Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

Background: Approximately 10.000 out-of-hospital cardiac arrest occurs every year in Sweden. Surviving a cardiac arrest leads to a change in the victims life-world.  Aim: The aim of the study was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest.  Method: The method used is a literature study in which 11 qualitative scientific articles formed the basis for the result.  Results: Four main themes emerged: coping with emotional challenges, being in need of support from health care, meeting the existential and living with physical and cognitive changes. Eight sub-themes emerged as well: Emotional stress, emotional support from the surroundings, need to be seen, need for information, thoughts about death and the future, living in a changed life situation, changes and their impact, and reflection on ones living habits.  Conclusion: It is important for health care professionals to gain knowledge of people's experiences of surviving a cardiac arrest in order to best meet the needs of those affected and provide good health care. / Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Att överleva ett hjärtstopp medför en förändring av den drabbades livsvärld.  Syfte:  Syftet  med  studien  var  att beskriva  personers  erfarenheter  av att  överleva ett hjärtstopp.  Metod: Metoden som har använts är en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Att hantera emotionella utmaningar, att vara i behov av stöd från sjukvården, att möta det existentiella samt att leva med fysiska och kognitiva förändringar. Det framkom även åtta subteman: Emotionella påfrestningar, emotionellt stöd från omgivningen, behov av att bli sedd, behov av information, tankar om döden och framtiden, leva i en förändrad livssituation, förändringar och dess påverkan samt reflektion kring levnadsvanor.  Konklusion: Det är viktigt att sjukvårdspersonal erhåller kunskap om personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp för att på bästa sätt kunna möta de drabbades behov och skapa en god vård.

Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren 2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett förändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kognitiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp. / Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways affect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cullberg’s crisis theory. Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest.  Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive approach was used. Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after returning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emotional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

SAMMANFATTNING Varje år drabbas cirka 15 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, cirka 10 000 sker utanför sjukhus. För att öka överlevnaden utförs Hjärt-Lungräddning (HLR). Den akutmottagning där studien utförts tog emot 78070 patienter år 2014. För att öka patientsäkerheten så utbildas all vårdpersonal i HLR årligen. En del av sjuksköterskornas arbete är att dokumentera vad som görs med patienten. Sjuksköterskor har även en skyldighet att kritiskt granska den egna dokumentationen. Syftet med studien var att beskriva dokumentation vid hjärtstopp för patienter som kommer till ett storstadssjukhus eller får hjärtstopp på akutmottagningen. Studien har en retrospektiv, deskriptiv design där sjuksköterskors dokumentation i patientjournaler har granskats. Under perioden 2009-07-01 och 2010-12-31 kom 72 patienter med hjärtstopp eller fick hjärtstopp på ett storstadssjukhus. Dessa 72 journaler har granskats, 25 var kvinnor och 47 var män. Åldersfördelningen var 38 till 93 år för kvinnor och 36 till 96 år för män. I 53 av journalerna dokumenterades vad som skett innan patienten kom till akutmottagningen. Fyra journaler (fem procent) var helt utan sjuksköterskedokumentation. Endast två (3 %) av journalerna innehöll information om tidpunkt för hjärtstoppet. I nio av journalerna (12 %) stod initialrytm dokumenterad. I bara sex journaler (8 %) fanns någon tidsangivelse gjord gällande tidsförloppet över behandlingen för hjärtstoppet på akutrummet. I tre av journalerna (fyra %) står det något om att defibrillering har utförts. Läkemedelsadministration finns angivet i 12 av journalerna (16 %). I två av journalerna (tre %) finns andra läkemedel än Adrenalin dokumenterat. Ingen av de 72 journalerna har någon tidsangivelse för läkemedelsadministrering eller defibrillering. Gällande dokumentationen om användandet av LUCAS så gjordes det i 14 av journalerna (19 %). Studien visar att sjuksköterskedokumentationen vid hjärtstopp kan bli bättre genom att börja dokumentera vad som sker på akutrummet inte bara vad som skett innan ankomst till akutmottagningen. Finns flera områden som har förbättringspotential, tider för diverse åtgärder, initialrytm, när avslutades åtgärderna är exempel på vad som kan förbättras.

Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller. Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp. Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier. De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen. / Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation. The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation. A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication. The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication. Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

Bakgrund Inom den svenska akutsjukvården påbörjas hjärt- och lungräddning på ungefär 10 000 personer per år, men ändå överlever bara 600. Hjärtat är ett centralt organ gällande upprätthållandet av liv. Vid ett hjärtstopp förlorar kroppen sin funktion att upprätthålla funktioner som är förenliga med liv. Närstående är ofta närvarande under återupplivningen. Sjuksköterskans ansvar vid hjärtstopp innefattar att påbörja hjärt- och lungräddning samtidigt som hon ska ta hand om närstående. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning inom akutsjukvård. Metod Studien genomfördes som en icke systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL complete samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att upplevelsen av att närvara under hjärt- och lungräddning var fördelaktig för närståendes psykiska hälsa samt utvecklingen i deras sorgeprocess. Valet om att få närvara uppgavs vara en stor del av närståendes delaktighet. Slutsats Närståendes upplevelser av att närvara under hjärt- och lungräddning uppgavs till största del vara positiv och väckte känslor som lättnad. Men även känslor som ovisshet, brutalitet och våld belystes. Det visade sig att närstående som inte fick möjlighet att närvara utvecklade i större grad symtom på PTSD än hos de som närvarade. Kunskap och förståelse för närståendes reaktion eller handlingar kan öka kompetensen hos all vårdpersonal samt att om kompetensen stärkt kan närståendes upplevelse i sin helhet bli mer positiv. / Background In Swedish emergency health care, an approximate of 10 000 people are subject to cardiopulmonary resuscitation each year, but still only 600 people survive. The heart is a central organ for maintaining life. During a cardiac arrest the body loses its ability keep the vital functions working properly. The relatives of the patient often witness the resuscitation. The nurse's responsibility for cardiac arrest permits her to begin cardiopulmonary resuscitation while also taking care of relatives. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of witnessing cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method The study was conducted as a non- systematic literature review. The data was collected in databases PubMed and CINAHL complete and with a manual search. After quality scrutiny, 15 articles of both qualitative and quantitative approach were included. These were analyzed through an integrated analysis and compiled into a matrix. Results The results of the study showed that the experience of being present during a cardiopulmonary resuscitation had a positive effect on the mental health of the relative attending, as well as the grieving process. The choice to be present at this difficult moment was stated to be a large part of the relative’s participance. Conclusions Relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation were largely evaluated as positive and aroused feelings as relief. But also emotions such as uncertainty, brutality and violence were illuminated. It was found that relatives who were not able to witness developed more symptoms of PTSD than those who witnessed. Knowledge and understanding of the reaction or handling of relatives can increase the competence of all health care professionals and to compete intensely, the tasks of the relatives as a whole can be more positive.

