<p>Abstract</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar.</p><p>I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner.</p><p>Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar. Det sker ett samspel mellan tonåringar och föräldrar där ömsesidigt lärande ingår. Margaret Meads begrepp Prefigurativ kultur tar upp att även föräldrar lär sig av sina barn, vilket innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det ”vanliga” där föräldrarna är de som är upplysta och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder.</p>

Abstract Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar. I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner. Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar. Det sker ett samspel mellan tonåringar och föräldrar där ömsesidigt lärande ingår. Margaret Meads begrepp Prefigurativ kultur tar upp att även föräldrar lär sig av sina barn, vilket innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det ”vanliga” där föräldrarna är de som är upplysta och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder.

Bakgrund: Oupptäckt eller obehandlad celiaki kan leda till flertalet komplikationer. Det är svårt att följa en glutenfri kost och följsamheten till den glutenfria kosten varierar mycket. Tonåringar har visat sig ha lägre följsamhet än andra grupper. Syfte: Att analysera följsamhet till glutenfri kost, symtom vid glutenintag, tillväxt, kontakt med sjukvården samt upplevelse och kunskap om glutenfri kost hos ungdomar med celiaki. Metod: Data samlades in via enkät, blodprov och mätning av längd och vikt. Datainsamlingen skedde på Astrid Lindgrens barnsjukhus under våren 2011 och våren 2012. Data analyserades med Minitab 17. Resultat: 16 ungdomar i åldern 16-18 år deltog i studien. Deltagarna hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten, tolv var följsamma enligt självrapportering, 14/15 hade normala serologiska värden och 2/15 hade inte nått förväntad target height. Deltagarna upplevde att det främst var utanför hemmet och skolan som det var besvärligt att äta glutenfri kost och i de fall där gluten ingick i kosten var det främst då det skedde. Alla som fick i sig gluten av misstag eller medvetet fick symtom, de som åt gluten medvetet hade en lägre frekvens av symptom. Fyra deltagare angav att de vid något tillfälle träffat dietist på grund av sin celiaki. Slutsats: Ungdomarna i studien hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten. Åtta deltagare tyckte det var jobbigt att ha celiaki. Detta i kombination med kunskapsluckor om den glutenfria kosten hos ungdomarna gör att dietister inom sjukvården har en viktig roll i att ge stöd och förmedla kunskap om den glutenfria kosten och förhoppningsvis genom detta minska bördan av en celiakidiagnos. För att öka kunskapen om sjukdomen bör sjukvården ha som mål att alla celiakipatienter bör känna till vad celiaki är och vad följden kan bli om de inte följder den glutenfria kosten.

Syfte Att undersöka vilken information unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar har fått och vilka förväntningar de har i samband med överflyttningen mellan barn- och vuxenneurologen.    Metod Tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande design där en kvantitativ metod användes, specifikt två strukturerade enkäter för att analysera svaren i enkäterna från de två grupperna. Nitton unga vuxna med epilepsi från barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset inkluderades samt 19 föräldrar.   Resultat Resultatet visar att unga vuxna med epilepsi, samt deras föräldrar, tycker att det är viktigt att få information om epilepsi. Mer än hälften av unga vuxna med epilepsi tycker sig fått ganska mycket eller tillräckligt med information. Detta gäller även deras föräldrar. Däremot tyckte 63 % av föräldrarna att de behöver mer information jämfört med 26 % av de unga vuxna med epilepsi. Båda grupperna förväntar sig att en epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.   Slutsats Slutsatsen är att unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar förväntar sig att epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.

Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av studien visar att HbA1c, psykiskt välbefinnande, närstående, behandling och kontroll av sjukdomen påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. För att kunna hjälpa tonåringar att höja livskvaliteten är det av stor betydelse att identifiera de faktorer som påverkar livskvaliteten. Vidare forskning bör fokusera på evidens för hur de faktorer som påverkar livskvaliteten kan påverkas.

Bakgrund I Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv. Om livsvärldsperspektivet används i vården blir inriktningen på de anhörigas perspektiv naturligt för vårdpersonalen och de anhörigas situation och behov uppmärksammas.   Syfte Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en missbrukande tonåring.   Metod Genom en forskningsöversikt redovisar studien det nuvarande kunskapsläget om hur anhöriga upplever det att leva med en missbrukande tonåring. Sammanlagt 14 artiklar har kritiskt granskat och därefter analyserats och sammanställts till ett resultat i enlighet med Forsberg och Wengströms (2008) beskrivning.   Resultat Föräldrar till missbrukande tonåringar förnekar många gånger tidiga tecken på missbruksproblematik och inser inte allvaret förrän problemet är väl etablerat. Föräldrar skuldbelägger sig själva för sina barns problem och upplever ofta skam till följd av samhällets dömande åsikter. Missbrukaren får ett förändrat beteende och livsstil. Stöld och hot förekommer både inom och utanför familjen. Syskon påverkas av missbrukarens beteende och upplever ilska och rädsla. Många gånger hamnar syskon i skymundan för missbrukaren och deras behov kommer ofta i andrahand. Missbruksproblematiken inverkar på hela familjen och resulterar ofta i upplevelser av stress, isolering och förstörda familjerelationer.   Slutsats Anhöriga upplever skuld, skam, rädsla, sorg och lidande i vardagen med den missbrukande tonåringen, med försämrad livskvalitet och hälsa som följd. Vården måste uppmärksamma anhörigas livssituation och erbjuda vård och stöd för att hjälpa denna utsatta grupp. Forskning kring ämnet har visat sig vara mycket begränsad och behöver därför kompletteras ytterligare.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ”övergångsåldern”, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar.

<p>Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.</p>

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast diagnostiseras i början av tonårsperioden. Tonåren är en känslig ålder där individen strävar efter att hitta en identitet. Identitet uppnås när tonåringar tillåts att experimentera med de valmöjligheter som påverkar deras liv. Föräldrar bör finnas tillgängliga när de behövs men bör gradvis överlåta kontrollen åt tonåringarna för att uppmuntra självständighet. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i tonåringars strävan efter autonomi. Sjuksköterskan bör informera och motivera tonåringar till att ta ansvar för egenvården. För att skapa förutsättningar för en bra egenvård av diabetes och förhindra senkomplikationer, är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur tonåringar upplever sin omgivning. Syftet är att belysa tonåringars, med typ 1 diabetes, känsla av omgivningens betydelse för hälsa och välbefinnande. Eftersom kvalitativa metoder är lämpliga för att beskriva fenomen, valdes det att göra en kvalitativ litteraturstudie i ämnet. De nio utvalda vetenskapliga artiklar som har användas i denna uppsats, har sökts via databasen Cinahl. Resultatet visade på att tonåringarna kände en trygghet i att dela upplevelsen av diabetes med sina vänner. Tonåringarna strävade efter att vara som vännerna, och de kände frustration då vännerna missförstod diabetes vården. Tonåringarna upplevde att föräldrarna visste mer om diet och diabetes än tonåringarna gjorde. Tonåringarna upplevde autonomi och frihet, men ibland kunde föräldrarna bli för kontrollerande. I mötet med vårdpersonal, kunde tonåringarna uppleva hälsa och välbefinnande när vårdpersonalen var personliga och lyssnade på deras funderingar. Lidande uppstod när vårdpersonalen inte inkluderade tonåringen i diabetes vården. I resultatdiskussionen diskuteras tre nya teman som framkom ur resultatet: Tonåringar vill ha mer information, Omgivningens betydelse för hälsa och välbefinnande, och Omgivningen kan lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning