Bakgrund: Hjärtstopp drabbar cirka 10 000 människor i Sverige årligen och få av dem överlever. Påbörjas hjärt- och lungräddning omedelbart ökar chansen för överlevnad markant. Sjuksköterskan har en betydande roll vid hjärtstopp i samband med hjärt- och lungräddning ska de också ta hand om de närstående som ser det som sin rättighet att närvara. De närstående uttrycker att det ökar lidandet om de inte får tillräckligt med stöd vid HLR. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att närstående till patienter närvarar vid HLR i sjukhusmiljö Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Patientens önskningar ska vara i fokus, En känslomässig upplevelse för närstående, Emotionellt krävande moment för sjuksköterskor och Det krävs resurser i situationen. Slutsats: Sjuksköterskorna uppfattar fördelar för alla inblandade men önskar mer utbildning i kommunikation med närstående vid HLR.

No description available.

För att öka överlevanden vid hjärtstopp har räddningstjänsten fått i uppgift att påbörja livsviktig första hjälpen i väntan på ambulans. Dessa uppgifter ställer krav på att brandmännen skall behärska och utföra livräddande åtgärder till personer med hjärtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga på plats. Ofta på eller nära den ort som de själva arbetar och bor på. Detta sammantaget innebär sannolikt en utmaning för brandmännen. Den begränsade mängden forskning som finns, gör gällande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vårda en livshotande sjuk person. Ur ambulanssjuksköterskans perspektiv kan samarbetet mellan ambulans och räddningstjänst vara direkt avgörande för möjligheten att rädda liv, därför är det viktigt att även belysa aspekter som kan påvisa utbildningsbehov och samövning för att bygga ett fungerande team. Syftet med studien är att beskriva brandmäns upplevelser av att vara först på plats vid ett hjärtstopp. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Åtta brandmän från ett kommunalt räddningstjänstförbund har intervjuats. Resultatet visar att brandmän upplever en stor vilja att utföra livräddande insatser men att det finns en hel del stressmoment, och att brandmännen kan känna sig utsatta då de under en kort tid bär ansvaret för en annan människas liv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund: Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga har blivit reducerad och inte kan tillgodose cirkulationssystemet med blod, vilket orsakar en cirkulationssvikt. Under 2017 räddades 1444 människor till livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patienters och anhörigas upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sju av de inkluderade vetenskapliga artiklarna riktades från ett patientperspektiv, fem var från ett anhörigperspektiv och en av artiklarna hade både patient- samt anhörig-perspektiv. De inkluderade artiklarna identifierades på databaserna PubMed och PsykINFO och de granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades utifrån fyra kategorier, vilka tre hade två subkategorier vardera. Patienterna upplevde händelsen som en emotionell utmaning som kantades av lidande och hopplöshet inför sina nya begränsningar. De upplevde ett existentiellt lidande över att inte kunna leva det liv som önskades och de fick ett nytt perspektiv på livet. Anhöriga blev i samband med hjärtstoppet rädda och chockade och de tyckte att ansvaret att behöva utföra HLR var betungande. Efter händelsen fick anhöriga en ökad arbetsbelastning och ett stort ansvar och deras livskvalitet påverkades på flera sätt. Slutsats: Ett hjärtstopp påverkar det vardagliga livet och livskvaliteteten hos både patienter och anhöriga. Stödet och informationen från vården till både patienter och anhöriga behöver bli bättre. / Background: A cardiac arrest implies that the heart's ability to provide the circulatory system with blood has been reduced, causing a circulatory failure. In 2017, 1444 people were saved to life after a sudden cardiac arrest. Aim: The purpose of the present study was to highlight the perceived quality of life of patients and their relatives after a cardiac arrest. Method: A literature review based on 13 qualitative articles. Seven of the included articles were described from a patient perspective, five from a relative's perspective and one of the articles had both patient and relative perspectives. The articles were identified on PubMed and PsykINFO. Quality assurance and a quality analysis were made using the SBU (2014) review template. Result: Results from the literature review were presented in four categories, three of which had two subcategories each. The patients experienced the event as an emotional challenge that was lined with suffering and hopelessness for their new limitations. They experienced an existential suffering over not being able to live the life they wanted and they got a new perspective on life. Relatives were afraid and shocked, they felt that the responsibility for having to perform CPR was difficult. After the incident, relatives had an increased workload and a greater responsibility and their quality of life were affected in several ways. Conclusion: A cardiac arrest affects the everyday life and quality of life of both patients and relatives. Support and information from the healthcare personnel to both patients and relatives need to be improved.

