<p>Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården.</p><p>Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”.</p><p>Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående.</p> / <p>The encounter between the nurse and relatives is of great significance within healthcare treatment, not the least in prehospital emergency care. Nurses within the ambulance services will in complicated situations meet chocked relatives of patients with cardiac arrest. The aim of the study is to describe nurses’ experiences of the encounter with relatives of patients with cardiac arrest within the prehospital emergency care.</p><p>The collection of data was conducted through interviews with eight nurses within the ambulance services. The informants have rendered encounters they’ve had with relatives of patients with cardiac arrest. The interviews were recorded and transcribed. Thereafter a qualitative content analysis was made on the texts, from where three major themes, and a number of sub themes, emerged. The three major themes were “Communicating with relatives”, “Managing relatives’ reactions” and “Acting ethically correct towards relatives”.</p><p>The result shows that the nurse’s way of communicating affects the encounter. Through a convincing and distinct manner the nurse seeks contact with relatives. This makes it possible to convey calmness to the relatives, and help them comprehend the situation. Sometimes though, relatives can project their grief and despair onto the nurse, who may be accused of not having done enough. It was detected, that relatives may be a second priority in a cardiac arrest-situation where there has only arrived one set of ambulance crew. Through experience the chances to reach a good encounter increases.</p>

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Två huvudteman framkom: Livet ruskas om och Omvärdering av tillvaron. Sju underteman gestaltades: återväcks till livet; osäkerhet, rädsla och ångest; minnesförlust; trötthet och svaghet; sårbarhet; bemästrande och ny syn på livet. Den här patientgruppen är i behov av ett omfattande stöd för att bli delaktig i sina hälso- och vårdprocesser för att få möjlighet att återgå till ett välfungerande liv. Ytterligare kvalitativ forskning inom detta område är önskvärt, framför allt på hjärtstoppspatienter utan ICD-behandling. Att vidga kunskapen kring patientens upplevelser och livsvärld kan möjliggöra för sjuksköterskan att bemöta den här patientkategorin med individuella evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i den kliniska verksamheten. / Everyone can be the victim of a cardiac arrest and each year in Sweden alone about 15000 people suffer from cardiac arrest. Being the victim of a cardiac arrest is a traumatic experience that affects the individual in different ways. An increased knowledge about the patient´s experiences is the best way to be able to give professional nursing care and to meet the patient in their life-world. The aim of the study was to highlight the patient´s experiences of surviving a cardiac arrest. A literature study was done comprised of ten scientific articles. Two main themes were identified: Life is turned upside down and Re-evaluation of one’s existence. Seven sub-categories were mentioned: resuscitation; insecurity, fear and anxiety; amnesia; tiredness and weakness; vulnerability; to overcome and get a new outlook on life. These patients are in need of extensive support to be able to participate in the health care and nursing process needed in order to return to a well-functioning life. Further qualitative research in this area would be needed primarily for patients without ICD treatment. Expansion of knowledge about patients experiences and life-world can enable nurses to meet and help this patient group with individual evidence based nursing care in a clinical setting.

