<p>Upplevelsen av att frysa förknippas med obehag och sänkt välbefinnande. Sänkt kropps-temperatur associeras med en rad komplikationer för patienter. Syftet med denna littera-turöversikt var att beskriva olika interventioner för att värma frysande patienter. Narrativ syntes av tio artiklar genomfördes. Tre utfall studerades: välbefinnande, smärta samt oro. De interventioner som studerades var varmluftstäcken, en patientstyrd värmedräkt och uppvärmda filtar. Studierna visade att välbefinnandet ökade och oron sjönk signifikant hos patienterna i interventionernsgrupperna. Det framkom inte enhälligt i de inkluderade studierna om interventionerna resulterade i sänkt smärta. Sammanfattningsvis skattade patienter som erhöll interventioner i form av aktiv uppvärmning att de hade högre välbe-finnande och lägre orosnivåer än kontrollgrupperna.</p>

<p>Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.</p>

Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS. Resultat: Flera praktiska och teoretiska interventioner finns att tillgå och sjuksköterskans uppgift att kartlägga patientens inställning och uppfattning till läkemedel och sjukdom, för att vidare kunna förmedla individuellt anpassad information. Därmed ökar sannolikheten att en ordination följs och följdaktligen också att behandlingsresultatet förbättras. Slutsatser: Flera strategier för att sjuksköterskan ska kunna öka patientens följsamhet till läkemedelsordinationer existerar, och det gäller för sjuksköterskan att anpassa de individuellt efter patientens behov.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att göra en sammanställning och beskriva vad som fanns i vetenskaplig litteratur gällande sömnfrämjande interventioner för äldre personer med demenssjukdom.  Metoden var en deskriptiv litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar från sju länder, publicerade mellan år 2005- 2010.  Artikelsökning gjordes i databaserna Medline och Cinahl, även en manuell sökning ingick. Inkluderade artiklar i resultatet är granskade och kvalitetsbedömda.  Huvudresultatet visade att det fanns olika interventioner som ljusterapi, melatonin, akupressur, social aktivitet, utbildning och örtmedicin för att främja sömnstörningar för personer med demenssjukdom. De olika interventionerna uppvisade lite skiftande effekt för att främja sömnen, ingen av interventionerna ansågs övertygande däremot upptäcktes andra positiva effekter gällande agitation, dygnsrytmstörningar och vakenheten under dagen. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att mer riktad forskning behövs om olika interventioner för att främja sömnstörningar hos äldre personer med demenssjukdomar. Förbättring av sömnkvalitet, livskvalitet och återhämtning är målsättningen med interventionerna. Sjuksköterskan kan förbättra sömnkvaliteten hos patienterna med hjälp av icke farmakologiska interventioner. Sömnhygien, sociala aktiviteter och att förstärka exponeringen av solljus och klart ljus är förstahandsval vid behandling av sömnstörning hos personer med demenssjukdom. / Abstract  The aim of this literature study was to describe the scientific literature for sleep disorder interventions for older people with dementia. The method was a descriptive study based on 14 scientific articles from seven countries, published between the years 2005 - 2010. Article search was made in the databases Medline and Cinahl, and manual searches were included. Included articles in the results were reviewed and quality estimated. The main result showed that there were various interventions as light therapy, melatonin, acupressure, social activity, education and herbal medicine to promote sleep disorders for people with dementia. The various interventions showed varied effect to promote sleep, none of the interventions was convincing, although other positive effects on agitation, circadian rhythm and day- time wake was discovered.  The conclusion of this study is that more research is needed in different interventions to promote sleep disorders for older people with dementia.  The goal of the measures is to improve quality of sleep, quality of life and recovery. Nurses can improve quality of sleep in patients with non-pharmacological interventions. Sleep hygiene, social activities and increase exposure of sunlight and bright light is first choice to treat sleep disorders among persons with dementia.

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.

Sömn beskrevs som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försämrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvårdsförmåga hos individer med nedsatt förmåga till egenvård. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kunde stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Metoden var litteraturstudie där 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades. Med hjälp av konventionell innehållsanalys identifierades koder ur materialet. Dataanalysens resultat presenterades i fyra huvudkategorier med icke farmakologiska interventioner tillämpbara för distriktssköterskan i arbetet att främja äldres sömn. Av betydelse var information, råd och stöd till individen med målet att utveckla copingstrategier för att hantera sömnproblem. Exponering för ljud och ljus samt musik var faktorer med inverkan på sömn. Fysisk aktivitet och olika metoder av massage- och tryckterapi hade betydelse för sömnen. Distriktssköterskans handledning och stöd till personal skapade förutsättningar för ett hälsosamt åldrande och förbättrat välbefinnande.

Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har länge varit känt. Mindfulness har på senare tid både testats och diskuterats som en strategi för att komma tillrätta med detta problem (Gardner &amp; Moore, 2012; Birrer, Röthlin &amp; Morgan, 2012). Syftet med den befintliga studien var att med hjälp av en pathanalys pröva delar av Birrer et al.’s (2012) föreslagna modell genom att vid tre mätningar undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en påverkansmekanism (ältande) och två idrottspsykologiska färdigheter (self-efficacy och återhämtning). Som underlag för studien användes en enkät som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 män besvarade. Medelåldern var 22,78 år (SD=4,66). Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid mättillfälle 1 var en signifikant prediktor för ältande vid mättillfälle 2 och att ältande i sin tur var en signifikant prediktor för återhämtning vid mättillfälle 3. En korrelationsanalys visade även att återhämtning hade ett signifikant samband med tävlingsprestation. Det kan utifrån den befintliga studiens resultat konstateras att den del av Birrer et al.’s (2012) modell som avser dispositionell mindfulness, påverkansmekanismen ältande och den idrottspsykologiska färdigheten återhämtning stämmer. Idrottares self-efficacy verkar dock inte påverkas av hur mycket de ältar. / The problem with dysfunctional thoughts among athletes is well known. In recent years midfulness has been examined and discussed as a strategy to solve this problem (Gardner &amp; Moore, 2012; Birrer, Morgan &amp; Röthlin, 2012). The aim of this study was to examine parts of Birrer et al.‘s (2012) model by measure dispositional mindfulness, one mechanism of action (rumination) and two psychological skills (self-efficacy and recovery). As a foundation for the study a survey was used which were answered by 65 athletes, 33 women and 32 men. The average age was 22,78 years (SD=4,66). The result of the path analysis showed that dispositionell mindfulness was a significant predictor for rumination and rumination was a significant predictor for recovery. A correlation analysis also showed that recovery had a significant correlation with performance at competition. From the result of this study it can be concluded that the part of Birrer et al.’s (2012) model which refers to dispositional mindfulness, rumination and recovery is valid. Athlete’s self-efficacy doesn’t seem to be effected by their rumination.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades. Dessa artiklar lästes, granskades, sorterades in i huvud- och underkategorier som sedan sammanställdes i resultatdelen. Resultat: Resultatet presenterades under en huvudkategori; sjuksköterskans syn på faktorer som påverkar omvårdnadsarbetet och fyra underkategorier; Identifiering av alkoholproblem, att ingripa och ge intervention, erfarenheter och upplevelser, kunskap och utbildning. Diskussion: Det förekom negativa attityder hos sjuksköterskan, men de hade en betydelsefull roll i att hjälpa patienter med alkoholrelaterade problem. Brist på kunskap och osäkerhet skapade ett behov av utbildning. Slutsats: Även om sjuksköterskan såg ett ansvar att hjälpa dessa patienter så förekom det osäkerhet som tyder på ett behov av mer utbildning och kunskaper för att stärka sin kompetens för att ingripa och identifiera patienter med alkoholrelaterade problem.

Upplevelsen av att frysa förknippas med obehag och sänkt välbefinnande. Sänkt kropps-temperatur associeras med en rad komplikationer för patienter. Syftet med denna littera-turöversikt var att beskriva olika interventioner för att värma frysande patienter. Narrativ syntes av tio artiklar genomfördes. Tre utfall studerades: välbefinnande, smärta samt oro. De interventioner som studerades var varmluftstäcken, en patientstyrd värmedräkt och uppvärmda filtar. Studierna visade att välbefinnandet ökade och oron sjönk signifikant hos patienterna i interventionernsgrupperna. Det framkom inte enhälligt i de inkluderade studierna om interventionerna resulterade i sänkt smärta. Sammanfattningsvis skattade patienter som erhöll interventioner i form av aktiv uppvärmning att de hade högre välbe-finnande och lägre orosnivåer än kontrollgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin &amp; Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män. Frågeformuläret som användes i studien bestod av en sammansatt enkät innehållande sex olika skalor med syfte att mäta mindfulness samt sex påverkansmekanismer. Resultaten visade signifikanta samband mellan självskattad mindfulness och samtliga sex påverkansmekanismer. Regressionsanalys visade att mindfulness var en signifikant prediktor till samtliga påverkansmekanismer. Multipel regressionsanalys visade att aspekten icke-dömande visade sig vara signifikant prediktor för flest påverkansmekanismer och att aspekten observera inte var signifikant prediktor för någon av de sex påverkansmekanismerna. Resultaten diskuterades utifrån teoretiska referensramar och tidigare forskning.