No description available.

Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som drabbar tusentals personer i Sverige varje år. När ett hjärtstopp inträffar på sjukhus är det vanligt att sjuksköterskan är professionen som är först på plats för att upptäcka det. Sjuksköterskor har i dessa situationer en skyldighet att påbörja hjärtlungräddning (HLR) och för att öka patientens chanser till överlevnad krävs en snabb initiering av god kvalitet. Studier visar dock att sjuksköterskor upplever en stress samt andra psykiska och fysiska påfrestningar under det akuta omhändertagandet. Detta leder till ett intresse att undersöka vidare om sjuksköterskors upplevelser av att genomföra HLR på sjukhus.

SAMMANFATTNING Bakgrund Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats förmåga att förse kroppen med syresatt blod. Det kritiska läge som patienten befinner sig i kräver snabb behandling. Sjuksköterskans roll inom hjärtstoppsbehandlingen är komplex och kräver god kunskap om behandling. Vid ett hjärtstopp ställs sjuksköterskan inför flera svåra beslut, bland annat om anhöriga ska få möjlighet att närvara eller inte. Vid beslut om behandlingsbegränsning har läkaren huvudansvaret och beslutet skall tas i samråd med patienten. Om ett sådant beslut inte har diskuterats med patienten har sjuksköterskan en viktig roll att främja patientens åsikter. Syfte Att belysa sjuksköterskors kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om vården vid hjärtstoppsbehandling inom sjukvården. Metod En litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar från PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskors kunskaper om hjärtstoppsbehandling var bristfällig i samtliga studier men förbättrades efter utbildningsinsatser. Vid beslut om behandlingsbegränsning var sjuksköterskor inte involverade i den mån de önskade trots att fördelar sågs med en omvårdnadsaspekt vid beslutsfattandet. Riktlinjer för anhörignärvaro vid hjärtstopp saknades och åsikterna bland sjuksköterskor skiljde sig, dock var majoriteten av de tillfrågade positivt inställda till anhörignärvaro. Slutsats Kontinuerlig utbildning visade sig ha god effekt för att bibehålla en hög kvalité på hjärtstoppsbehandlingen. Att involvera sjuksköterskor i högre grad i beslutsfattandet om behandlingsbegränsning skulle leda till ett mer personcentrerat fokus och större hänsyn till patientens autonomi. Majoriteten av sjuksköterskorna är positiva till anhörignärvaro vid hjärtstoppsbehandlingen då de anser att det skulle gynna patienten, de anhöriga och vårdpersonalen.

