Delirium är vanligt förekommande bland intensivvårdspatienter. Forskning visar att upp till 87 % av patienterna inom intensivvården drabbas av delirium. Delirium förekommer i tre olika former, hyperaktivt, hypoaktivt och en mixad form. Delirium innebär ett stort lidande inte bara för patienten utan också för de närstående. Intensivvårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i att identifiera och lindra delirium. Kända riskfaktorer för att utveckla delirium är, hög ålder, genomgången hjärtkirurgi, smärta och sederande läkemedel. Det finns ett flertal bedömningsinstrument som hjälp för intensivvårdssjuksköterskan att screena patienter för delirium. Delirium är en allvarlig komplikation som kan ge förlängd vårdtid och ökad risk för mortalitet. Syftet med litteraturstudien är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan minska lidandet hos patienter som drabbas av delirium i samband med intensivvård. Vetenskapliga artiklar har granskats genom en litteraturstudie. Vid analys av artiklarna utkristalliserades två huvudteman, Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder  och förebyggande omvårdnadsåtgärder.  Intensivvårdssjuksköterskan kan genom att anpassa vårdmiljön runt patienten med reducering av ljud, ljus och andra störmoment reducera förekomst av delirium. Mobilisering, reorientering och kognitiv stimulans är andra omvårdnadsåtgärder som kan lindra delirium. Att ständigt arbeta med att fortbilda vårdpersonal i delirium och att arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad är av stor vikt ur både patientperspektiv och samhällsperspektiv.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Prognosen är dålig och kan bidra till en försämrad livskvalité. Den största anledningen till sjukhusinläggningar för patienter med hjärtsvikt är att egenvården inte följs. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att främja egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metoden grundade sig på Polit & Becks niostegsmodell för hur en litteraturstudie kan genomföras. Databassökningar genomfördes i CHINAL och PubMed och de artiklar som identifierades bearbetades i en urvalsprocess bestående av tre steg. I steg tre granskades artiklarna i olika granskningsmallar och efter urvalsprocessen kvarstod nio stycken artiklar. Resultatet presenterades i fyra teman: utbildning, individanpassa, socialt stöd och övervakning som alla visat sig vara viktiga komponenter för att uppnå en god egenvård. Slutsatsen var att utbildning är en viktig del i främjandet av egenvård. Sjuksköterskan bör individanpassa informationen och framförallt försäkra sig om att informationen som ges förstås av patienten. Ett sätt att försäkra sig om att informationen förstås är att inkludera anhöriga. Med hjälp av övervakande åtgärder ökar följsamheten till egenvården.

Introduktion: År 2014 diagnostiserades cirka 50 000 personer i Sverige med cancer. Cellhämmare är den främsta behandlingen mot cancer, cytostatika är samlingsbegrepp för cellhämmande läkemedel. Cytostatika ges för att bota sjukdom eller förbättra livskvalitet genom att lindra symtom och förlänga livet. Livskvalitet är subjektivt och varje person har en egen, unik definition, vilket motiverar holistisk utformad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av livskvalitet i samband med cytostatikabehandling. Metod: Denna litteraturstudie följer en niostegsmodell beskriven av Polit och Beck (2012). Källmaterialet inhämtades från databaserna Cinalh och Pubmed. Resultat: Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av 10 artiklar av kvantitativ metod och dessa presenteras i artikelmatrisen. Resultatets kategorier redovisas i både i text och figur, Funktionell hälsa, Emotionell hälsa, Psykisk hälsa, Fysisk hälsa samt Samlevnad och tillhörande underkategorier, som utgör livskvalitet. Slutsats: Av denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att patienter upplever livskvaliteten i samband med cytostatika behandling som i stort dålig, särskilt beträffande ekonomi och förlorade förhoppningar. Emellertid finns vissa faktorer som upplevs positiva, exempelvis bevarad känsla av hopp samt möjlighet till förbättring genom vilja och drivkraft hos patienten att leva gott och ”normalt”. Vården kring patienten som genomgår cytostatikabehandling är inte tillfredsställande ur livskvalitetsperspektivet och särskilt omvårdnaden och dess åtgärder behöver utvecklas och definieras i syfte att kvalitetsmässigt förbättras.

Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem främst hos kvinnor som påverkar kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper angående vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid urininkontinens och visa ett respektfullt bemötande till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Granskningen av artiklarna byggde på Polit och Becks niostegsmodell som förklarar hur en litteraturstudie är uppbyggd. Artiklarna valdes ut och studerades noga med en granskningmall från Polit och Beck. Elva kvantitativa artiklar svarade mot syftet och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resulatet framkom i fyra huvudkategorier: Bäckenbottenträning med underkategorin bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet, blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt akupunktur. Bäckenbottenträning visade sig vara den mest använda åtgärden för kvinnor med urininkontinens tätt följt av blåsträning. Akupunktur gav bra effekt för behandling av urininkontinens. Varierande resultat gällande positiva och negativa aspekter framkom genom alla kategorier. Slutsats: Oavsett vilka åtgärder som utfördes visade samtliga artiklar i litteraturstudien på ett minskat urinläckage.

Introduktion I Sverige är 160 000 människor drabbade av demenssjukdom. Det är vanligt med ett lågt matintag hos personer med demenssjukdom, undernäring innebär en ökad risk för andra ohälsotillstånd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Metod Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Sökningar har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar varav åtta är av kvalitativ metod och två är av kvantitativ metod. ResultatTvå teman formulerades baserade på faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Temat Måltidsmiljö är baserat på de två faktorerna Fysisk miljö och Social miljö, temat Personalens kunskap är baserat på de tre faktorerna Individkännedom, Utbildning samt Kommunikation. Slutsats Vårdpersonal kan främja matintaget hos personer med demenssjukdom genom att ha kunskap om individen och sjukdomen, samt genom att modifiera den fysiska och sociala miljön, som personen med demenssjukdom befinner sig i, för att skapa en trevlig måltidsupplevelse.

Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

<p>Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som kan främja vuxna patienters sömn. Resultatet visade att det finns omvårdnads-åtgärder som kan utföras av en allmänsjuksköterska såsom ryggmassage, taktil beröring, tillhandahålla avslappnings- eller musikband, individanpassa läkemedelstider och skapa förut-sättningar för middagsvila. Fördjupad kunskap om hur sömn påverkar människors fysiska och psykiska hälsa bör inkluderas i sjuksköterskeprogrammet. Fler studier, avseende omvårdnads-åtgärder och dess tillämpning, föreslås för att främja patienters sömn.</p>

Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som kan främja vuxna patienters sömn. Resultatet visade att det finns omvårdnads-åtgärder som kan utföras av en allmänsjuksköterska såsom ryggmassage, taktil beröring, tillhandahålla avslappnings- eller musikband, individanpassa läkemedelstider och skapa förut-sättningar för middagsvila. Fördjupad kunskap om hur sömn påverkar människors fysiska och psykiska hälsa bör inkluderas i sjuksköterskeprogrammet. Fler studier, avseende omvårdnads-åtgärder och dess tillämpning, föreslås för att främja patienters sömn.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas. I preventivt syfte var evidensbaserade bedömningsinstrument ett bra och användbart verktyg. Även tryckreducerande underlag som luft- eller trögskumsmadrasser, fårskinn eller vattenfyllda handskar användes som trycksårspreventiva åtgärder. Lägesändringar med hjälp av vändscheman samt tidig mobilisering var också förebyggande åtgärder som vidtogs. Patienternas näringsstatus har stor betydelse i det preventiva arbetet. Resultat visade att det förekommer näringstillägg som en förebyggande strategi. Kontinuerlig inspektion av hud samt noggrann hygien var även något som utfördes i preventivt syfte. Det finns en mängd olika bedömningsinstrument och resultatet av litteraturstudien visar att resultaten vad gällde skalornas förmåga att förutse trycksår varierade mellan olika studier. Uppsatsförfattarna anser att trycksårsprevention är viktigt då trycksår orsakar lidande för patienten och är kostsamma för samhället. Preventiva rutinmässiga åtgärder borde utföras inom de flesta patientgrupper och då är bedömningsinstrumenten en viktig del i det arbetet.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som var användbara för sjuksköterskan i arbetet med äldre som led av dysfagi. Artiklar i fulltext söktes från högskolan Dalarnas biblioteks databaser och artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades utifrån modifierade mallar efter Forsbergs och Wengströms (2003) samt Willmans, Stoltzs och Bahtsevanis (2006) granskningsmallar. I resultatet framkom vikten av att identifiera och kartlägga äldre som led av dysfagi. Födans konsistens visade sig vara av avgörande betydelse för god sväljning. Individuellt anpassad konsistens samt mentol, kapsaicin och svartpepparolja utgjorde stimuli för sväljningsreflexen, vilka ledde till säkrare sväljning. Munvård var en lämplig omvårdnadsåtgärd då den stimulerade sväljningsreflexen samt minskade risken för aspirationspneumoni. Sjuksköterskans insikter och åtgärder var avgörande för informationen så att den äldre fick ökad kunskap om sin egenvård. Vårdpersonalen behöver mer kunskap om användbara individuella omvårdnadsåtgärder för den äldre med dysfagi.