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie. Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen. Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen. / Objective: To identify the healthcare professional´s knowledge and training frequency of cardiopulmony resuscitation in a county hospital in central Sweden, and compliance of the Swedish Register of cardiopulmony resuscitation. Method: Survey with quantitative approach consisting of 177 respondents, as well as a retrospective observational study. Main results: Individuals answered correctly to all knowledge questions, but as a group, there were deficiencies in the knowledge of cardiopulmonary resuscitation. When comparing healthcare professional´s knowledge it was demonstrated that in four of the seven knowledge questions it was a significant difference in knowledge between the health professionals who have more regular training than those with fewer. Those who had more regular education had more right answers. A significant difference was also detected depending on when they had their latest CPR training, where those who have had their education more recently also had more right answers. Compliance of healthcare professional´s to register patients treated for cardiac arrest in hospital at the Swedish CPR registry, can be summarized by the deficiencies in reporting. Conclusion: It is important to create conditions for frequent training to health professionals to increase the knowledge and preparedness in CPR, which can also be seen as a quality assurance work. An improvement is necessary in order to improve compliance to registration.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är ofta den som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed. Resultat: Tre olika nya typer av HLR utbildning identifierades; användandet av en simulatordocka som ger datorbaserad återkoppling eller ljudbaserad återkoppling, videoinspelning med självreflektion samt interaktiva datorspel. Metodiken som använde simulatordockor med datoråterkoppling och ljudbaserad återkoppling gav bäst utvecklingsresultat på värden som bröstkompressioner och inblåsningar. Diskussion: Ett optimalt HLR utbildning scenario består av fyra komponenter. Dessa komponenter består av; simuleringsdockor som ger feedback via ljudspår och datorprogram, videoinspelning på den individuella sjuksköterskans insats, interaktiva datorspel samt att sjuksköterskor undervisar sjuksköterskor för bästa möjliga HLR insats. Slutsats: För att vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, ska kunna optimera sina insatser vid HLR-situationer, bör de nyare metoderna för utbildning göras tillgänglig i både grundutbildningen till sjuksköterska och även för verksamma sjuksköterskor. / Background: In Sweden approximately 5000 patients suffer from sudden cardiac arrest in our hospitals every year. Cardiac arrest is treated with cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses are often those who come across patients with cardiac arrest, and also those who teach CPR. Purpose: The purpose of this paper was to describe new alternatives to the traditional methods for teaching CPR. Method: This examination paper is designed as a literature review, and includes eleven scientific articles. The literature search was made in the databases Pubmed, Cinahl and SveMed. Result: Three different types of new CPR educations were identified; the use of simulation equipment which gives computer based feedback or audio feedback, video recordings with self-reflection, and interactive computer games. Discussion: An optimal CPR education scenario consists of four components; Simulation equipment which gives feedback by audio and computer programs, video recording of the individual nurses contribution, interactive computer games and also nurses who educates nurse for the best CPR effort. Conclusion: In order to optimize healthcare professionals, especially nurse contribution to CPR scenarios, should the new educational types be made available in both the basic education for nurses and also for active working nurses.

Abstract Aim of the study: Aim of the study was to investigate whether there were any connections in time between different parts of care in patients with cardiac arrest and hypothermia treatment and cognitive and physical function six months after cardiac arrest and to investigate neurological outcome related to primary registered cardiac arrest rhythm after six months and if there were any changes in cognitive and physical functions as well as self-related health between discharge from hospital and six months after cardiac arrest. Method: The study included 39 patients admitted to three Swedish hospitals between 2008-2011. Cognitive and physical function was evaluated with Cerebral Performance Cathegory, CPC completed with Mini Mental State Examination, MMSE for cognitive function and Bartels Index, BI for physical function and Euroqol-VAS for evaluating the self-related health. Result:  A significant connection was shown between time to start hypothermia treatment and BI, patients with longer time showed improved physical function after six months. Majority of the participants (66,7 %) had Ventricular fibrillation/Ventricular tachycardia, VF /VT, as primary registered cardiac arrest rhythm and in this group CPC and BI was significant better compared with the asystole /Pulsless Electrical Aktivity, PEA group. CPC, MMSE, BI and Euroqol-VAS were all improved over time. Conclusion: Participants with VF /VT as primary registered cardias arrest rhythm had significant better cognitive and physical function 6 months after hypothermia-treated cardiac arrest compared with participants with asystole/PEA as primary registered rhythm. This shows the importance of access to defibrillators in public places in the society and in hospitals and optimal education of lay people and medical staff. Cognitive and physical function and self-rated health improves over time, which might be a very important reason to convey patients, relatives and medical staff to continue cognitive and physical rehabilitation.   Keywords: Cardiac arrest, hypothermia, cognitive and physical function, wellbeeing

Bakgrund: År 2016 drabbades 7 934 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där någon slags behandling påbörjats. På grund av ökade kunskaper kring plötsligt hjärtstopp ökar antalet överlevare. Plötsligt hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk kris och kan påverka personens liv. Detta medför ett behov av att förbättra kunskapen och förståelsen för hur personer upplever livet efter plötsligt hjärtstopp. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livet efter plötsligt hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt där nio artiklar med kvalitativ ansats analyserats induktivt. Resultat: Tre teman identifierades. Existentiellt kaos med subteman; Varför jag? och Närheten till döden. Tillbaka till tryggheten med subteman; Behov av närhet och Behov av information. Ett nytt liv med subteman; Livet förändras och Livet omprioriteras. Personerna som drabbats av hjärtstopp hade behov av att fylla i minnesluckor, försöka förstå vad som hade hänt samt finna en mening med händelsen. Slutsats: Resultatet visade att personer som genomgått plötsligt hjärtstopp upplevde att det nya livet innebar fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter. Att lära sig leva igen innebar omprioriteringar i livet.