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i Europa är hjärtstopp. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod och syrebrist uppstår. En livsviktig intervention är hjärt- och lungräddning. Chanserna att överleva ett hjärtstopp har ökat, trots detta har de som överlevt ofta både fysiska och psykiska nedsättningar. Depression och ångest är vanligt förekommande för de som överlevt ett hjärtstopp. Konsekvenserna påverkar överlevarnas livskvalitet och den psykosociala hälsan försämras. Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens inom området för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser patienter har efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Arbetet hade en beskrivande design med en allmän litteraturöversikt som metod. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut som undersökte patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Resultat: I resultatet framkom tio subkategorier och fem kategorier: Konsekvenser av ett hjärtstopp; Det nya normala; Individuella behov; Att omvärdera livet; Tacksamhet. Hjärtstoppsöverlevarna upplevde konsekvenser efter hjärtstoppet, vilket hade en stor påverkan på livet. Det nya normala beskriver sökandet efter en ny identitet samt information om hjärtstoppet. Överlevarna hade individuella behov rörande information om händelsen, rehabilitering och stöd från omgivningen. Existentiella tankar om livet, döden samt ny livsstil tas upp i att omvärdera livet. Tacksamhet utgick från överlevarnas tacksamhet angående deras nya chans i livet.  Slutsats: Patienter som har överlevt ett hjärtstopp har både positiva och negativa upplevelser. Utmaningar som patienterna möter under återhämtningsprocessen är individuella, men gemensamt för majoriteten är de existentiella tankarna som uppstår samt en känsla av tacksamhet. / Introduction: One of the most common causes of death in Europe is cardiac arrest. During a cardiac arrest (CA), the heart stops pumping blood and oxygen deficiency occurs. A vital intervention is cardiopulmonary resuscitation. The chances of surviving a cardiac arrest have increased, but those who survive often have both physical and mental impairments. Depression and anxiety are common after CA. The consequences affect the quality of life and psychosocial health deteriorates. It is important that the nurse has expertise in the field in order to provide CA survivors with personcentered care. Aim: The aim was to describe the experiences patients have after surviving a CA. Method: A descriptive design with a general literature review was applied. Twelve qualitative articles were selected that examined patients experiences of having survived a CA. Result: The result revealed ten subcategories and five categories: Consequences of a CA; The new normal; Individual needs; To re-evaluate life; Gratitude. The survivors experienced consequences after the CA, which had a major impact on life. The new normal describes the search of a new identity and information about the CA. The survivors had individual needs regarding information about the incident, rehabilitation and support. Existential thoughts about life, death and new lifestyles are addressed in re-evaluating life. Gratitude was based on the survivors gratitude for their new chance at life. Conclusion: Patients who survived CA have both positive and negative experiences. Challenges during the recovery process are individual, but common to the majority are the existential thoughts that arise and a feeling of gratitude.

Varje år avlider cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. För att kunna rädda livet på dessa, krävs tidig hjärt-lungräddning. Överlevnaden för de som drabbats av hjärtstopp har tredubblats de senaste 30 åren och tiden för påbörjandet av hjärt-lungräddning har markant sjunkit. Vid avancerad hjärt-lungräddning kan hälso- och sjukvårdspersonal överväga användandet av larynxmask eller utföra endotrakeal intubation. När en person drabbas av hjärtstopp slutar personen att andas vilket leder till syrebrist i kroppen och av hjärnans vävnader, av denna anledning är det av stor vikt att luftvägen hanteras och säkras för att eftersträva gynnsamt neurologiskt resultat. Syftet var att jämföra avancerade luftvägshjälpmedel vid hjärtstopp inträffade utanför sjukhuset för att belysa hur dessa påverkade patientens efterföljande livskvalitet med hänsyn till gynnsamt neurologiskt resultat samt överlevnad till utskrivning från sjukhuset. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 15 artiklar granskats och sammanställts. Resultatet påvisade att endotrakeal intubation vid prehospitalt hjärtstopp utifrån gynnsamt neurologiskt resultat samt överlevnad till utskrivning från sjukhuset resulterade i högre patientnytta jämfört med larynxmasken. Slutsatsen visar att endotrakeal intubation med rätt grundförutsättningar hos den som utför interventionen gynnar patientens neurologiska resultat, överlevnad till utskrivning från sjukhuset och därav fortsatta livskvalitet.

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste förekommande dödsorsakerna hos människor världen över och flertalet sker prehospitalt. Det ökar sannolikheten för anhöriga att vara närvarande när en familjemedlem drabbas av hjärtstopp. Då anhöriga ofta har en känslomässig koppling till familjemedlemmen som utvecklat hjärtstopp kan det leda till en traumatisk upplevelse för anhöriga. Genom att sammanfatta nuvarande kunskapsläge och beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem möjliggörs att adekvat stöd och vård erbjudas av sjuksköterskan. Syftet med detta arbete var att beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem.   En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod för att svara på syftet. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Från dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020 i litteraturöversikten. Kvalitetsgranskning utfördes och artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultatet som framkom efter genomförd integrerad analys utmynnade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: ”De första känslorna och reaktionerna”, ”Vikten av delaktighet, stöd och information” samt ”Livet efter hjärtstopp”. Resultatet påvisar att anhöriga upplever starka känslor och reaktioner när de närvarar vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. Anhöriga har även ett behov av att få vara delaktiga under det plötsliga hjärtstoppet samt behov av att få tillräcklig information och god kommunikation med vårdpersonalen.   Att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem påverkar anhöriga och väcker starka känslor och reaktioner. Vårdpersonalens agerande har en avgörande betydelse för hur anhöriga hanterar situationen och deras upplevelse av hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta på ett sätt som främjar hälsa och förebygger sjukdom. För att göra detta krävs kännedom kring hur man främjar det i mötet med anhöriga vid plötsligt hjärtstopp. Därav måste det ges möjlighet för anhörig att närvara och hållas informerad för att på så vis ge bästa möjliga förutsättningar för den anhöriga att hantera situationen.

