Bakgrund: Under 2016 rapporterades 7938 fall i Sverige där personer drabbats av hjärtstopp, varav 1317 personer överlevde. Syrebristen som uppstår vid ett hjärtstopp kan orsaka skador på kroppen efter endast några minuter, därför är det av vikt att se hur dessa personer upplever livskvaliteten och det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av livskvalité och det dagliga livet efter att ha överlevt hjärtstopp, samt vilka undersökningsgrupper som använts i artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie som byggde på 14 vetenskapliga artiklar varav fem av kvalitativ ansats och nio av kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databasen Medline via PubMed. Huvudesultat: Resultatet baseras på 1566 stycken deltagare. Fysiska och psykiska begränsningar förekom och kunde påverkade deltagarnas dagliga liv. Gällande livskvalitén kunde den upplevas olika, även om de flesta upplevde bra livskvalité efter hjärtstoppet. Även deltagarnas sociala liv påverkades och den förändrade livssituationen kunde bli en utmaning. Detta gjorde att stödgrupper kunde vara bra för att hantera det dagliga livet. Slutsats: Efter ett hjärtstopp upplevdes livskvalitén hos deltagarna olika. Fysiska, psykiska och sociala begränsningar kunde förekomma vilket kunde ha negativ betydelse för livskvalitén och upplevas som en utmaning i det dagliga livet. Det kan därför vara av vikt för sjuksköterskan att redan vid omvårdnaden av patienten på sjukhus informera och stödja patienten i de förändringar som efter utskrivning kan förekomma, samt att efter utskrivning ge fortsatt stöd till patienterna för att underlätta återhämtningen i det dagliga livet.

Bakgrund: Ett plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och cirka 5 000 människor drabbas årligen av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Att överleva ett hjärtstopp kan väcka många existentiella frågor och känslor som påverkar både livskvalitet och livsvärld. Sjuksköterskan kan möta patienter som överlevt ett hjärtstopp inom vilken klinisk specialitet som helst. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp som skett utanför sjukhuset. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Patienterna upplevde mycket ångest, oro och rädsla efter att de överlevt ett hjärtstopp. Patienterna upplevde att det var nödvändigt med nya rutiner för att kunna gå vidare. Det emotionella och sociala stödet var en viktig del i återhämtningen efter hjärtstoppet. Patienterna upplevde att det var viktigt för dem att få information kring hjärtstoppet och vägen tillbaka till ett sunt liv. Konklusion: Studien kom fram till att patienterna hade ett stort behov av information kring den nya vardagen. Det var viktigt för patienterna att bearbeta sina existentiella frågor och få stöd från sjukvården, familj och vänner. Patienterna önskade att sjuksköterskan hade mer konkret information om patientens tillstånd och vad deras kropp klarade av rent fysiskt.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer varje år av hjärtstopp, cirka 600 av dessa personer överlever. Denna plötsliga död kan vara väldigt påfrestande för närstående och ställer krav på sjuksköterskans omvårdnad av närstående och patient. Närståendes upplevelser av att närvara under HLR var blandade beroende på sjuksköterskans kommunikation i mötet. Vid hjärtstopp krävs ett snabbt agerande för att patienten ska ha en chans att överleva samtidigt som sjuksköterskor ska finnas där för närstående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av närståendes närvaro vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna valdes i databasen CINAHL. Resultatet från artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Oro, Ansvar och Lättnad med sammanlagt åtta underkategorier som svarade på syftet. Upplevelserna som identifierades var både positiva och negativa men majoriteten av upplevelserna var negativa. Sjuksköterskor upplevde oro över hur närstående kunde störa HLR-behandlingen, osäkerhet av närståendes närvaro samt närståendes upplevelser av obehag. Sjuksköterskor kände ett ansvar för närstående under HLR, de ville ha en känsla av kontroll innan närstående var närvarande under HLR och kände ett behov av att skapa en relation med närstående. Sjuksköterskor upplevde en lättnad och uppskattning när närstående närvarade vid hjärtstopp. Närståendes insikt av HLR-behandling och kunskapens betydelse för att underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ansågs vara viktigt för sjuksköterskor för att underlätta närvarandet. Slutsats: Upplevelsen av närståendes närvaro för sjuksköterskor var individuell och präglades av erfarenhet. Vissa sjuksköterskor var positivt inställda till närståendes närvaro, men den övervägande känslan hos de flesta var att de störde arbetet. Det bör forskas mer kring samband mellan sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser vid närståendes närvaro.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp, det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. År 2016 överlevde 1317 människor ett plötsligt hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstopp kan medföra komplikationer som påverkar patientens liv på olika sätt i flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: Den litteraturbaserade studien utgår från Friberg (2012b) och är baserad på åtta inkluderade vetenskapliga artiklar, varav sju är kvalitativa och en mixad metod. Artiklarna identifierades i databaserna Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av en granskningsmall av Carlsson och Eiman och analyserades med inspiration av Friberg (2012a). Resultat: Fyra kategorier framkom: återgång till livet, en förändrad kropp, att pendla mellan tacksamhet och sårbarhet samt sökandet efter mening och sammanhang. Slutsats: Det är väsentligt att sjuksköterskan stärker sin insikt i patienters individuella upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, då patienter är i behov av individuellt utformade omvårdnadsåtgärder.