Bakgrund: Ökad tillämpning av hjärt-lungräddning och användande av defibrillatorer har bidragit till att överlevnadsfrekvensen vid hjärtstopp har ökat. Sjuksköterskan möter därmed dessa personer i allt större utsträckning än tidigare i sin yrkesprofession och förhållningssättet kan ha betydelse för den drabbade.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att överleva hjärtstopp samt att granska datainsamlingsmetoden i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.   Metod: En sammanfattning av tidigare forskning har gjorts och sex kvalitativa samt fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar utgör resultatet i denna beskrivande litteraturstudie.   Huvudresultat: Att överleva hjärtstopp upplevdes som en livsomvälvande händelse i livet. Återkommande utmaningar i vardagen var rädsla, ångest och osäkerhet. Stöd av vårdpersonal, familj och vänner upplevdes som viktiga komponenter för att uppleva en känsla av trygghet och sammanhang i tillvaron. Ytterligare ett omfattande problem var hjärtstoppets påverkan på minnet. Viktiga återberättare av den traumatiska händelsen var sjukvårdspersonal och andra personer som varit närvarande vid hjärtstoppet. Hos de som överlevde hjärtstoppet sågs ett behov att dela med sig av sina erfarenheter till personer med liknande erfarenheter.   Slutsatser: Majoriteten av de som överlevt hjärtstopp upplevde det som en traumatisk händelse. En händelse som resulterade i känslor som osäkerhet, rädsla och ångest men även en tacksamhet till livet. En sjuksköterska som identifierar patientens individuella behov kan hjälpa patienten att uppleva en ökad känsla av hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet i den rådande livsomvälvande situationen. / Background: Increased application of cardiopulmonary resuscitation and the use of defibrillators has contributed to increased cardiovascular survival rates. The nurse thus meets these persons to an increasing extent than before in their occupational profession and the attitude may have meaning to the victim.   Aim: The aim of the literature study was to describe the patient's experience of surviving heart arrest and to review the data collection method in the included scientific articles.   Method: A summary of previous research has been made and six qualitative and four quantitative scientific articles are the results of this descriptive literature study.   Results: Surviving a heart arrest was experienced as a life-changing event in life. Recurring challenges in everyday life were fear, anxiety and insecurity. Support from healthcare professionals, family and friends was experienced as important components for experiencing a sense of security and coherence in existence. Another major problem was the impact of the cardiac arrest on memory. Important reporters of the traumatic event were healthcare professionals and other persons present at the heart arrest. In those who survived the heart arrest, there was a need to share their experiences with people with similar experiences.   Conclusions: The majority of those who survived a heart arrest experienced it as a traumatic event. An event that resulted in feelings like insecurity, fear and anxiety but also a gratitude to life. A nurse who identifies the patient's individual needs can help the patient experience an increased sense of manageability, meaningfulness and comprehension in the current life-changing situation.