Bakgrund: År 2021 skedde totalt 8248 hjärtstopp i Sverige. Orsakerna till hjärtstoppet är många men vanligast är hjärt-kärlsjukdomar. För att öka chansen till överlevnad och undvika hjärnskador krävs snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning och defibrillering. Vården efter fokuserar bland annat på rehabilitering och uppföljning. Ett etiskt dilemma som kan uppstå vid återupplivning är att erbjuda familjenärvaro. Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde utgår utifrån ICN:s etiska koder. Tidigare forskning visade att majoriteten av sjuksköterskor inte erbjuder familjer att närvara vid återupplivning, trots befintliga rekommendationer. Syfte: Att beskriva familjers inställning till och erfarenheter av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där resultatet utgår från nio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Analysen genomfördes med en integrerad analys. Resultat: Kategorierna bestod av Inställning till att närvara vid återupplivning, Erfarenheter av återupplivning, Erfarenheter av omvårdnad vid återupplivning och Erfarenheter av livet efter återupplivning. Familjerna uttryckte positiva inställningar till närvaro vid återupplivning. Vid samtliga erfarenheter uttrycktes känslostormar. Familjerna beskrev ett bristande omhändertagande från vårdpersonal vilket låg till grund för deras behov av ytterligare stöd. Beroende på utfallet efter återupplivningen så bestod livet efteråt av rollförändringar, PTSD-symtom och en energikrävande sorgeprocess. Slutsats: Familjer bör erbjudas närvaro vid återupplivning. Däremot bör hänsyn tas till att det kan vara känslosamt och behov av stöd förekommer. Vårdpersonal med empatisk förmåga efterfrågades. Erfarenheten av närvaron påverkar också familjernas sorgeprocess där dem är i behov av extra stöd. Det familjecentrerade förhållningssättet är grundläggande i omvårdnaden, vilket bör tas i beaktning av sjuksköterskan.

Bakgrund: Studier visar att personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus har en större benägenhet att uppleva psykiska och kognitiva problem, däremot saknas kunskap om patientens erfarenheter efter att ha överlevt hjärtstopp på sjukhus (Bremer et al., 2019). Forskning visar att vägledning och stöttning är bristfällig gällande den psykologiska återhämtningen av personerna (Haydon, 2017).   Syfte: Syftet var att beskriva personers känslor efter överlevt ett hjärtstopp.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes baserad på tre patografier. Analys av material genomfördes utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017).   Resultat: Studiens resultat visar att personer som har överlevt ett hjärtstopp upplever samexisterade känslor av Glädje och Tacksamhet, Att inte förstå, Frustration, Att känna obehag och Känslan av att vara sårbar.   Slutsats: Personerna upplever ett negativt bemötande från vårdpersonal och att miljön inte är gynnsam för deras återhämtning. Personerna belyser vikten av stöd av både närstående och sjukvårdspersonal för att kunna främja hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: En vanlig anledning till hjärtstopp under pågående operation är svårigheter att hålla fri luftväg. På operation är hjärtstopp i de flesta fall bevittnade och överlevnaden är högre än om det sker på en vårdavdelning eller utanför sjukhuset men det är samtidigt en av de mest intensiva och stressande situationer som kan inträffa under anestesin. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av hjärtstopp hos en patient under pågående operation. Metod: För genomförandet av studien användes kvalitativ metod med induktiv manifest ansats. För att samla data genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Utifrån dessa identifierades fyra huvudkategorier, Att vara förberedd och tränad, Att känna sig stressad, men även lugn, Att ha god kommunikation och samarbete med teamet och Att ha ett tydligt ledarskap och tydliga roller. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor upplevde att de var förberedda och ofta kunde förebygga ett hjärtstopp trots att de upplevde det som en ovanlig händelse. De upplevde att HLR-träning dämpar stressen som kan komma under ett hjärtstopp och att det var viktigt att ha verklighetstrogna scenarioträningar. Anestesisjuksköterskorna beskrev att stressen som kom ofta ledde till större fokus på patienten. Kommunikation och ledarskap var två viktiga pelare i arbetet kring ett hjärtstopp under pågående operation. Slutsats: Tydligt ledarskap, tydliga roller, god kommunikation samt grundläggande kontinuerlig HLR-träning var av stor vikt för upplevelsen av ett hjärtstopp under pågående operation.