Background Cardiopulmonary resuscitation (CPR) increases significantly the chance of survival in cases of a cardiac arrest. The ability to respond quickly and effectively to a cardiac arrest rests on nurses being competent, prepared and up-to-date. Nursing student’s knowledge in CPR and perceptions of their own training are crucial for the pursuit of the education of professional nurses.    Aim Investigate the prerequisites for a good care of patients in need of CPR by assessing  Vietnamese nursing students' knowledge in CPR as well as their perceptions on their education in CPR.      Method A quantitative, cross sectional-study was conducted. A modified version of a questionnaire developed by the Swedish council of CPR was used. Nursing students at University of Medicine and Pharmacy in Ho Chi Minh City were asked to participate. The gathered data were analyzed with descriptive statistics, t-test and chi2 -test.   Result The participants answered right on 41 % of the questions (571/1404). The mean-score was 5.25 and the score ranged from 0 to 9 out of 13 points on the questionnaire. Participants answered correctly on most questions regarding basic CPR and were foremost wrong about questions regarding defibrillation. There was no association between a high result on the questionnaire and students rating a high grading on preparedness and/or satisfaction. No significant difference could be found based on gender.   Conclusion The knowledge in CPR, based on this survey, is generally low. One plausible explanation could be that the questionnaire did not fit the education of the participants. / Bakgrund Hjärt- och lungräddning (HLR) ökar avsevärt chanserna att överleva vid ett hjärtstopp. Att kunna reagera snabbt och effektivt på hjärtstillestånd kräver att sjuksköterskor är kompetenta och förberedda. Sjuksköterskestudenters kunskaper i HLR och deras uppfattningar om sin utbildning är avgörande för den fortsatta utbildningen av professionella sjuksköterskor.   Syfte Undersöka förutsättningarna för en patientsäker vård inom HLR, genom att kartlägga vietnamesiska sjuksköterskestudenters kunskaper i HLR samt att undersöka deras uppfattning om sin utbildning i HLR.   Metod En kvantitativ, tvärsnittsstudie genomfördes. En modifierad version av ett frågeformulär utvecklat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (HLR-rådet) användes. Sjuksköterskestudenter i en klass från University of Medicine and Pharmacy, i Ho Chi Minh City blev ombedda att delta. Den insamlade informationen analyserades med beskrivande statistik, t-test och chi2-test.   Resultat Deltagarna svarade rätt på 41% av frågorna (571/1404). Det totala medelvärdet var 5.25 och poängen skilde sig från 0 till 9 av 13 poäng på frågeformuläret. Deltagarna svarade korrekt på de flesta frågor angående grundläggande HLR och svarade främst fel på frågor angående defibrillering. Det fanns inget samband mellan ett högt resultat på frågeformuläret och elever som ansåg sig vara förberedda och/eller nöjda med sin utbildning. Ingen signifikant skillnad i resultat kunde hittas baserat på kön. Slutsats Kunskaperna i HLR, baserat på den genomförda studien, är generellt låga. När det kommer till vissa frågor kan en orsak vara att frågeformuläret inte var anpassat efter deltagarnas utbildning.

