Bakgrund: Hjärtstopp är ett akut och traumatiskt tillstånd där cirkulationen i kroppen upphör på grund av att hjärtat har slutat slå. Vid hjärtstopp är sjuksköterskor ofta först på plats och börjar återupplivning. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. 10 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier identifierades genom analysen: Att struktur och ordning ökar kvalitén vid HLR, att känna sig stressad och osäker under hjärtstopp, att ta hänsyn till patientens behov och fria vilja under HLR och att anhörigas närvaro påverkar under HLR. Slutsats: Resultatet från denna studie beskriver att sjuksköterskor upplever återupplivning som påfrestande. Sjuksköterskor kan exempelvis behöva stöd i form av debriefing eller samtal efter återupplivning.

Introduktion: Ett hjärtstopp definieras av att hjärtat slutar slå, vilket leder till syrebrist i kroppens vävnader. Det är ett akut och livshotande tillstånd som ökar i samhället, såväl som antalet som överlever. Efterföljande komplikationer är vanligt. Upp till hälften riskerar att drabbas av kognitiva problem, såsom minnesförlust. Vidare är även trötthet, ångest och depression vanligt. Stöd och information har visat ge ökat välmående hos överlevarna, men ges inte alltid och idag saknas nationella riktlinjer kring återbesök. För att bemöta patientgruppen på rätt sätt är det värdefullt att beskriva personers erfarenheter av livet efter att de haft hjärtstopp.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.   Metod: För att besvara syftet gjordes litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Arbetet studerade elva kvalitativa originalartiklar som besvarade syftet.   Resultat: I resultatet identifierades tre teman; “Drabbas av komplikationer”, “Få ökat behov av trygghet och stöd” och “Se på livet med nya ögon”. Hjärtstoppet och dess behandling gav överlevarna komplikationer som utgjorde nya svårigheter i att klara det vardagliga livet. Överlevarna uttryckte rädsla för ett nytt hjärtstopp, och det fanns en önskan om mer stöd och information från sjukvården. Trots den svåra händelsen fanns en tacksamhet för att ha överlevt, och erfarenheten gav dem ett nytt sätt att se på livet.  Slutsats: Livet efter ett hjärtstopp innebar anpassningar till en ny vardag. Det fanns en tacksamhet över att ha överlevt, men även ett behov av stöd av vården som ofta var bristande.

Sjuksköterskan ställs inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjärtstopp i den prehospitala miljön. Hjärtstopp orsakas av otillräcklig cirkulation på grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjärt- och lungräddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner är livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att så god vård som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare än i andra vårdsituationer på grund av flera olika faktorer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans etiska förhållningssätt vid prehospitalt hjärtstopp. Resultatet baserades på tretton vetenskapliga artiklar och delades upp i två teman: etiskt ansvar och dilemma gällande patient respektive anhöriga. För att sjuksköterskan skulle kunna förbereda sig i ambulansen var det viktigt att det fanns information om patienten och om HLR var påbörjad. De två största dilemman som sjuksköterskan upplevde var beslutet om HLR och de närståendes involvering. Sjuksköterskan kände lika stort ansvar att ta hand om patienten som ansvar att ta hand om de närstående. Konklusion och implikation av denna litteraturstudie var att sjuksköterskan ställs inför etiska dilemman vid prehospitalt hjärtstopp och måste vara förberedd på det oväntade. För att underlätta beslutet om HLR krävdes god information om patientens hälsotillstånd, planering och förberedelser inför mötet med patienten och en etisk och moralisk grundinställning hos sjuksköterskan. En möjlighet till förbättring för sjuksköterskan i ambulansen skulle kunna vara en form av journalsystem som är kopplat till sjukhusen. / The nurse is often confronted by ethical conflicts in the relationship with the patient during cardiac arrest in the prehospital environment. Cardiac arrest is caused by insufficient circulation due asystole or ventricular fibrillation. Early cardiopulmonary resuscitation (CPR) with good quality and efficient compressions are cardinal for life saving. The nurse should follow an ethical code and with a moral responsibility make sure that the best care is provided for the patient. In the prehospital environment ethical conflicts occurs more often than in other situations because of many different factors. The aim of this literature-study was to elucidate the nurse´s ethical approach during prehospital cardiac arrest. The result was based on thirteen scientific articles which were split up in two themes; ethical dilemma and responsibility towards the patient and ethical dilemma and responsibility towards the relatives. For the nurse to prepare in the Ambulance it was of importance that there was information about the patient and knowledge if CPR was started. The two biggest dilemmas for the nurse was the decision about CPR and the involvement of the relatives. The nurse felt as much responsibility to take care of the patient as the relatives. Conclusion and implication of this literature-study was that the nurse is confronted with ethical dilemmas during the out-of-Hospital Cardiac Arrest and has to be prepared for the unexpected. To facilitate the decision about CPR the nurse was required good information about the health of the patient, planning and preparing before the meeting with the patient and the nurse should have an ethical and moral basic approach. A possible improvement for the nurse in the ambulance could be a form of journal system that was linked to the hospitals.

