Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Nöroloji Anabilim Dalı, 2005. / Bibliyografya var.

Bakgrund: Epilepsi är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som orsakar återkommande anfall på grund av överdriven aktivitet i hjärnan. Det är individuellt hur anfallen ser ut, men en och samma person har oftast en sorts anfall. Syfte: Syftet med studien var att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Dataanalysen utgick från kvalitativ analysmetod enligt Evans (2002). Resultat: Under analysen av artiklarna framkom tre teman med sammanlagt sju underteman. Känslan av utanförskap: Barn och unga vuxna upplevde sig ofta annorlunda gentemot omgivningen samt hamnade utanför sociala aktiviteter. Skolarbetet var även något som påverkades. Rädslan för anfall: Ovisshet och rädsla för var och när de skulle få ett anfall var upplevelser som framkom. Hantering av vardagen: Förebyggande åtgärder vidtogs ständigt samt att familj och vänner var betydelsefulla för att kunna klara vardagen, det framkom även en viss acceptans för epilepsi. Slutsats: Författarnas slutsats är att informationen är en central faktor som har stor betydelse för hur barn och unga vuxna upplever och hanterar sin tillvaro med att leva med epilepsi. Den bristande kunskapen om sjukdomen skapar ett onödigt lidande både hos de drabbade och anhöriga. Som blivande sjuksköterskor anser författarna att de har en viktig roll när det gäller att informera och ge stöd för att lättare kunna hantera sjukdomen. Det behövs ytterligare forskning inom området och denna åldersgrupp.

Epilepsi är ingen speciell sjukdom utan ett symtom på en hjärnskada eller störd nervcellsfunktion i hjärnan. Epileptiska anfall beror på abnorm urladdning i hjärnans nervceller. Idag lever omkring 60 000 d.v.s. 0,5-1 % av Sveriges befolkning med epilepsi. Risken att drabbas är störst under det första levnadsåret och efter 65-årsålder då risken att drabbas av stroke är som störst. Behandling av epilepsi används i syfte att hindra uppkomst av anfall och göra det möjligt för den drabbade att leva ett relativt normalt liv. Antiepileptika dämpar aktiviteten i hjärnan och reducerar därmed risken för anfall. Under flera år har man försökt utveckla nya antiepileptika mot andra möjliga targets än de som finns idag, bl.a. GABA-transporthämmare. Det enda förekommande läkemedlet med GABA transporthämmande effekt är tiagabin men detta är inte registrerat som läkemedel i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka om GABA-transporthämmare skulle kunna användas som läkemedel mot epilepsi. Metoden som användes var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtades från PubMed, ELIN, Cochrane och Google Scholar. Arbetet baseras på 4 experimentella originalartiklar och en metaanalys. Artiklarna beskriver antiepileptiska effekter och/eller relaterade egenskaper för olika substanser med hämmande effekter på olika GABA- transportörer. Dessa hämmare, ensamma eller i kombination, visades ge kramplösande effekt i olika djurmodeller av epilepsi. Hämmare av olika GABA-transportörer, till exempel tiagabin och EF1502, gav synergistisk effekt, medan hämmare av samma GABA-transportör, till exempel tiagabin och LU-32-176B, resulterade i additiv effekt. Hämning av olika GABA-transportörer i olika celltyper i och runt synapsklyftan verkar därför kunna ge synergistisk effekt. Ingen synergistisk effekt observerades för toxiska effekter. Det finns anledning att tro att ytterligare läkemedel med effekter på GABA-transportörer kan komma att finnas i framtiden för behandling av epilepsi. / Epilepsy is not a specific disease but a symptom of brain injury or impaired nerve cell function in the brain. Epileptic seizures are symptoms of abnormal activity in the brain neurons. Today, about 60 000 i.e. 0.5-1% of the Swedish population live with epilepsy. The risk of being affected is greatest during the first year of life and after the age of 65 years when the risk for stroke is greatest. The treatment of epilepsy is used in order to prevent the onset of seizures and to allow the patient to live a relatively normal life. Anticonvulsants dampen the activity in the brain and thus reduce the risk of seizures. During many years, attempts have been made to develop new anticonvulsants against other potential targets than those that exist today, for example GABA-transporter inhibitors. The only presently used medicine with GABA-transporter inhibiting effect is tiagabine, but this is not licensed as a pharmaceutical drug in Sweden. The aim of this study was to investigate whether GABA-transport inhibitors could be used as medication for epilepsy. The method that was used was a literature study in which scientific articles were chosen from PubMed, ELIN, Cochrane and Google Scholar. The work is based on 4 original research articles and one meta-analysis. The articles describe antiepileptic effects and/or related properties of various substances with inhibitory actions on different GABA-transporters. These inhibitors, alone or in combination, were shown to have anticonvulsant effects in several different animal models of epilepsy. Inhibitors of different GABA transporters, such as tiagabine and EF1502, resulted in synergistic effects, while inhibitors of the same GABA transporter, such as tiagabine and LU-32-176 B, resulted in additive effects. Inhibition of various GABA transporters in different cell types in and around synapses therefore seems to provide synergistic effects. No synergistic effect was observed for toxic effects. There is reason to believe that additional drugs with effects on GABA transporters may be used in the future for the treatment of epilepsy.