Bakgrund: I Sverige påbörjades hjärt-lungräddning (HLR) på 5785 personer när ett prehospitalt hjärtstopp inträffade under 2017. Överlevnadschansen för dessa personer har ökat med ungefär 160% sedan år 2000 men ändå överlever endast cirka 600. Ett hjärtstopp bevittnas oftast av en anhörig. Det behövs kunskapsöversikter som belyser anhörigas erfarenheter, en kunskap som kan användas för att förbättra omhändertagandet av anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara vid ett prehospitalt hjärtstopp hos en närstående. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där åtta vetenskapliga artiklar identifierats och inkluderats. Av dessa var en kvantitativ, en både kvalitativ och kvantitativ och sex kvalitativa. Analysprocessen innebar att gå från helheten till delarna för att sedan skapa en ny helhet. Analysen är en sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Överväldigad av ansvaret att hantera situationen, Lättnad att lämna över ansvaret till ambulanspersonalen och Att närvara under HLR. Temana mynnade ut i sju undergrupper. Resultatet visade att de flesta anhöriga önskar att vara närvarande under HLR, att stöd från sjukvårdspersonalen var viktigt och att förmågan att starta HLR skiljde sig åt mellan de anhöriga. Slutsats: När ett prehospitalt hjärtstopp inträffar är det oftast de anhöriga som bevittnar händelsen. Att starta HLR i väntan på ambulansen kan oavsett om man har genomgått HLR-utbildning eller inte innebära kunskapsmässiga, fysiska och etiska utmaningar. Stöd och uppmuntran, information och svar på frågor underlättar för den anhörige såväl under pågående HLR som efteråt. Alla individer har olika behov av bekräftelse och det är därför viktigt att sjukvårdspersonalen ser till den enskilde individens behov.  De flesta anhöriga vill vara närvarande under HLR-behandlingen.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka tiotusen personer av ett hjärtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjärtstopp påverkar den drabbades liv på olika sätt och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förändringar som de på olika sätt försökte hantera. Stöd och information var viktigt för att kunna hantera det som hänt. Många patienter bar på en rädsla efter hjärtstoppet som påverkade deras livskvalitet negativt. Diskussion: Upplevelsen av att överleva ett hjärtstopp är olika eftersom varje individ utgår från sin egen livsvärld. Patienter som drabbades av minnessvårigheter efter hjärtstoppet upplevde en försämrad livskvalitet. Det kan bero på att problemen inte uppmärksammas och att patienterna inte får den hjälp de är i behov av. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad måste patientens livsvärld vara i centrum. På så sätt kan sjuksköterskan förstå patientens upplevelse av att ha drabbats av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkats. / Background: About ten thousand persons suffer a cardiac arrest in Sweden each year and about three hundred survive. A cardiac arrest affects the victim's life in different ways and it’s therefore important for the nurse to have knowledge about the experiences of these patients. Purpose: The purpose was to describe how patients experience their quality of life after a cardiac arrest. Method: A literature review was conducted using an inductive content analysis. Results: Patients experienced physical changes which they handled differently. They needed information and support to be able to move on. Some patients carried a fear after the cardiac arrest which affected their quality of life negatively. Discussion: The experience of surviving a cardiac arrest is different because each individual has its own life-world. Patients that were suffering from memory problems after the cardiac arrest experienced a decreased quality of life. The reason could be that the problems are not noticed and the patients do not get the help they need. Conclusion: To be able to provide good care, the patient's life-world has to be in the centre. This allows the nurse to understand the experience of having suffered a cardiac arrest and how the quality of life is affected.

Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”. Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående. / The encounter between the nurse and relatives is of great significance within healthcare treatment, not the least in prehospital emergency care. Nurses within the ambulance services will in complicated situations meet chocked relatives of patients with cardiac arrest. The aim of the study is to describe nurses’ experiences of the encounter with relatives of patients with cardiac arrest within the prehospital emergency care. The collection of data was conducted through interviews with eight nurses within the ambulance services. The informants have rendered encounters they’ve had with relatives of patients with cardiac arrest. The interviews were recorded and transcribed. Thereafter a qualitative content analysis was made on the texts, from where three major themes, and a number of sub themes, emerged. The three major themes were “Communicating with relatives”, “Managing relatives’ reactions” and “Acting ethically correct towards relatives”. The result shows that the nurse’s way of communicating affects the encounter. Through a convincing and distinct manner the nurse seeks contact with relatives. This makes it possible to convey calmness to the relatives, and help them comprehend the situation. Sometimes though, relatives can project their grief and despair onto the nurse, who may be accused of not having done enough. It was detected, that relatives may be a second priority in a cardiac arrest-situation where there has only arrived one set of ambulance crew. Through experience the chances to reach a good encounter increases.

No description available.