I Sverige drabbas cirka 5000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Tiden är en viktig faktor för patientens överlevnad och irreversibla skador på kroppen sker redan efter cirka 5 minuter. Chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp är helt beroende av tidigt utförd hjärt-lungräddning (HLR) samt tidig behandling med en hjärtstartare. Ambulansens framkörningstid har ökat de senaste åren. Tidigare studie visar tidsvinsterna med att en hjärtstartare skickas med drönare i väntan på att ambulans anländer. Det finns dock inga studier som undersöker närståendes upplevelser och hur de interagerar med en drönare som kommer med en hjärtstartare. För att få kunskap om vilket emotionellt och praktiskt stöd de närstående behöver och hur bästa möjliga handlingsberedskap kan skapas vid dessa hjärtstoppssituationer bör en sådan studie utföras. Syftet med studien var att beskriva och förstå närståendes upplevelser och handlingsförmåga i en prehospital HLR-situation där hjärtstartare levereras med en drönare, samt hur situationen påverkas av att vara en eller två närstående på plats. Den metod som användes var ett kvasiexperiment med två jämförande grupper. Åtta studiedeltagare genomförde två olika typer av simuleringar där de hittade sin anhöriga medvetslös på golvet i hemmet. 112 larmades och en hjärtstartare levererades med drönare. Simuleringarna filmades och deltagarnas intervjuades. Resultatet redovisas med hjälp av tre generiska kategorier: Teknik och handlingsberedskap; Stöd från samtalet med larmoperatören samt Hjälpen och beslutsfattande. De mest framträdande slutsatserna av resultatet var att stress har en negativ inverkan på följsamheten samt att ”hands-off” tiden (den tiden ingen närstående befinner sig bredvid patienten och kan utföra kompressioner) skiljer sig markant om det är en eller två närstående på plats.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier. Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer.   Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt. / Abstract   Whilst the on- board training was carried out, we considered the amount of training onboard on the behalf of CPR and AED to be unsatisfying.   The purpose of this study is to examine the guidelines for the equipment that should be held onboard, with regard to AED, onboard Swedish, Norwegian and Danish ships with focus on Sweden and Swedish companies.   The method used for this essay was carried out by sending out a question form by e-mail to all companies registered as members of “Sveriges Redareförening”. We sent different questions to the Scandinavian maritime administrations, and also performed interviews.   As shown in the result, 17 of the 22 companies that filled in the form answered that they have at least one AED onboard each of their ships and about half of the companies have had an incident onboard. It is apparent in our studies that no national or international requirements exist which are mandatory.

The purpose statement is which the most effective educational method is for cardiopulmonary resuscitation; instructor-led versus film-based and what happens in the gap between education and an event of cardiac arrest in society. The aim was to investigate knowledge of which educational method contributes to the intended skills, ability to act and willingness to start a life-saving action. The aim was also to increase understanding by identifying tension fields of experiences in the cardiopulmonary resuscitation practice. The study is highlighted by a learning theory influenced by pragmatism and philosopher Dewey, as well as a holistic hermeneutical perspective through the philosopher Gadamer. A combined design with quantitative and qualitative method has been used. Data collection has been done through surveys, quality measurements on cardiopulmonary resuscitation and interviews. A critical hermeneutic according to Ricoeur has supported interpretation of data. The quantitative result shows no significant difference in total points of theoretical knowledge, ability to act or willingness to start cardiopulmonary resuscitation between the education methods. A significant difference (p<0.05) has been demonstrated for practical knowledge, where the film-based education showed higher total score than the instructor-led education over time. The result of the qualitative interpretation has identified five overall tension fields in both experiencing and lacking experience, 1) knowledge of, skills in and understanding of, 2) learning, 3) ability to act, 4) responsibility and humanity, 5) and willingness to start a life-saving effort in cardiopulmonary resuscitation practice. The result contributes to increased knowledge of cardiovascular rescue practice, valuable for future education and further research.