Epilepsi är en sjukdom som många personer runt om i världen är drabbade av. Att leva med en långvarig sjukdom är ofta något som begränsar vardagen för de flesta, därför var syftet med studien att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar livskvalitén hos vuxna personer med epilepsi. Genom en integrerad kunskapsöversikt inkluderades 18 vetenskapliga studier. I resultatet framkom det tydligt att fysiska och psykiska faktorer är en stor bidragande faktor till den enskilde individens livskvalité. Dessa faktorer leder dock till att sociala tillställningar och fysiska aktiviteter i stor utsträckning undviks, någonting som i sin tur leder till en försämrad livskvalité generellt. Andra faktorer som visat sig påverka livskvalitén är diskriminering och upplevelsen av stigmatisering, någonting som påverkar deltagarna socialt och gör att de tar avstånd från relationer. På så vis känner de sig även exkluderade från samhället och upplever det som svårt att bland annat skaffa och bibehålla ett jobb, vilket ofta skapar ekonomiska problem och leder till att en del inte har råd att köpa sina läkemedel. För att sjuksköterskor ska kunna stödja personer med epilepsi krävs en kunskap kring de faktorer som påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att personer med epilepsi ges en personcentrerad vård och ett tidigt stöd för att de ska få en uppfattning om de resurser som finns att tillgå och för att vi ska kunna förebygga och undvika att de drabbas av onödiga psykiska och fysiska problem. För att öka kunskapen krävs det mer kvalitativ forskning som fokuserar på personens upplevelse och hur epilepsin påverkar deras livskvalité.

Objective: The purpose of this literature study was to evaluate the effect of perampanel as an adjunct therapy in patients, 12 years of age or older suffering from pharmacoresistant epilepsy. Methods: This thesis is a literature work based on scientific articles sought and obtained from the medical database PubMed. The five articles were selected with the criteria that perampanel is used for therapy-resistant epilepsy, as an adjunct therapy in patients who do not respond to other anti-epileptic drugs, in patients using 1-3 antiepileptic drugs, participants 12 years or older and the drug is used in humans. The result measured was the percentage change in seizure rate per 28 days and ≥ 50% responder rate. Results: Study 1 and 5 compared the effect and safety of different doses of perampanel with placebo. A statistically significant change in seizure rates was shown in the perampanel group, 34.5% for 8 mg/day and 26.3% for 12 mg/day, compared to placebo 21.0%. The impact of perampanel in study 5 also showed a statistically significant difference in responder rate in perampanel group, 64.2% compared to placebo 39.5%, study 1 showed no statistically significant difference here. Study 2 evaluated the safety and tolerability of long-term treatment of perampanel up to 12 mg/day. In each 13-week interval of perampanel treatment, the overall median percentage reduction was 39.3% for 14-26 weeks (n=1,114), 46.5% for weeks 40-52 (n=731) and 58.1% for weeks 92104 (n=59). Similarly, in the case of the decrease in the responder rate of 41.4%, 46.9% and 62.7% for the respective 13-week intervals. Study 3 compared the efficacy and safety of perampanel with placebo. A statistically significant change in seizure rates was shown in perampanel group, -34.8% for 8 mg/day and -35.6% for 12 mg/day compared to placebo who had -18.0%. An increase of the 50% responder rate was also seen in the perampanel group, 40.9% for 8 mg/day and 45.0% for 12 mg/day. In Study 4, the effect and safety of perampanel were evaluated in patients who had received placebo in previous Phase III double-blinded core studies and switched to perampanel in extension study 307. The percentage decrease in the overall seizure rate in double blinded studies increased from 18.6% to 44.3% for placebo group and from 31.7% to 41.4% for perampanel group. Responder rate for placebo was 20.3% increased to 44.3% and perampanel was 34.0% increased to 43.4% in the double blinded studies. Conclusions: All included studies analyzed the effect on seizure frequency, tolerability and adverse reactions. Studies 1–5 showed a clear decrease in seizure rates. But it was also found that there were differences between the youth group and the study pool both as a whole as well as at different doses. The question in this literature study can thus be answered with yes, perampanel has a positive effect as an adjunct therapy against therapy-resistant epilepsy. However, it is of great importance that the dose and titration are adjusted individually.