Bakgrund: Plötslig oväntat hjärtstopp står för 15–20% av dödsfallen i västvärlden. Att drabbas av ett hjärtstopp innebär ett akut tillstånd för personen och kräver omedelbara åtgärder. De senaste decennierna syns en tydlig trend i att allt fler överlever hjärtstopp, detta på grund av ökad kunskap om hjärt- och lungräddning samt förbättrad sjukvård. Att överleva ett hjärtstopp innebär ofta fysiska, psykiska och existentiella svårigheter och det är viktigt att sjuksköterskan har god kunskap och kompetens inom detta område för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare en personcentrerad och bra vård.  Syfte: Att belysa personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 9 kvalitativa studier från PubMed och CINAHL. Studierna analyserades med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: I resultatet visade på två huvudkategorier: Att lära sig leva ett förändrat liv och betydelsen av information och stöd samt sju underkategorier. I resultatet framkom upplevelser av kaos, förvirring och minnesproblem vid uppvaknandet. Kroppsförändringar och psykiska svårigheter medförde att överlevarna var tvungna att anpassa sig till ett nytt liv. Rehabiliteringen var varierande och många önskade ett ökat stöd. Familjens roll blev central i återhämtningsprocessen.  Konklusion: Litteraturstudien betonar behovet av stöd för hjärtstoppsöverlevares fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Stödgrupper och anhöriga är väsentliga, och bristen på generella rutiner för rehabilitering och uppföljning riskerar att missa viktiga symtom. God vård kräver förståelse från sjuksköterskor och annan personal för överlevarens specifika utmaningar. / Background: Sudden cardiac arrest accounts for 15–20% of deaths in the Western world. Improved knowledge of cardiopulmonary resuscitation (CPR) and improvements in healthcare have increased survival rates. However, surviving a cardiac arrest often entails physical, psychological, and existential challenges. Nurses need comprehensive knowledge to provide person-centered care to survivors.  Aim: To illuminate individuals experiences of surviving a cardiac arrest.  Methods: A literature review based on nine qualitative studies from PubMed and CINAHL. The studies were analyzed with Friberg’s five-step model.  Results: Two main categories emerged: "Learning to live a changed life" and "The importance of information and support," with seven subcategories. The result showed that experiences of chaos, confusion, and memory issues emerged upon awakening. Survivors had to adapt to new lives due to physical and psychological changes. Rehabilitation experiences varied, emphasizing the desire for increased support. Family played a central role in the recovery process.  Conclusion: The literature review emphasizes the need for support for cardiac arrest survivors, acknowledging their physical, psychological, and existential challenges. Support groups and family involvement are crucial, and the absence of standardized rehabilitation and follow-up procedures may overlook significant symptoms. Providing effective care requires healthcare professionals, including nurses, to comprehend the specific challenges faced by survivors.