Plötsligt oväntat hjärtstopp är ett tillstånd som är vanligt internationellt och nationellt i Sverige. Etiologin är ofta relaterad till ischemisk hjärtsjukdom med hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt med efterföljande hjärtstopp drabbas hjärtats retledningssystem av ett elektriskt kaos som kan hävas med en elstöt, en defibrillering. Innan en defibrillator är tillgänglig är det av största vikt att en hjärt-lungräddning (HLR) av högsta kvalitet utförs. Idag överlever ca 11 procent i Sverige ett hjärtstopp. Internationellt varierar överlevnaden mellan länder och regioner. För att överlevnaden ska öka krävs vetenskap, utbildningseffektivitet och implementering. Tidigare forskning visar att hjärt-lungräddning är suboptimal inom ambulanssjukvården. Att utbildningen inom hjärt-lungräddning inom ambulanssjukvården är av god kvalitet är en viktig del i att öka överlevnaden vid hjärtstopp. Syftet var att utforska ambulanspersonalens uppfattning om HLR utbildning inom sin organisation. Metoden var en enkätundersökning med en kvantitativ ansats. Studien var deskriptiv och genomfördes i fyra olika ambulansorganisationer. All aktiv ambulanspersonal kunde inkluderas i studien. Resultatet visade att ambulanspersonalen uppfattar sin HLR utbildning som god. Generellt uppfattas utbildningen och instruktörerna vara av hög kvalitet. Personalen uppfattar en något lägre kvalitet vad gäller frekvens av utbildningstillfälle och tiden som är avsatt för utbildning. Bättre utrustning och implementering av utbildningsprogrammen i organisationerna uppfattas som förbättringsåtgärder som kan genomföras. Personalen uppfattar även ett behov av mer utbildning i vård efter hjärtstopp. Slutsatsen är att utbildningen inom hjärt-lungräddning inom de undersökta organisationerna uppfattas som god av personalen. Att genomföra tätare utbildningar och samordna implementeringen kan bli bättre. Utrustningen behöver förbättras och ett fokus behöver läggas på utbildning i vård efter hjärtstopp. / Sudden cardiac arrest is a relatively common condition worldwide as well as in Sweden. The etiology is often related to ischemic cardiac disease with acute myocardial infarction. In a myocardial infarction followed by cardiac arrest the electrical system in the heart is set into chaos. This can be reversed by an electrical shock, a defibrillation. Before a defibrillator is available, high quality cardiopulmonary resuscitation (CPR) is an important factor. Today about 11 percent survive a cardiac arrest outside of hospital in Sweden. Internationally the survival rates vary between countries and regions. Science, educational efficiency and implementation is required to increase survival from sudden cardiac arrest. The CPR performed by the emergency medical services (EMS) could be suboptimal according to earlier research. Education in CPR in the ambulance services is an important factor to increase survival from sudden cardiac arrest. The aim was to explore the emergency medical services personnel’s perceptions of the CPR training in their organization. The method was a survey with a quantitative approach. The study was descriptive and was conducted in four different EMS organizations. All active EMS personnel could be included in the study. The results showed that the EMS personnel perceived their CPR training as good. In general, the training and the instructors were considered to be of high quality. The frequency of training opportunities could be more frequent as well as the designated time for training. Equipment for training and implementation of the educational programs are other parts that could be improved. A need for more education in post cardiac arrest care was also identified. The conclusion was that CPR training in the studied organizations was perceived as good by the EMS personnel. To conduct training more often and coordinate the implementation are areas to improve. The equipment used for training could be better and post cardiac arrest care education is needed.