Bakgrund: Epilepsi är en sjukdom som påverkar många människor över hela världen. Karaktäristiska drag för epilepsi är återkommande episoder av okontrollerade rörelser med eller utan medvetandepåverkan. Bristande kunskap och rädsla kan leda till fördomar då epilepsi skiljer sig mycket från andra sjukdomar. Stigmatisering till följd av sjukdomen är ett vanligt förekommande fenomen som påverkar drabbade individer negativt. Syfte: Syftet är att belysa upplevelser av stigma hos personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudie som omfattas av nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Integrerad innehållsanalys enligt Kristensson (2014). Resultat: Tre kategorier och sex underrubriker besvarade upplevelser av stigma hos patienter med epilepsi. Personer med epilepsi upplever att de känner sig annorlunda, blir dömda av andra och upplever skam. Slutsats: Sjuksköterskan behöver en ökad kunskap och förståelse för patientens livsvärld för att kunna minska stigmatiseringens negativa effekter i mötet med patienten.

Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som förekommer över hela världen. Epilepsi yttrar sig genom olika former av anfall som kan innebära kramper, medvetslöshet, muskelryckningar, utöver det är sjukdomen många gånger helt osynlig. Epilepsi påverkar det dagliga livet för den drabbade, närstående blir också påverkade av denna sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med epilepsi. I litteraturstudien analyserades fjorton vetenskapliga studier med en kvalitativ innehållsanalys. Beskrivningen av upplevelserna av att leva med epilepsi formulerades i sex kategorier. I litteraturstudien framkom det att personer kände sig rädda och oroliga för att få ett anfall eller diagnosen, de upplevde även begränsningar och restriktioner, de kände sig märkta och behandlade annorlunda. Personerna upplevde sig även som en börda då dem hade ett behov av stöd från sin omgivning, och upplevde en förändrad vardag på grund av sjukdomen. Till slut lärde sig personerna att acceptera sin sjukdom. Genom en ökad kunskap och djupare förståelse för upplevelser av sjukdomen kan sjuksköterskan bättre anpassa omvårdnadsåtgärder och på så vis ge en patientcentrerad omvårdnad för att främja både livskvalitet och hälsa hos denna patientgrupp.

SAMMANFATTNING Bakgrund Epilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. 16 artiklar valdes ut, därefter sammanställdes materialet i en matris och presenteras i resultatet. Resultat Fyra teman framkom i studien: faktorer som påverkade individens uppfattning av sin sjukdom, anpassning och hantering, psykiska aspekter kring daignosen epilepsi och sociala aspekter kring diagnosen epilepsi. Slutsats Personer med epilepsi löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom depression och ångest, de upplever utanförskap vilket i sin tur kan leda till social isolering. Okunskap om sjukdomen, biverkningar av mediciner och restriktioner i det dagliga livet är bidragande faktorerna till detta. Det går dock att hitta anpassningsstrategier för att kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt. En meningsfull tillvaro beskrevs i form av att ha kunskap om sin epilepsi, ha socialt stöd och ett arbetett in slutsatsen från själva arbetet istället

Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet.Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts. Resultatet redogör för en mängd psykosociala problem som epilepsi leder till. Bl a framkommer det att personer med epilepsi har svårare för att få arbete och är arbetslösa i högre grad än personer utan epilepsi, att sjukdomen hindrar dem i många av deras dagliga sociala och fysiska aktiviteter, att depression och oro är vanligare hos personer med epilepsi samt att endast en liten del anser att de har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att de områden i det dagliga livet som berörs av sjukdomen är av sådan vikt att de i hög grad påverkar individens livskvalitet. / Epilepsy is a disease that carries with it a number of different consequences in daily life. It is important that the nurse doesn’t only have knowledge of the disease itself, but is also aware of the consequences the individual can experience. The aim of this literature review is to examine the difficulties people with epilepsy experience in daily life and illustrate how the nurse in a skilled and professional way, can treat people with epilepsy and extract the resources the individual possess. The method that has been used is an evidence based method. This literature review is based on fourteen scientific articles that have been quality rated using Carlsson & Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result describes a number of psychosocial problems that epilepsy leads to. Among other things the result shows that people with epilepsy have more difficulty getting employment and are unemployed in a higher degree than people without epilepsy. It shows too that the disease restrains them in many of their daily social and physical activities and that depression and anxiety is more common in people with epilepsy. Also that only a few of those with epilepsy consider that they have enough knowledge about their disease. Conclusions that can be made based upon the result are that spheres in daily life that are affected by the disease, are of such importance that they in a high degree af-fect the individuals’ quality of life.

Lindquist, P & Samanci, S. Att vara föräldrar till en person med epilepsi - en systematisk litteraturstudie om föräldrars upplevelser av sjukdomen epilepsi. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.Epilepsi kan leda till olika typer av anfall. De är skrämmande för patienten men även för anhöriga då patienten kan tillfoga skada samt att det finns en ovisshet om patientens överlevnad och graden av konsekvenser från attacken. Depression, ångest, oro, stress och känsla av skuld är faktorer som kan uppstå hos anhöriga vid förekommande av sjukdomen. Detta kan leda till sämre livskvalitet samt behov av stöd. Ökad medvetenhet av dessa punkter kan hjälpa sjuksköterskor att utveckla preventiva och ingripande strategier av psykisk hälsa hos anhöriga vilket är en viktig del i välmående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn med epilepsi. Studien har genomförts som en litteraturstudie. En känd systematisk modell med sju steg används som metod för studien för att identifiera, bedöma och kritiskt värdera bästa tillgängliga vetenskapliga bevis inom området. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Medline. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna. Tio artiklar som svarade på syftet och frågeställningen har använts. Resultatet presenterade viktiga grundläggande delar om anhörigas upplevelser och deras känsla av att vårda den sjuke. Det visade sig att de anhöriga till personer med epilepsi upplevde höga nivåer av stress, psykisk och social ohälsa samt hade stort inverkan i det dagliga livet. Mer forskning av hög kvalitet behövs för att kunna belysa anhörigas behov av omvårdnad. / Lindquist,P & Samanci, S. To be parent`s of a person with epilepsy – a systematic litterature review about parent`s experiences of the disease epilepsy. Degree Project, 15 credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing 2011.Epilepsy can lead to different types of seizures. They are frightening for the patient but also for relatives when the patient is capable of inflicting injury and there is an uncertainty about the patient´s survival and the degree of impact from the attack. Depression, anxiety, worry, stress and feelings of guilt are factors that can occur in families where at the disease. This can lead to poorer quality of life and need support. Increased awareness of these issues can help nurses to develop prevention and intervention strategies of the mental health of relatives which is an important part of wellbeing. The purpose of the current study was to examine the scientific literature to illuminate the parent`s experiences on the child who has epilepsy. The study was performed as a literature review. A known systematic model with seven steps was used as a method to identify, assess and critically evaluate the best available evidence in the area. Literature search was conducted in the databases PubMed, CINAHL and Medline. Relevant articles were reviewed using the protocol modified by the authors. Ten articles that responded to the objective have been used. The results showed important basic elements of relatives´ experiences and their sense of caring for the sick person. It turned out that the relatives of people with epilepsy experienced high levels of stress, mental and social health and that they had a great impact of daily life. More high quality research is needed to illuminate the family´s need for care.Keywords: epilepsy, experiences, literature review, nursing, relatives