Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad. En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal. I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen. Den beskriver olika faser i ett möte: Retribalisering, polarisering, mobilisering, depression, genombrott och hänförelse/ utmattning (Forsberg & Wallmark (1998). Studien visar också att korttidsbehandling passar för föräldrar och skolpersonal när man vill stärka samarbetet mellan de olika systemen. Ett annat fynd är att mötets struktur och behandlarnas förhållningssätt ”jämnar” ut en ojämlik situation och bidrar till att förståelsen mellan skolpersonal och föräldrar ökar. Slutligen visar studien att förälder och skolpersonal tycker att de fått stöd i att hitta en gemensam plan för att skapa förändring för det utsatta barnet. Om behandlingen haft positiva effekter för barnet behöver studeras mer. En randomiserad studie där man jämför ”treatment as usual” med korttidsbehandlingen skulle behöva göras för att mer säkert kunna påvisa att behandlingen har den effekt som deltagarna vittnar om.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT. Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut? Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner. Familjen består av en ungdom och dennes föräldrar. Ett antal episoder har valts ut där psykoterapeutens interventioner och vad som hänt i respektive episod har studerats med tematisk analys. Resultat: Att rikta familjemedlemmar till varandra är det som väcker mest känslor i familjen. Möten uppstår som tolkas vara helande och ha långsiktiga effekter på familjemedlemmarnas relationer. Diskussion: Uppsatsens resultat kopplas till Daniel Sterns teori om ”mötesögonblick” (moments of meeting), intersubjektivitet inom familjen och familjeterapins unika möjlighet att arbeta med känslor i närvaro av de objekt som det faktiskt gäller. / Introduction: Depression is one of the most common psychiatric symptoms among Swedish adolescents and young adults. Attachment Based Family Therapy ( ABFT ) focuses specifically on depression and suicidal young people. This paper will focus on the work with emotions in family therapy/ABFT. Question: In order to explore how psychotherapists that follow ABFT manual can work to deepen the emotional level of the family members. Is it possible to see conections between therapist’s interventions and the emotional deepening in the family? Method: Qualitative case study on a filmed psychotherapy, a total of 18 sessions. The family consists of a youth and his or her parents. A number of episodes have been selected where the psychotherapist's interventions and what happened in each episode have been studied with thematic analysis. Result: To connect familymembers to each other awokes most emotions within the family. Meetings occur that are interpreted to be healing and to have long term effects at the family members' relationships. Discussion: The studys result are linked to Daniel Stern's theory of "moments of meeting", intersubjectivity in the family and family therapy unique opportunity to work with emotions in the presence of the objects that it actually applies to.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder. Kognitiv beteendeterapi, avslappningsövningar och aktivt lyssnande var metoder som visade sig vara effektiva.Slutsats: Förändringar i stressnivå, ökad kunskap och förståelse samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder visade sig vara de viktigaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress. Genom att kombinera interventioner på både individ- och organisationsnivå kan resultatet bli både effektivt och långsiktigt. / Background: The levels of absenteeism and long term disability due to work-related stress and mental health problem are increasing. It affects the individual, organization and society. A well-functioning workplace contributes to public health, with both reductions in work-related illnesses and social inequalities in health. Aim: The aim of this study is to describe the effects of interventions on work-related stress. Methods: This study was a literature study in which ten scientific articles were reviewed. The articles were analyzed, summarized and divided into three themes. The results were described using these three themes. Results: We found in our study that the most common effects of the interventions on work-related stress proved to be change in stress levels, increased knowledge and understanding of work-related stress and increased support, attitude and behavior change. Conclusion: Changes in levels of stress, increased knowledge and understanding as well as increased support, changing behaviors and attitudes proved to be the most important effects of interventions of work-related stress. By combining interventions at both individual and organizational levels, the result can be both effective and sustainable.

<p>Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.</p><p>Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.</p><p>Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.</p><p>Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention. För ett bestående resultat är också långsiktighet viktigt.</p> / <p>Background: The overweight in Sweden and the western world has increased in the last 25 years and gone further down the ages. Overweight and obesity are risk factors for diseases of both somatic and social characteristics.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe health promoting interventions for children and adolescents.</p><p>Method: A literature review was made based on 5 quantitative studies and 1 qualitative study.</p><p>Result: The result shows that the problem with overweight has to be viewed from several perspectives and adjusted from several directions. The patterns that were found were: the interventions of school-staff, the interventions of parents, the interventions of health-staff and the influence of other participants. The main topics of the interventions were nutrition and physical activity.</p><p>Conclusion: Especially a healthy diet and physical activity are important factors for a successful intervention. Continuity is also important for a remaining result.</p>