Cirka 10 000 personer drabbas varje år av ett hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Trots påbörjad behandling överlever endast 5 % av individerna. Orsaker till sjukdomstillståndet kan ha sitt ursprung i hjärtsjukdom eller andra faktorer som leder till att hjärtats cirkulation upphör. Mötet med dessa patienter kan inträffa inom vilken instans sjuksköterskan än arbetar och han eller hon har då en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i fyra teman; betydelsen av att vara i ett sammanhang, en förändrad kropp, otrygghet inför att stå på egna ben och splittrade känslor kring tidigare livsstil. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför existentiella tankar, fysiska och kognitiva nedsättningar och en förändrad livsstil. Brister i bemötande och stöd från sjukvården har också uppmärksammats i denna studie. I diskussionen problematiseras viktiga fynd från resultatet. Tillgången till världen kan förändras vid sjukdom, vilket efter ett hjärtstopp visar sig hos flera människor som en förändrad kropp. Lidandet som sjukdomen skapar påverkar då hela personens existens. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att främja hälsa, vilket det finns möjlighet till vid uppföljning av patienter efter hjärtstoppet. Lidande kan också lindras genom att patienten blir delaktig i den egna vården.

Introduktion: Omkring 10000 personer drabbas årligen av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Allt fler av dessa människor kan räddas till livet men komplikationerna efteråt är många vilket kan påverka patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet. Syftet: Var att belysa hur patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet påverkas efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturstudie enligt de nio stegen i Polit och Becks (2016) flödesschema har genomförts. Cinahl och PubMed användes som databaser och totalt 11 artiklar utgjorde resultatet där två var manuellt framtagna. Artiklarna lästes var för sig upprepade gånger och sedan diskuterades de gemensamt. Kategorier och underkategorier uppkom utifrån artiklarnas resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades baserat på artiklarnas resultat: psykisk påverkan och emotionella reaktioner, fysisk påverkan och social påverkan. Underkategorierna som framkom var: psykisk ohälsa, minnesnedsättningar och skuldkänslor, fysiska nedsättningar och att klara dagliga aktiviteter och smärta, samt arbetsförhållanden och boende och sociala relationer. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten kan påverkas i varierande grad efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av stor vikt att anpassa omvårdnaden/uppföljningen utefter den individuella patientens behov.

Bakgrund: 2018 rapporterades 2534 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Av dessa var det 35% av patienterna som överlevde. Det finns fördelar med att låta närstående närvara vid hjärtstopp då de enklare kan acceptera situationen och hantera sorgen om patienten inte överlever. Därför rekommenderas att närstående får närvara men trots detta utövas detta bara i en tredjedel av länderna i Europa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av närståendebevittnad HLR på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet bygger på tio artiklar. Fyra av dessa var av kvalitativ ansats och sex var kvantitativa. Resultat: Fyra kategorier identifierades i resultatet: Betydelsen av yrkeserfarenhet, Känslomässiga utmaningar, Behov av ytterligare resurser och Närståendes påverkan på processen. Slutsats: Inställningen till närståendebevittnad HLR beror på vad man har för tidigare erfarenheter. I resultatet framkom känslor av stress, ångest och minskat självförtroende som följd av att känna sig iakttagen. Det uttrycktes ett starkt behov av att ha någon som enbart fokuserade på de närstående. Detta berodde dels på att de behövde emotionellt stöd men också för att det kunde förekomma platsbrist där närstående då kunde störa behandlingen. Tätare och mer regelbunden träning samt tydliga riktlinjer på arbetsplatsen hade kunnat förbättra utövandet av närståendebevittnad HLR i framtiden.

