Proefschrift Universiteit Maasticht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht, 2004. / Auteursnaam op omslag: A. Spoorenberg. Met bibliogr., lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2009

Proefschrift Rijksuniversiteit Limburg, Maastricht. / Met lit. opg. - Met een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Abstrakt   Inledning Sjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen. Syfte/frågeställning Syftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker. Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker? Metod Resultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen. Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning.   Konklusion Vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna. Detta bör föranleda att med vidare fördjupning i ämnet bör nationella riktlinjer för konventionell röntgen av ländryggen utformas. Nyckelord: Konventionell ländryggsröntgen, spondylolistes, Morbus Bechterew, fraktur, trauma.

Proefschrift Maastricht. / Lit. opg. - Met een samenvatting in het Nederlands.

Introduktion: Ankyloserande spondylit är en typ av kronisk inflammatorisk ledsjukdom. Förutom Ankyloserande spondylit benämns den även Bechterews eller Axial spondylartrit. De initierande symtomen är molvärk i ländrygg och bäckenleder vilket gör det svårt att skiljafrån andra tillstånd. Detta leder till en fördröjning på 6-9 år för att bli diagnostiserad. Fysioterapeuten har en viktig roll då träning i form av styrka, kondition och rörlighet är enstandardiserad intervention som behöver individanpassas och kan kompletteras med andrainterventioner. Behandlingens mål är att bromsa sjukdomsförloppet och minskafunktionsnedsättningarna. Syftet med studien var att belysa patienternas perspektiv påvårdprocessen vid Ankyloserande spondylit samt självskattningen av fysioterapeutiskainterventioner. Metod: En kvantitativ studie med empirisk ansats och retrospektiv design medinslag av kvalitativ innehållsanalys utfördes. En egenkonstruerad enkät delgavs i enFacebookgrupp för personer med diagnosen. Resultat: 181 personer deltog i studien. Flestsökte läkare och fysioterapeuter vid symtomdebut, 69,6% respektive 11,1%. Majoriteten i debåda grupperna fick vänta mer än 3 år på remiss och medianvärdet för diagnostisering var 7-10 år. 27,1% väntade max sex månader med att söka vård vid symtomdebut medan 29,8%väntade mer än 3 år. 84,7% hade fysisk träning som behandling och det var den behandlingsom flest upplevde gav bäst effekt. Av deltagarna var det 60% som skattade lägre än 5/10 påupplevelsen av diagnosticeringsprocessen. Konklusion: Studiens resultat belyser det storamissnöjet hos denna patientgrupp. Det sker en stor fördröjning för att få remiss, diagnos ochrätt behandling, därför uppmanar vi till vidare forskning kring hur vården kan bli effektivare.Studien visar att fysioterapeutiska insatser upplevs ha effekt på smärta, funktion och rörelse.