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem som innebär stora kostnader för samhället och självklart också stort lidande för individen. Multimodal smärtrehabilitering (MMR) innebär att olika yrkeskategorier arbetar gemensamt kring dessa patienter. Forskningen visar måttligt till starkt vetenskapligt stöd för MMR vid komplex smärtproblematik. Det finns kunskapsluckor kring vilken typ av fysioterapeutiska interventioner som används vid multimodal smärtrehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga fysioterapeuternas arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering i primärvården. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad webbenkät. Populationen utgjordes av fysioterapeuter anslutna till Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) primärvård och resultatet bygger på de 23 fysioterapeuter som valde att svara på webbenkäten. Resultat: Resultaten baseras på svar från 71 % av de NRS-anslutna klinikerna. Sammanfattning av resultaten visade framför allt att råd/undervisning samt olika former av fysisk träning utgjorde grunden i fysioterapeutens arbete inom MMR-team i primärvården. Det framkommer att så gott som alla patienter träffade fysioterapeut under behandlingsperioden. Det var en klar övervikt mot gruppbehandling eller en kombination av grupp och individuell behandling gällande de fysioterapeutiska interventionerna. Behandlingsperioderna var för det mesta fyra till elva veckor där patienten träffade fysioterapeut oftast varje vecka eller flera gånger/vecka. I primärvårdens MMR-team var fysioterapeut, arbetsterapeut, KBT terapeut, läkare och rehabkoordinator de vanligast förekommande yrkeskategorierna i teamen. Slutsats: Fysioterapeuten har en central roll i primärvårdens MMR-team och använder sig primärt av evidensbaserade, aktiva interventioner. / Background: Chronic pain is a major public health problem which involves high costs for society and, of course, also great suffering for the individual. Multimodal rehabilitation (MMR) means that different occupational categories work together around these patients. Research shows moderately to strong scientific evidence for MMR in complex pain problems. There are a lack of evidence about which type of physiotherapeutic interventions that are used in multimodal pain rehabilitation. Aim: The aim was to study which physiotherapy interventions that are used in multimodal primary healthcare rehabilitation in Sweden. Method: Cross-sectional survey with quantitative approach based on a self-designed web questionnaire. The population consisted of physiotherapists working in clinics reporting to the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP) in primary care and the result is based on the 23 physiotherapists who responded to the web questionnaire. Results: The results are based on 71% of the NRS-affiliated clinics. Counseling/teaching and various forms of physical training formed the basis of the physiotherapist's work in MMR teams in primary care. Almost all patients meet physiotherapists during the treatment period. Group treatment or a combination of group and individual treatment were most common. The treatment periods were mostly between four to eleven weeks where the patient met a physiotherapist most often weekly or several times a week. In the primary care MMR-team, the physiotherapist, occupational therapist, KBT therapist, physician and rehab coordinator were the most common occupational categories. Conclusion: Physiotherapists have a central role in the MMR-teams in primary care, they primarily use evidence-based, active interventions.

Bakgrund Sjuksköterskor är utsatta för stress då de i yrket möter stressorer som ingår i arbetets natur. Mindfulness minskar stress utan farmakologiska läkemedel, och det finns flera interventionsmetoder som kan anpassas efter var grupps unika behov. Sjukvården behöver hitta metoder för att stärka sjuksköterskornas hälsa, då forskning visar att stressade sjuksköterskor utför vård av lägre säkerhet och kvalitet än sjuksköterskor med låg stressnivå. Dessutom orsakar de negativa konsekvenserna av stress stort lidande för sjuksköterskan och höga kostnader på individ-, arbetsgivar-, och samhällsnivå. Syfte  Syftet var att undersöka hur mindfulness påverkar sjuksköterskor med stressymptom. Metod Induktiv litteraturöversikt i vilken artiklar med kvantitativ metodik sammanställdes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PsychArticles, analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes i en tabell.  Resultat Artiklarna visade att mindfulness har statistiskt signifikant effekt oavsett interventionsmetod, om sjuksköterskorna får vägledning. Oönskade stressymptom minskade, och sjuksköterskornas KASAM ökade genom att symptom som ökar en individs förmåga att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ökade. Slutsats Mindfulness ökar KASAM och flera parametrar av hälsa hos sjuksköterskor med stressymptom, och kan hjälpa sjuksköterskor att hantera stressorer som är svåra eller omöjliga att eliminera i deras yrke. / Background Nurses are under stress since, in their occupation, they deal with stressors which are parts of the workcontent. Mindfulness decreases stress without pharmacological drugs and there are several methods to practice mindfulness in, which may be adapted to the unique needs of each group. The healthcare need to find methods to strengthen the health of nurses, since research show nurses under stress perform care of lower safety and quality to the patients, than those unstressed. Besides, the negative consequences of stress cause great suffering for the nurse, and high costs at individual, employer and societal level.  Aim The aim was to examine how mindfulness affects nurses with stress symptoms.  Method An inductive literature review in which articles of quantitative design were compiled. Articles were searched for in the databases of Cinahl and PsychArticles, analyzed according to the Fivesteps-modell of Fribergs and compiled into a chart.   Results  The articles showed mindfulness has statistically significant effect regardless of method, if the nurses obtain guidance. Unwanted stress symptoms decreased, and the nurses´ KASAM increased by the increase of symptoms strengthening an individual´s ability to experience comprehensibility, manageability and meaningfulness.  Conclusion Mindfulness increases KASAM and several parameters of health for nurses suffering from stress sympthoms, and may help nurses to handle stressors which are difficult or impossible to eliminate in their occupation.