Snabbare och effektivare insatser ökar antalet överlevande personer efter ett hjärtstopp. Hjärtstopp är en stor händelse som skapar förändringar i livet. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om personers livsförändringar efter ett hjärtstopp. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar där fokusen var att se hur vardagslivet påverkades samt vad som blev viktigt i livet efter hjärtstoppet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes där 17 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultatet från första frågeställningen visade att vardagslivet påverkades av känslor som skuld, oro och ångest. Förändringar i kognitiva förmågor, rörelseförmågor, arbetsliv och samliv var även delar i vardagen som påverkades. Resultatet från den andra frågeställningen visade att relationen till andra blev viktigare än tidigare. Det blev även viktigt att ändra sin livsstil för att minska risken för återfall och gå vidare i livet. Att visa sin tacksamhet till livräddarna blev viktigt och visades genom att leva livet fullt ut. Studien bekräftar att det sker livsförändringar hos personer som drabbats av hjärtstopp. Stöd kan komma att behövas i livsförändringar som hjärtstopp medför. Det krävs att händelsen accepteras som en del av livet för att kunna gå vidare.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp i Sverige och av dessa överlever endast 500 personer. Ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som kan medföra såväl fysiska som psykiska konsekvenser för individen. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp. Metod: Systematisk litteraturstudie med artiklar funna i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en deduktiv metod med utgångspunkt i den teoretiska referensramen KASAM som står för känsla av sammanhang. Resultat: Med utgångspunkt i KASAM har resultatet beskrivits utifrån de tre kategorierna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. När patienten vaknar upp efter ett hjärtstopp är det vanligt att de inte har någon insikt i vad som inträffat. En stor andel av patienterna upplevde rädsla och ångest för att återigen drabbas av ett hjärtstopp. Omprioritering och ett nytt sätt att se på livet och dess mening var vanligt förekommande. Slutsats: Stödet från såväl vårdpersonal, anhöriga och andra patienter som erfarit liknande upplevelser visade sig vara av stor betydelse för att kunna komma tillbaka till en, för patienten fungerande vardag och få en känsla av sammanhang efter hjärtstoppet. Känslan av sammanhang skapar mening i livet vilket resulterar i livskvalité. Därmed drar vi slutsatsen att patientens egna erfarenheter kan bidra till en bättre rehabiliteringsprocess.

No description available.

Bakgrund: För personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp kan ett tidigt ingripande med hjärt- och lungräddning (HLR) ge ökad chans till överlevnad. Däremot har det identifierats brister i vårdens uppföljning då reaktionerna i samband med HLR varit många vilket påverkat bystanderns upplevelse. Syfte: Syftet var att undersöka erfarenheter hos bystanders vid hjärt- och lungräddning utanför sjukhus före, under och efter livräddningsinsatsen. Metod: En allmän litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar valts ut och sammanställts i ett resultat. Sex artiklar var kvalitativa och sju var kvantitativa samt en artikel av mixad metod. Resultat: Bystanders upplevde bristande kunskap gällande hjärtstopp. Vid initiering av HLR fanns faktorer som hindrade men också faktorer som var stödjande. I efterförloppet delade samtliga erfarenheten att uppföljande samtal av sjuksköterskor vore önskvärt för att kunna hantera de känslor och tankar som uppstod. Kunskap och utbildning hade en positiv inverkan på bystanders erfarenheter och var betydelsefull för att få fler att engagera sig i samhället. Slutsats: Resultatet belyser vikten av att uppmärksamma de som medverkar i livräddningsarbetet och sjuksköterskans betydelse i efterförloppet. Att synliggöra både HLR-utbildning, hjärtstartare och SMS-livräddning samt sprida kunskap om hjärtstopp leder till ökat engagemang i samhället.

No description available.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen. Livsförändringar kan innebära fysisk förändring med nedsatt funktion som följd, men även psykisk påverkan med tankar om sin egen existens och dödlighet. Minnet kan försämras och medföra att vardagen påverkas på olika sätt. Detta kan leda till ett lidande då den subjektiva kroppen förändras. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för patientens behov, skapa en tillåtande miljö för frågor samt att göra närstående delaktiga i patientens vård. Detta skulle kunna leda till ett ökat välbefinnande både för patienten och dennes närstående. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som alla kan drabbas av och som kräver snabb behandling. Idag överlever allt fler hjärtstopp, trots det visar statistik från år 2017 omkring 8000 rapporterade fall, där bara 1370 av de drabbade överlevde. Den överlevande patientens liv påverkas på olika sätt och sjuksköterskan bär det yttersta ansvaret för omvårdnaden efteråt. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att stödja patientens unika omvårdnadsbehov i det nya sammanhanget. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtstopp. Metod Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre kategorier: en förändrad kropp, att återfå livet och sociala aspekter. Livet efter hjärtstoppet innebar ett flertal begränsningar såsom fysiska, emotionella och kognitiva aspekter. Det var av stor vikt att finna mening efter den livsomvälvande händelsen och ett nytt perspektiv på livet skapades. Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterska upplevdes bristande. Slutsats Patienter påverkas på många olika sätt efter att ha drabbats av hjärtstopp. Sjuksköterskan har med sin patientnära position, en betydande roll i omvårdnaden efteråt och goda möjligheter att främja dessa patienters hälsa. Genom att hela sjuksköterskans omvårdnadsarbete genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt kan den enskilda patientens individuella behov identifieras och på så sätt mötas på bästa sätt.