I Sverige rapporteras årligen 6000 fall av hjärtstopp som sker utanför sjukhus där SOS-Alarm larmats och HLR utförts. Av de drabbade lever ca 11% 30 dagar efter hjärtstoppet. I samband med ett inträffat hjärtstopp är tiden till att en hjärtstartare (AED) kan användas avgörande för den drabbades chans att överleva. För varje minut som passerar minskar chansen för överlevnad med ca 10% och i nuläget är ambulansens insatstid i snitt elva minuter. Ett alternativ för att eventuellt minska insatstiderna för leverans av AED är att använda drönare. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en metod för att välja platser där drönarhangarer kan lokaliseras för att potentiellt kunna bidra till ökad överlevnad för de som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Genom att beräkna avstånd mellan historiska hjärtstopp och möjliga platser att lokalisera drönarhangarer på kunde tre olika optimeringsmodeller byggas och användas för att lokalisera drönare inom kontrollerat luftrum (CTR). De olika optimeringsmodellerna maximerar överlevnad, täckning samt tidsvinst och lokaliserar 50, 25, tio (10) respektive en (1) drönare. Examensarbetet resulterade i att drönarhangarerna lokaliseras i olika CTR beroende på vilket mått som avses att maximeras, förutom om endast en drönarhangar ska placeras ut. Om endast en drönare finns tillgänglig för samtliga CTR lokaliseras den i Bromma CTR oavsett vilket mått som används. För att kunna genomföra lokaliseringen har även tre antaganden gjorts. De är att drönarna måste lokaliseras på platser där de inte kan bli stulna samt kunna repareras, att de måste placeras inom CTR samt att drönarna får flyga över flygplatser och deras rullbanor. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp. En hjärt-lungräddningsorganisation behövs, vilken organiserar och kvalitetssäkrar utbildning, rutiner, riktlinjer, utrustning och uppföljning. Utbildning av all personal är en förutsättning för framgångsrik behandling. Sjuksköterskan har möjlighet att identifiera och initiera åtgärder, såsom monitorering, vid ett hjärtstopp på sjukhus för att ge patienten största chans till överlevnad. Följsamheten till rekommendationer är låg med risk för att patientens chans att överleva efter ett hjärtstopp minskas. Hjärtstopp på sjukhus har hittills inte varit föremål för forskning i samma mängd som hjärtstopp utanför sjukhus. Speciellt omvårdnadsforskning om åtgärder där sjuksköterskan kan påverka överlevnaden saknas. / In order to achieve the highest survival among patients suffering from in-hospital cardiac arrest, adherence to treatment guidelines are of utmost importance. A nurse is often among the first person on scene when in-hospital cardiac arrest occurs in a regular ward. For this reason, this study explores the factors that may affect survival. The aim of this literature study was to explore factors that affect survival among patients suffering from in-hospital cardiac arrest. Analysis was made on publications found by a systematic search in peer-reviewed publications in the field. The result emphasis the large impact of structure and organization in order to achieve high quality cardiac arrest treatment. There is a need for a centralized cardiopulmonary resuscitation (CPR) management structure in every hospital. This CPR managing group is vital in organizing guidelines, equipment, training and follow-up on treatment results. Training in CPR of all hospital staff is importance for treatment quality. The nurse has the possibility to identify and modify nursing factors such as monitoring level in order to increase chance of detection and thereby the chance of survival in case of cardiac arrest. Current adherence to treatment guidelines is low leading to lower chance of survival. CPR research has so far focused on out-of-hospital cardiac arrest, less focus has been spent on in-hospital cardiac arrest. In particular nursing science concerning areas were nurses are able to affect outcome is lacking.

Varje år drabbas ca 10 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus och av dem är det endast 500 som överlever. Sannolikheten för överlevnad ökar upp mot 75% vid användning av hjärtstartare.   Kandidatexamensarbetet gjordes i uppdrag av Servicia Medical, där målet var att analysera den nordiska marknaden för AED, utifrån att undersöka största återförsäljarna, attraktiva platser för placering av AED, prisutveckling och tillväxt. Marknadsundersökningen omfattar enbart Sverige, Finland och Danmark. För att ta reda på vilka återförsäljare som är störst utfördes en webbaserad informationssökning, samt telefonsamtal och mejlväxling med generalagenter. Data för attraktiva platser och tillväxt erhölls från olika verksamheter. Intervjuer, mejl och telefonsamtal utnyttjades för att få fram prisutvecklingen.   Återförsäljarna delades in i två kategorier, där den ena avsåg företag som har fokus på första hjälpen och den andra företag med ospecifik fokusering.  Information som krävdes för att undersöka vilka platser som är mest attraktiva, samt tillväxten i Finland och Danmark saknades. Gator och torg, tåg, buss, båt och spårtrafik är de mest attraktiva platserna för placering av AED i Sverige. Under de senaste fem åren har priset sjunkit i Sverige och Danmark. Tillväxten i dessa länder är olika där Sverige har en växande trend, medan Danmark har en ojämn och otydlig. Ingen slutsats kan dras för tillväxten i Finland. / Each year about 10 000 people get a cardiac arrest outside hospital and only 500 of them survives. Defibrillators are an efficient treatment for cardiac arrest, where the probability of survival increases up to 75%.   