Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad. En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal. I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen. Den beskriver olika faser i ett möte: Retribalisering, polarisering, mobilisering, depression, genombrott och hänförelse/ utmattning (Forsberg & Wallmark (1998). Studien visar också att korttidsbehandling passar för föräldrar och skolpersonal när man vill stärka samarbetet mellan de olika systemen. Ett annat fynd är att mötets struktur och behandlarnas förhållningssätt ”jämnar” ut en ojämlik situation och bidrar till att förståelsen mellan skolpersonal och föräldrar ökar. Slutligen visar studien att förälder och skolpersonal tycker att de fått stöd i att hitta en gemensam plan för att skapa förändring för det utsatta barnet. Om behandlingen haft positiva effekter för barnet behöver studeras mer. En randomiserad studie där man jämför ”treatment as usual” med korttidsbehandlingen skulle behöva göras för att mer säkert kunna påvisa att behandlingen har den effekt som deltagarna vittnar om.

Introduktion: Många barn och ungdomar uppnår idag inte rekommendationerna för fysiskaktivitet. Flera skolbaserade interventioner har genomförts i syfte att öka fysisk aktivitet hosbarn och unga. Trots detta råder det fortfarande en viss oklarhet i vad som gör en interventioneffektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka skolbaseradeinterventioner som har genomförts i Norden för att öka den fysiska aktiviteten hos barn ochungdomar, hur effektiva de har varit samt vilka möjliga framgångsfaktorer som går att utläsa.Metod: Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien har hittats i databaserna PubMed,ERIC (EBSCO) och SportDiscus. De huvudsakliga sökorden som har använts är:intervention, school-based, physical activity, adolescents, children, Scandinavia, program,promoting, prevention, effect och effective. 13 artiklar som behandlar 12 olika interventionerinkluderades i resultatet. Resultat: De skolbaserade interventioner som genomförts i Nordenhar sett olika ut och har haft en blandad effektivitet. Tre av interventionerna var inte effektivaoch en intervention hade ett oklart resultat. Fyra av interventionerna visade sig vara effektivaför att öka fysisk aktivitet enbart under skoltid men inte totalt under en hel dag. Dessa kan hafallit offer för den kompensatoriska faktorn som innebär att ökad fysisk aktivitet underskoltid kan leda till mindre fysisk aktivitet på fritiden. Fyra interventioner visade sig varaeffektiva för att antingen öka barn och ungdomars fysiska aktivitet eller förhindra enförutspådd minskning. Tre av dessa fyra effektiva interventioner var lärarledda vilket kan sessom en framgångsfaktor. Slutsatser: Att interventioner är lärarledda snarare änelevcentrerade kan vara en framgångsfaktor. Den kompensatoriska faktorn kan utgöra etthinder för skolbaserade interventioner som syftar till att öka barn och ungas fysiska aktivitet.