Cirka 17 % av alla som får ett hjärtstopp överlever. Den vanligaste orsaken till ett hjärtstopp är hjärt- kärlsjukdom. Tidiga insatser av hjärt- och lungräddning ökar chans till överlevnad och minskar även risk för bestående skador. Detta ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska kan du möta dessa patienter inom olika vårdformer. Oavsett så har sjuksköterskan en viktig roll i att stödja patienten i den nya situationen. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp, de sex första månaderna efter händelsen. Litteraturöversikten baseras på nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att patienter upplever en känsla av vilsenhet, behov av att söka svar och tacksamhet och trygghet i samband med uppvaknandet. Det visar också känslomässiga och fysiska utmaningar, utsatthet och övergivenhet samt ett behov av stöd och samhörighet. Känsla av vilsenhet och behov av att söka svar har vidare diskuterats och problematiserats. Minnesluckor från händelsen är vanligt och skapar känslor av bristande sammanhang hos flertal patienter. Även tankar kring tidigare livsstil och genetiska aspekter uppkom hos flera patienter efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta patienten i att uppnå hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: I HLR-rådets rapport för år 2018 rapporterades 8663 hjärtstopp i Sverige och 1482 lyckade återupplivningsförsök genomfördes. Vid ett hjärtstopp drabbas hjärnan av syrebrist och utan snabb adekvat behandling kan personen drabbas av kvarstående hjärnskador eller i värsta fall avlida. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar och genom ökad förståelse för personers upplevelser av livet efter ett hjärtstopp finnsdet möjlighet till bättre individanpassat bemötande. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design och tematisk dataanalysmetod. 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Överlevarna upplevde ofta minnesförlust och kognitiva svårigheter efter ett hjärtstopp. Information och stöd från sjukvården visade sig vara viktiga faktorer för att överlevarna skulle kunna känna trygghet och säkerhet. Det framkom även att fysiska förmågor försämrades och att det inte var en självklarhet att kunna återgå tillarbetet. Många roller gick förlorade och överlevarna behövde anpassa sig efter en ny identitet vilket upplevdes både svårt och jobbigt. Samtidigt kände överlevarna tacksamhet över att ha överlevt och många upplevde att de fått en andra chans i livet. Slutsats: Att drabbas av ett hjärtstopp var en livsomvändande händelse som ofta lämnade överlevarna med känslor av rädsla och oro, men också av tacksamhet och glädje över att ha överlevt. Det skedde en ofrivillig förändring av fysiska funktioner, roller och identitet som kunde upplevas svårt att hantera. Sjuksköterskan kan genom sitt individanpassade bemötande stärka överlevarnas känsla av sammanhang som leder till ökad hälsa hos överlevarna. Nyckelord: Erfarenheter, Hjärtstopp, Hälsa, KASAM / Background: In the report from the CPR-register 8663 cardiac arrests were reported in Sweden in 2018 and 1482 successful resuscitations was performed. In the event of a cardiac arrest the brain is suffering from hypoxia and without adequate treatment the person may suffer permanent brain damage, or in worst case it could cause death. The nurse has responsibilities when it comes to care giving, and through increased understanding for peoples experiences of life after a cardiac arrest there is an opportunity to provide better individual treatment. Aim: To describe people´s experiences after surviving a cardiac arrest. Method: A literature study with a descriptive design and a thematic analysis method. 15 scientific articles with both qualitative and quantitative approach were retrieved from the databases MEDLINE through PubMed and CINAHL. Result: The survivors often experienced loss of memory and cognitive difficulties after a cardiac arrest. Information and support from the care givers seemed to be important factors for the survivors so they could feel safe and secure. It also seemed that the physical abilities had deteriorated and going back to work was not obvious after acardiac arrest. Many of the personal roles were lost, and the survivors had a though experience adapting to a new identity. At the same time the survivors felt grateful that they had survived and many realized that they had a second chance of life. Conclusion: To suffer from a cardiac arrest is a life changing event that often leaves thes urvivors with feelings of fear and anxiety but also with gratefulness that they had survived. There is an unintentional change of physical functions, roles and identity and this can be hard to handle for the survivors. Through individual treatment, the nurse may strengthen the survivors´ sense of coherence which leads to increased health of thesurvivors. Keywords: Cardiac arrest, Experiences, Health, Sense of coherence