Bakgrund: Det föreligger alltid risk för att patienten drabbas av vårdskada i samband med operation. World Health Organization's (WHO) Surgical Safety Checklist har visat sig vara effektiv för att förebygga vårdskada och öka teamarbete på operationssalen. Checklista för säker kirurgi 2.0 är baserad på WHOs checklista och har utvecklats av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag genom ett brett samarbete inom svensk operationssjukvård. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskornas användning och erfarenhet av ”Checklista för säker kirurgi 2.0" med fokus på patientsäkerhet och teamarbete. Metod: Kvantitativ studie med induktiv ansats som genomfördes genom en enkätundersökning. Resultat: Att fullständig, korrekt och ökad användning av "Checklista för säker kirurgi 2.0" påverkar operationssjuksköterskornas erfarenhet av patientsäkerhet och teamarbete i operationssalen och erfarenhet av patientsäkerhet påverkas även av deras erfarenhet av checklistans innehåll, uppbyggnad och presentation av deras ansvarsområde. Teamarbete och patientsäkerhet är två faktorer som påverkar varandra. Slutsats: "Checklista för säker kirurgi 2.0 " har betydelse för patientsäkerhet och samarbete på operationssalen. Mer forskning behövs för att kunna utveckla strategier avseende följsamheten av checklistan.

Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.

Operationssjuksköterskan arbetar i en högteknologisk och komplex miljö, där samarbetet sker multiprofessionellt. För att kunna upprätthålla en god och säker vård för patienten, behövs en god kommunikation. Operationssjuksköterskan har ett ansvar att skapa en god atmosfär i operationsrummet och samarbeta med teamet för att upprätthålla ett etiskt förhållningsätt kring patienten. Forskning visar att om kommunikationen brister i operationssalen, finns en ökad risk för att patientens vård äventyras. Syftet var att belysa betydelsen av kommunikation i operationsteamet på operationssal utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. 13 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmodell. Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudkategorier som har betydelse för kommunikation. Att bli påverkad av arbetsmiljön i operationssalen, att teamrelation påverkas i operationssalen och betydelse för säker vård. En god kunskap och förståelse för hur respektfullt versus respektlöst beteende påverkar kommunikationen, är viktig för att främja en god atmosfär i operationssalen. Detta leder till ett gott samarbete i operationsteamet vilket stärker patientsäkerheten. / The operating room nurse works in a high-tech and complex environment, where collaboration takes place multi-professionally. In order to maintain good and safe care for the patient, good communication is needed. The operating room nurse has a responsibility to create a good atmosphere in the operating room and cooperate with the team to provide an ethical approach to the patient. Research shows if communication is lacking in the operating room, there is an increased risk of care being compromised. The purpose was to highlight the communication in the operation team in the operating theatre from the operating room nurse's perspective. A systematic literature review with a qualitative design was conducted. The search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. Thirteen scientific articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis model. The result is presented in three main categories and are important for communication. being affected by the work environment in the operating room, the team relations are affected in the operating room and importance for safe care. A good knowledge and understanding of how respectful versus disrespectful behaviour affects the communication is important to promote a good atmosphere in the operating theatre. This leads to good cooperation in the operation team and strengthens patient safety.

Bakgrund: Under senare år har det satsats på att effektivisera den elektiva vården (Fast-track”). Vårdtiden efter en total knäprotesoperation (TKA) är i dag bara några enstaka dagar. Studier har visat att det finns en oro hos patienter att bli utskrivna för tidigt. Det finns också studier som visar att operationssjuksköterskan genom perioperativ omvårdnad kan lägga grunden för en effektiv rehabilitering hos patienten efter ett kirurgiskt ingrepp. Denna studie fokuserar på patienters upplevelse av en TKA-operation och hela vårdförloppet med utgångspunkt i den korta vårdtiden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en TKA operation och den korta vårdtiden.Metod:En intervjustudie genomfördes med tio patienter som genomgått en TKA-operation utifrån ett strategiskt urval. Patienternas smärta skattades enligt VAS skalan. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sex underkategorier som i sin tur skapade tre kategorier framkom; information, bemötande och symtomlindring. Samtliga patienter var väldigtnöjda med upplevelsen av hela vårdprocessen. Bemötandet och information från vårdpersonalen var en del av det som gjorde patienterna nöjda. VAS-skattning visade på hög smärta hos patienterna.Slutsats: Patienternas upplevelse av att genomgå en TKA-operation och den korta vårdtiden sågs som positiv.Trots det positiva resultatet förespråkas mer forskning utifrån ett större antal patienter för att få ett mer generaliserbart resultat av patienternas upplevelser av TKA och den korta vårdtiden. Operationssjuksköterskans delaktighet i den perioperativa vården kan med fördel tas upp i diskussion på rådande sjukhus. / Background:During the past years, there have been investments to make the elective healthcare more effective (Fast-track). The hospital stay after a knee replacement (TKA) is today just a few days. Studies indicate that there is a concern among patients to be discharged too early. There are also studies that shows that the theatre nurse through perioperative care can lay the foundation for an effective rehabilitation of the patient after surgery. This study focuses on the patients experience of a TKA surgery and throughout the care process based on the short hospital stay.Purpose:The purpose with this study was to describe the patient`s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization.Method:An interview study was made with ten patients who have undergone a TKA-operation from a strategic selection. The patient`s pain was evaluated with VAS scale.The interviews were recorded, transcribedverbatim and analysed using qualitative content analysis.Outcome:Six subcategories which in turn created three categories emerged; information, treatment and symptom relief. All the patients were very satisfied with the experience of the care process. The treatment and information given from the medical staff was part of what made the patient satisfied. VAS estimation showed that patients scored high pain. Conclusion:The patient ́s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization was seen as positive. Despite the positive result further research from a larger number of patients to get a more generalizable result of the patient ́s experiences from TKA and the short hospitalization is advocated. Theatre nurses ́ participation in theperioperative healthcare can advantageously be discussed at the current hospital.