This Bachelor project is done on behalf of Servicia Medical, where the goal is to analyze the Nordic market of AED by investigating the greatest retailers, the most attractive locations to place AED, price development and growth. The market research covers only Sweden, Finland and Denmark. To discover the greatest retailers, web-based research was performed as well as phone-calls and e-mail exchanges with general agents. Data for analyzing attractive locations and growth were obtained from various businesses. Interviews, e-mails and phone calls were used to derive price development.   The found retailers were divided into two categories. The first category was companies that focus on first aid and the second one had a non-specific focus. Some Finnish and Danish businesses had a lack of required information to examine the most attractive locations and growth. Streets and squares, trains, busses, boats and rail traffic are the most attractive locations in Sweden to place AED. During the past five years prices have decreased in Sweden and Denmark. The growth in these countries is different. Whilst Sweden has a growing trend, Denmark has an uneven and unclear trend. No conclusion can be drawn for the growth in Finland.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 5000 personer i Sverige av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Tidig start av hjärt- och lungräddning är en förutsättning för ökad överlevnad vid ett hjärtstopp, samtidigt visar forskning på att ambulansens framkörningstid har ökat. I väntan på ambulans har sms-livräddare implementerats för att påbörja livräddande åtgärder. I dagsläget finns få studier gjorda på sms-livräddares erfarenheter och insatser vid accepterat hjärtstoppslarm, för att synliggöra hinder och eventuella fysiska och psykiska påfrestningar som de kan möta. Vid ett hjärtstopp arbetar ambulanssjuksköterskan och sms-livräddare tillsammans i team, detta gör det viktigt för ambulanssjuksköterskan att ha en ökad förståelse för sms-livräddares erfarenheter.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva sms-livräddares erfarenheter och insatser i samband med ett accepterat hjärtstoppslarm. Metod: En blandad metod enkätstudie med en explorativ sekventiell design användes. Materialet utgick från 1231 enkäter som samlats in av Heartrunner Sweden. Materialet analyserades i tre faser. Resultat: Resultatet visade på att sms-livräddare möttes av flera hinder som medförde att deras insatser försvårades eller uteblev. Resultatet resulterade i fyra kategorier: Erfarenheter av utlarmning, Hjärtstartare, Samverkan i team och emotionella reaktioner. Sms-livräddare upplevde många känslor i samband med larmet som visade på ett eventuellt behov av debriefing. Slutsats: Trots negativa erfarenheter var 99,9% av sms-livräddarna motiverade att fortsätta sina insatser i framtiden. Resultatet tyder på att sms-livräddare hade en viktig roll i samverkan med ambulans och räddningstjänst. Sms-livräddare kunde behöva mer bekräftelse för deras insatser och stöttning för eventuella känslor som kunde uppkomma vid larm om misstänkt hjärtstopp utanför sjukhus. / Background: Every year, approximately 5000 people in Sweden suffer an out-of-hospital cardiac arrest. Early start of cardiopulmonary resuscitation is a prerequisite for increased survival in a cardiac arrest, while research shows that ambulance arrival time has increased. While waiting for an ambulance, mobile-phone dispatch of laypersons has been implemented to initiate life-saving measures. At present, few studies have been conducted on the experiences and interventions of mobile-phone dispatch of laypersons in the event of an accepted cardiac arrest alarm, in order to highlight obstacles and any physical and psychological stresses that they may face. In a cardiac arrest, the ambulance nurse and mobile-phone dispatch of laypersons work together in teams, this makes it important for the ambulance nurse to have an increased understanding of mobile-phone dispatch of laypersons ' experiences. Aim: The aim of the study was to describe mobile-phone dispatch of laypersons experiences and interventions in connection with an accepted cardiac arrest alarm. Method: A mixed method survey study with an explorative sequential design was used. The material was based on 1231 questionnaires collected by Heartrunner Sweden. The material was analysed in three phases. Results: The results showed that mobile-phone dispatch of laypersons were faced with several obstacles that made their interventions difficult or absent. The study resulted in four categories: Experience in emergency response, defibrillators, teamwork and emotional reactions. Mobile-phone dispatch of laypersons experienced many emotions in connection with the alarm, indicating a possible need for debriefing. Conclusion: Despite negative experiences, 99.9% of mobile-phone dispatch of laypersons were motivated to continue their interventions in the future. The result suggests that mobile-phone dispatch of laypersons had an important role in collaboration with ambulance and rescue services. Mobile-phone dispatch of laypersons could benefit from more acknowledgement of their interventions and support for any emotions that may arise when a suspected cardiac arrest is reported outside a hospital.