Bakgrund:   Mental hälsolitteracitet har definierats som förmågan att ”förstå hur god psykisk hälsa uppnås och bibehålls, förstå psykiatriska diagnoser och hur de behandlas, minska stigma relaterat till dem och effektivisera hjälpsökande”. Behovet av god mental hälsolitteracitet i samhället blir allt större i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Om den mentala hälsolitteraciteten brister ökar detta risken för att människor söker hjälp för sent, söker somatiska förklaringar till sina psykiska besvär och att de förlitar sig på alternativa och icke evidensbaserade behandlingsmetoder. I förlängningen kan det också innebära att sjuksköterskans arbete försvåras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interventioner som finns för att öka den mentala hälsolitteraciteten hos personer som lider av depression. Metod: Detta är tolkande deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa forskningsstudier har analyserats enligt Evans fyrstegsmetod. Resultat:  Resultatet visar att de interventioner för mental hälsolitteracitet som finns, är i huvudsak baserade på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykoedukation. Det finns även nationella utbildningsprogram som syftat till att förbättra den mentala hälsolitteraciteten på samhällsnivå. Detta framför allt i Australien, där majoriteten av forskningen på mental hälsolitteracitet bedrivits. Interventionerna har också haft vissa positiva effekter, både avseende den mentala hälsolitteraciteten och på depressiva symtom. Diskussion: Resultatet i denna studie diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori, som sammanfattats i ”The nature of nursing: A definition and its implications for practice, research and education - reflections after 25 years”. Diskussionen innehåller också reflektioner kring hur underbeforskat mental hälsolitteracitet är som ämne, och hur det skulle kunna utvecklas för att tjäna psykiatrisjuksköterskans arbete på bästa sätt i framtiden.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse och kunskap om balansen mellan arbetsliv och privatliv hos chefer inom Investment Banking i finansbranschen samt hur dessa två sfärer kan främjas av chefernas organisation. Uppsatsen har inspirerats av ett induktivt synsätt där semistrukturerade intervjuer legat till grund för datainsamlingen. I studien framkommer att cheferna upplever att work-life balance är subjektivt samt att de till stor del har balans mellan arbetsliv och privatliv trots långa arbetsdagar och periodvis hög arbetsbörda. Cheferna belyser flextid och teknologin som tillvägagångssätt vilka främjar deras work-life balance. Att arbeta i en organisation med stödjande kultur samt att erhålla stöd från kollegor poängteras också som viktiga faktorer för att uppnå work-life balance. Resultatet visar att chefernas organisation har inget tydligt arbete med detta men efterfrågar det. Arbetet med work-life balance bör påbörjas på ledningsnivå och organisationers erbjudande gällande work-life balance ska vara förankrat i arbetstagarnas individuella behov.

Bakgrund: Hjärnskakningar inom idrott uppmärksammas allt mer på grund av skadans flera potentiella faror och möjliga långvariga konsekvenser. Ett överenskommet koncept angående riktlinjer för handläggning och rehabilitering efter idrottsrelaterad hjärnskakning upprättades första gången år 2001. Rehabiliteringen efter en idrottsrelaterad hjärnskakning rekommenderas vara ett multimodalt samarbete och ske genom en stegvis återgång till idrott/aktivitet från total fysisk och kognitiv vila till en progressivt ökad grad av aktivitet. Fysioterapi som hälsoprofession syftar till att främja hälsa och minska ohälsa, tillämpar rehabiliterande insatser och har kunskapen att hantera områden som rekommenderas ingå vid rehabiliteringen efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vetenskaplig litteratur gällande fysioterapeuters rehabiliteringsåtgärder efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Metod: Litteratursökningen gjordes i PubMed, CINAHL, AMED och Web of Science. MeSH-termerna ”physical therapy modalities”, ”brain concussion” och ”athletic injuries”, respektive motsvarande ämnesord ”physical therapy”, ”brain concussion” och ”athletic injuries”, användes i sökningen. Resultat: Åtta artiklar inkluderades. Fem artiklar påvisar att kontrollerad fysisk ansträngning på måttlig nivå ger förbättring av symtom. Två påvisar att fysioterapeutiska interventioner av vestibularsystemet och cervikalen, samt att en patientspecifik och progressivt utformad behandlingsplan gynnar återhämtning. En studie påvisar att en symtomfri vänteperiod kliniskt sett inte påverkar återhämtningen. Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att en individanpassad, progressivt utformad behandlingsplan innehållande fysisk ansträngning på måttlig nivå, samt rehabilitering av vestibularsystemet och cervikalen gynnar återhämtning efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Mer forskning krävs.

Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.