Bakgrund: Antalet patienter som drabbas av ett hjärtstopp och överlever ökar varje år. I och med detta är även närstående en ökande grupp. Det finns ett behov av att undersöka hur patienter och deras närstående upplever ett hjärtstopp. Syfte: Syftet var att undersöka hur patient och närstående upplever ett hjärtstopp samt om det fanns något i eftervården som patienterna saknade. Metod: En litteraturstudie har gjorts med 12 kvalitativa originalartiklar varav sju var från patientperspektiv, fyra från ett närståendeperspektiv och en från bådas perspektiv. De kvalitetsgranskades och en resultatanalys gjordes med en kvalitativ metod. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier. Resultatet visade att patienter och närstående upplevde ångest och oro, men även tacksamhet och glädje efter hjärtstoppet. Vikten av information och stöd från sjukvård samt att få stöd och samtal av närstående och vänner var viktigt för både patienter och närstående. Patienter och närstående upplevde båda att livet förändrats men att de hade en längtan att återgå till livet innan hjärtstoppet. Patienterna upplevde skuld över vad de utsatt sina närstående för och närstående kände att de åsidosatte sig själva. Patienterna upplevde kroppsliga förändringar, fysiska såväl som psykiska. Slutsats: Patient och närstående upplevde oro och ångest samt glädje och hopp efter hjärtstoppet. Både patient och närstående upplevde liknande känslor, därav är det viktigt att följa upp båda parter i eftervården. Det behövs mer forskning inom området hur patient och närstående upplever ett hjärtstopp. / Background: The number of patients suffering from a cardiac arrest and survives increases every year. With this, relatives are also an increasing group. There is a need to investigate how patients and their relatives experience a cardiac arrest. Aim: The purpose was to investigate how patients and relatives experienced a cardiac arrest and whether there was something in the aftercare that the patients lacked. Method: A literature study has been made with 12 qualitative original articles, seven of which were from a patient perspective, four from a relative’s perspective and one from a perspective of both. Quality assurance and a performance analysis were made using a qualitative method. Result: The result was presented in four categories and eight subcategories. The results showed that patients and relatives experienced worry and anxiety, but also gratefulness and joy after the cardiac arrest. Patients and relatives experienced the importance of information and support from healthcare as well as receiving support from relatives and friends. Both experienced that life changed but that they had a desire to return to the life before the cardiac arrest. Patients felt guilty of what they put their relatives through and relatives felt they set aside themselves. The patients experienced bodily changes, both physical and mental. Conclusion: Patients and close relatives experienced worry and anxiety as well as joy and hope after the cardiac arrest. Both patient and related experienced similar emotions, so it is important to follow up on both parties in aftercare. More research in the area of ​​how patients and relatives are experiencing a cardiac arrest is needed.

Background: Through medical research and practice it's possible to save many of the lives of those who suffered from a cardiac arrest. After this trauma the work begin to regain the person’s quality of life, a complex and central process for nurses and other healthcare professionals as well as for the person affected. Aim: To describe factors that's important for how people experience their quality of life after surviving a cardiac arrest, also to investigating selected data collection methods in included articles. Method: A descriptive literature study. The searches resulted in 12 articles that underlie the results. Main Results: The quality of life is strongly threatened in this patient group. Factors that have been shown to be important for the quality of life is cognitive recovering, mental, emotional and spiritual well-being and independence in ADL/IADL. Also minor factors that were not as frequent recurring were described. The person's previous life quality and history of illness/health, ability to return to work, autonomy, partnership, initial heart rhythm and the treatment of hypothermia. The data collection methods was interviews, surveys, journal data and other data. Conclusion: It reveals that a cardiac arrest often affect the person’s quality of life negative. The literature presents a variety of factors that are described as important for the quality of life, how they are interrelated to each other and how the factors together create new experiences of quality of life. It’s clear that nurses has good potential for influence. / Bakgrund: Genom medicinsk forskning och praktik är det idag möjligt att rädda livet på många av de som drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Mot bakgrund av den traumatiska upplevelse ett hjärtstopp visat sig vara påbörjas därefter arbetet med den drabbades livskvalité, ett både komplext och viktigt arbete för såväl sjuksköterska och annan vårdpersonal som för patienten själv. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur personer upplever sin livskvalitet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, samt kartlägga valda datainsamlingsmetoder i inkluderade artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Sökningarna resulterade i 12 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Enligt litteraturen är livskvalitén kraftigt hotad hos denna grupp. Faktorer som visat sig vara av betydelse för hur livskvalitén ska upplevas är om personen återhämtar sig kognitivt, personens psykiska, emotionella och spirituella välbefinnande och självständighet i ADL/IADL. Även mindre, om än betydelsefulla, faktorer som inte var lika frekvent återkommande beskrevs i litteraturen: Personens tidigare livskvalité och sjukdoms-/hälsohistoria, möjlighet att kunna återvända till sitt arbete, personens autonomi, partnerskap, initial hjärtrytm samt behandlingsformen hypotermi. Förekommande datainsamlingsmetoder var intervjuer, enkäter, journaldata och annan data. Slutsats: I föreliggande studier synliggörs det att ett hjärtstopp ofta påverkar personens livskvalité negativt. Litteraturen presenterar en rad olika faktorer som beskrivs som betydelsefulla för hur livskvalitén ska upplevas, slutligen hur dessa är interrelaterade till varandra och tillsammans skapar nya upplevelser av livskvalité. I litteraturen framgår det också att sjuksköterskan har goda möjligheter till påverkan.