i sin undervisning. Resultatet synliggör likheter och skillnader. Lärare använder forskningsbaserade element i undervisning, som strategiundervisning eller explicit undervisning med fokus på ökat ordförråd, förförståelse, att kunna svara på frågor på olika nivåer samt göra inferenser. ”Modellering” används och lärare nyttjar elevintressen för ökad elevmotivation. Lärarna lyfter ofta nyttan av att använda bilder som stöd i arbete med texter men få nämner användning av grafiska organisatörer. Andra stödstrukturer som gett goda resultat och som lärarna inte nämner är: arbete med anaforiska relationer (pronomen; t.ex. han, hon, den/det och adverb där, dit, då som syftar tillbaka på något tidigare nämnt), kausala samband samt arbete med att utveckla elevers kognitiva förmågor. Områden som lärarna sällan nämner är sammanfattning och återberättande. Forskning har där visat att läsförståelseinterventioner inte alltid ger lika god effekt på återberättande som på läsförståelse i sig. Det kan tyda på att andra angreppssätt behövs för utvecklande av dessa förmågor. Interventionerna i systematiska litteraturstudien utfördes i liten grupp eller en-till-en. Det innebär att svar ej ges på hur läsförståelsearbete bör genomföras med elever med ASD inkluderade i stor klass, men det som hjälper elever med autism bör även gagna andra elever i behov av tydliggörande pedagogik.

SAMMANFATTNING Nyckelord: Oro, barn, preoperativ, interventioner, narkos, omvårdnadsåtgärder.   Bakgrund: Många barn känner oro inför operation och anestesi. När barnet känner oro kan det leda till lidande och försvåra vårdkontakter. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och beskriva interventioner som kan lindra barns preoperativa oro/oro inför anestesi. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa den senaste forskningen inom det valda området. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att hitta de 21 inkluderade artiklarna. Samtliga inkluderade artiklar var randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Flera olika interventioner fanns beskrivna, men resultatet visade en tvetydig bild av interventionernas effekt. Ett resultat som framkom var att distraktion fungerade lika bra eller bättre jämfört med sedvanlig vård och/eller premedicinering. Utvidgad information och föräldranärvaro visade sig däremot inte kunna lindra barnets preoperativa oro/oro inför anestesi. Slutsats: Det är viktigt att specialistsjuksköterskan inom barn och ungdom har kännedom om vilka interventioner som kan lindra barnets preoperativa/oro inför anestesi. Distraktioner i olika former är lika bra eller bättre än sedvanlig vård och/eller premedicinering i syfte att lindra den preoperativa oron hos barnet. Att tvetydigt resultat angående interventionernas effekt framkommit i litteraturöversikten kan tyda på att effekten är situationsbetingad och att en ökad grad av individanpassning behöver utvecklas. Mer forskning behövs inom området för att tydliggöra vilka ytterligare interventioner som vårdpersonalen kan använda för att minska risken för att ett preoperativt lidande uppstår hos barnet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta inom primärvård. För att besvara syftet valde författarna att använda en kvalitativ metod med intervju för datainsamling. Tio arbetsterapeuter verksamma inom primärvård intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Erbjuda arbetsterapeutiska interventioner efter individuella behov och önskemål; Personliga och kontextuella faktorers inverkan på val av interventioner; Betydelse av prevention och samverkan med andra parter. Studiens resultat avspeglade arbetsterapeuternas erfarenheter av ett klientcentrerat arbetssätt där klienternas behov och önskemål var vägledande, men även att samverkan i arbetet var centralt. De interventioner som arbetsterapeuterna erbjöd var mångsidiga. Interventionerna syftade till att öka klienternas medvetenhet och kunskap samt ge dem verktyg och strategier för att uppleva balans i vardagen, trots smärta. Arbetsterapeuterna såg även betydelsen av att interventioner påbörjades i ett tidigt skede för att kunna förebygga långvarig smärta. Studiens resultat kan bidra med att belysa den roll arbetsterapeuter har inom primärvård i arbetet med klienter med långvarig smärta. Det finns behov av forskning som sätter fokus på arbetsterapi inom primärvård och klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta.