Introduktion: Personer som har epilepsi kan få anfall när och var som helst i vardagen, trots olika behandlingar. Hur livet påverkas av epilepsi kan bero på vilket förhållningssätt personerna har. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelse av att leva med epilepsi. Metod: Polit och Beck (2012) modell för litteraturstudier användes för litteraturstudien. Baserad på 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet bygger på 4 kvalitativa och 12 kvantitativa artiklar. Dessa har lästs i sin helhet av båda författarna, data som stämmde mot litteraturstudiens syfte markerades och delades sedan in i olika kategorier. Huvudresultat: Personer upplevde att livet blev påverkat av epilepsin. Upplevelser kunde vara minnessvårigheter, andras förutfattade meningar som kunde leda till stigmatisering samt rädsla kopplat till anfall. Slutsats: Sjuksköterskor stärker omvårdnaden till personer med epilepsi genom att ha kunskap om hur personer kan uppleva att leva med epilepsi.

Introduktion: Epilepsi är den vanligaste kroniska sjukdomen i gruppen neurologiska sjukdomar och är ett tillstånd som inte ger symtom förens ett anfall uppstår. Livskvaliteten kan påverkas beroende på hur sjukdomen upplevs. Kunskap om vilka faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med epilepsi samt hur livskvaliteten påverkas är väsentligt för sjuksköterskan att veta för att uppfylla patientens individuella behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av livskvalitet hos vuxna personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Databaserna som användes i litteraturstudien var Cinahl och PubMed där tolv vetenskapliga artiklar representerar litteraturstudiens resultat. Resultat: Tre kategorier bearbetades fram; ”Epilepsins påverkan på familjelivet”, ”Epilepsins påverkan på kroppen” och ”Epilepsins påverkan på det sociala livet”. Slutsats: Flera faktorer påverkar upplevelsen av livskvalitet negativt hos personer med epilepsi som till exempel hög anfallsfrekvens, samsjuklighet samt rädsla och oro för anfall som även bidrar till minskad fysisk aktivitet. Livskvaliteten påverkades positivt när personer med epilepsi upplevde socialt stöd från omgivningen. Kunskap om sjukdomens medföljande risker till låg livskvalitet kan bidra till att sjuksköterskan eventuellt kan identifiera omvårdnadsåtgärder för att bidra till god hälsa och ökad livskvalitet.

<p>Epilepsi är ett tillstånd som uppkommer vid okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnan. Personen drabbas av ett så kallat epileptiskt anfall, vilket kan leda till ett frånvarande beteende, förvirring eller medvetslöshet. Orsaker till varför man drabbas av epilepsi kan vara ärrbildningar på hjärnan, yttre skador som slag eller trauma. Epilepsi innebär för många personer en stor förändrad livssituation.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att leva med epilepsi samt behovet av stöd. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade tolv vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarna bildades två kategorier. Dessa var; upplevelser av att vara drabbad av epilepsi samt behov av stöd hos personer som drabbas av epilepsi. Resultatet visade på en mängd olika upplevelser av epilepsi, de flesta negativa men det fanns även några positiva upplevelser med. Sjuksköterskan visade sig vara den mest betydelsefulla personen att ge stöd, men även familj, vänner och psykologer gav stöd, dock framkom det att läkare var de som gav minst stöd till de drabbade. Resultatdiskussionen i litteraturstudien visade att livet på många sätt förändras hos personer som drabbas av epilepsi. Viktigt är då att personerna lär sig olika strategier för att hantera sådana situationer till exempel coping-stategier. En slutsats blev att vårdpersonal behöver kunskap för att ge individuellt stöd på rätt nivå.</p>

Epilepsi är ett tillstånd som uppkommer vid okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnan. Personen drabbas av ett så kallat epileptiskt anfall, vilket kan leda till ett frånvarande beteende, förvirring eller medvetslöshet. Orsaker till varför man drabbas av epilepsi kan vara ärrbildningar på hjärnan, yttre skador som slag eller trauma. Epilepsi innebär för många personer en stor förändrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att leva med epilepsi samt behovet av stöd. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade tolv vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarna bildades två kategorier. Dessa var; upplevelser av att vara drabbad av epilepsi samt behov av stöd hos personer som drabbas av epilepsi. Resultatet visade på en mängd olika upplevelser av epilepsi, de flesta negativa men det fanns även några positiva upplevelser med. Sjuksköterskan visade sig vara den mest betydelsefulla personen att ge stöd, men även familj, vänner och psykologer gav stöd, dock framkom det att läkare var de som gav minst stöd till de drabbade. Resultatdiskussionen i litteraturstudien visade att livet på många sätt förändras hos personer som drabbas av epilepsi. Viktigt är då att personerna lär sig olika strategier för att hantera sådana situationer till exempel coping-stategier. En slutsats blev att vårdpersonal behöver kunskap för att ge individuellt stöd på rätt nivå.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

Syfte Att undersöka vilken information unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar har fått och vilka förväntningar de har i samband med överflyttningen mellan barn- och vuxenneurologen.    Metod Tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande design där en kvantitativ metod användes, specifikt två strukturerade enkäter för att analysera svaren i enkäterna från de två grupperna. Nitton unga vuxna med epilepsi från barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset inkluderades samt 19 föräldrar.   Resultat Resultatet visar att unga vuxna med epilepsi, samt deras föräldrar, tycker att det är viktigt att få information om epilepsi. Mer än hälften av unga vuxna med epilepsi tycker sig fått ganska mycket eller tillräckligt med information. Detta gäller även deras föräldrar. Däremot tyckte 63 % av föräldrarna att de behöver mer information jämfört med 26 % av de unga vuxna med epilepsi. Båda grupperna förväntar sig att en epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.   Slutsats Slutsatsen är att unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar förväntar sig att epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.

Introduktion: Epilepsi är en vanlig sjukdom som medför konsekvenser och påverkar det vardagliga livet för många personer. Arbetet med att främja livskvalitet är en grundläggande komponent i omvårdnaden av personer med epilepsi och kunskap om vad som påverkar livskvaliteten är nödvändig för sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Urvalsprocessen innefattade en kvalitetsgranskning och resulterade i elva artiklar, varav åtta med kvantitativ metod, en med kvalitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Vid databearbetningen framkom två huvudteman som har betydelse för livskvaliteten hor personer med epilepsi: Personens funktionalitet och sjukdomsbild samt Personens sociala tillvaro. Underteman som identifierades var Känslomässiga reaktioner och psykologiska aspekter; Anfallsfrekvens, kroppsliga symtom och behandling; Sysselsättning, fritid och samhällets attityder samt Familj, beroende av andra och stöd. Slutsats: Livskvaliteten hos personer med epilepsi är komplex och påverkas av flera olika aspekter. Livskvaliteten påverkas av känslomässiga reaktioner, sjukdomsbild, samhällets attityd, beroende av andra och tillgång till stöd.  Sjuksköterskan bör ha förståelse för på vilket sätt epilepsi påverkar livskvaliteten för att kunna erbjuda individanpassat stöd.

Antalet personer som får diagnosen epilepsi ökar för varje år. Med sjukdomen uppkommer problem som varje person ställs inför. För att vuxna personer med diagnosen epilepsi ska kunna hantera sina problem kan de ta hjälp av copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka copingstrategier hos vuxna personer med diagnosen epilepsi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artikelsökning, granskning och urval genomfördes på ett strukturerat och systematiskt tillvägagångsätt. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier: Inre copingstrategier, Yttre copingstrategier och Fördelning och användning av copingstrategier. Inre copingstrategier utmynnade i ytterligare två underkategorier: Kontroll över situationen och Kontroll över känslorna. Resultatet visar att de vanligaste copingstrategierna är anpassning, förnekelse och religion. Resultatet visar även på att liknande copingstrategier används i många olika länder och att skillnader går att finna kring olika användning av copingstrategier hos kvinnor respektive män. Ytterligare forskning kring copingstrategier behövs för att förståelsen kring olika copingstrategier i sin tur ska kunna utmynna i bättre omvårdnad för vuxna personer med diagnosen epilepsi. Detta genom att sjuksköterskan lättare ska kunna vägleda och förstå vuxna personer med diagnosen epilepsi. / The number of people who are diagnosed with epilepsy increases each year and what is more each person stricken by the disease also experiences different issues all related to the illness. To be able handle the problems generated from epilepsy they can use different coping strategies. The aim of this study was to examine coping strategies among adults diagnosed with epilepsy and it was made as a literary study where article search, examination and selection was done according to a structural and methodical approach. The result was based upon eight scholarly articles. After an analysis of the articles three main categories emerged: Internalized coping strategy, external coping strategy and allocation and use of coping strategies. Internalized coping strategy gave rise to two additional lower categories: situation-focused coping and emotion-focused coping. The result shows that the most common coping strategies are adaption, denial and religion. Furthermore it is also shown that similar strategies are used among many countries, whereas there is a difference between men and women. Additional research is needed within this field to increase the knowledge about coping strategies among people with epilepsy. The effect of this knowledge is that it will be easier for nurses to guide and understand people diagnosed with epilepsy.

Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.          I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT). Testdeltagarnas journaler granskades även för information om skadehistoria samt livsvanor.           Resultaten visade att 60% av deltagarna hade en nedsatt luktförmåga och att det fanns större resultatskillnader i SOIT än OTT då kön och förekomst/avsaknad av epilepsi testades mot varandra. Inga resultat kunde dock styrkas med statistisk signifikans jämfört med en normalpopulation eller inom gruppen.