Nationellt drabbas varje år flera tusentals människor av hjärtstopp utanför sjukhus. För att öka chansen till överlevnad hos dessa individer är snabbt påbörjad hjärt-lungräddning av god kvalité av största vikt. Då det är fysiskt ansträngande att utföra hjärt-lungräddning, samt under vissa omständigheter svårt att utföra med bibehållen effektivitet och kvalité, har apparater som kan ge mekaniska bröstkompressioner utvecklats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka resultat mekaniska bröstkompressioner har vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 vetenskapliga artiklar där majoriteten var kvantitativa studier. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Databearbetning genomfördes utifrån en integrerad analys där teman identifierades. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fyra teman; överlevnad, återkomst av spontan cirkulation [ROSC], neurologisk funktion och övriga resultat. Ingen skillnad kunde ses i överlevnad och neurologisk funktion mellan mekaniska bröstkompressioner och manuella bröstkompressioner. Snarare ses en tendens till sämre överlevnad och sämre neurologisk funktion vid användning av mekaniska bröstkompressioner. I övrigt noteras förlängd tid till första defibrillering vid användning av mekaniska bröstkompressioner. Slutsats: De granskade studierna visade att användandet av mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus inte har någon uppenbar fördel gällande överlevnad och neurologisk funktion jämfört med manuella bröstkompressioner. / Nationally, several thousands of people suffer from out-of-hospital cardiac arrest each year. In order to increase the chance of survival in these individuals, cardiac resuscitation of good quality is of the utmost importance. Since it is physically strenuous to perform cardiac resuscitation, and in some circumstances difficult to perform with maintained efficiency and quality, devices that can provide mechanical chest compressions have been developed. Aim: The aim of the study was to investigate the results of mechanical chest compressions on out-of-hospital cardiac arrest. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach. After quality review, a total of 16 scientific articles were included, the majority of which were quantitative studies. The articles were obtained from the PubMed and CINAHL databases. Data processing was performed on the basis of an integrated analysis where themes were identified. Results: The integrated analysis resulted in four themes; survival, return of spontaneous circulation [ROSC], neurological function and other results. No difference was seen in survival and neurological function between mechanical chest compressions and manual chest compressions. Rather, there is a tendency towards poorer survival and poorer neurological function when using mechanical chest compressions. Otherwise, extended time to first defibrillation is noted when using mechanical chest compressions. Conclusion: The studies reviewed showed that the use of mechanical chest compressions in out-of-hospital cardiac arrest has no apparent benefit on survival and neurological function compared to manual chest compressions.

Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.

Bakgrund: År 2014 rapporterades 2586 händelser av plötsligt hjärtstopp på sjukhus, 1263 människor kunde räddas till livet. Vid ett plötsligt hjärtstopp övergår den normala spridningen av impulser i hjärtat till ett elektriskt kaos. Genom defibrillering kan det elektriska kaoset normaliseras. Att handskas med död och döende kan antas vara en hög stressor inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning indikerar komplexiteten av att hantera ett plötsligt hjärtstopp. Både känslor och yrkesskickliga frågor vid händelsen av ett plötsligt hjärtstopp bör reflekteras för att den framtida vården vid ett plötsligt hjärtstopp ska kunna förbättras. Syfte: Syftet var att genom kvalitativ litteratur belysa sjuksköterskors upplevelser av att delta vid ett plötslig hjärtstopp på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades systematiskt. Genom en tematisk analys sammanställdes resultatet. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser kunde sammanfattas under tre huvudteman: ”Känslor vid ett plötsligt hjärtstopp”, ”Barriärer vid ett plötsligt hjärtstopp” och ”Kunskapskällor vid ett plötsligt hjärtstopp”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat indikerar att ett plötsligt hjärtstopp väckte starka känslor hos sjuksköterskor. Yttre faktorer hade betydelse för hur hjärtstoppet hanterades kliniskt samt att olika kunskapskällor och kunskapsnivå påverkade upplevelsen av ett plötsligt hjärtstopp. Samtal och reflektion var en viktig del i den emotionella hanteringen. Ökad kunskap av den tekniska utrustningen behövdes. Frekvent repetitionsutbildning gav en ökad förståelse för den reella situationen, etablerade bättre samarbete inom teamet och var nödvändigt för att upprätthålla sjuksköterskors kompetens. / Background: In 2014, 2586 incidents of sudden cardiac arrest in hospitals were reported. Out of these, 1263 people were saved. During a sudden cardiac arrest the normal spread of impulses over the heart turns into an electrical chaos. By defibrillation the electrical chaos can be normalized. Dealing with death and dying can be assumed to be a high stress factor in the nursing profession. Previous research displays the complexity of managing a sudden cardiac arrest. Both emotions and skill should be considered for reflection in order to improve the future of health care in a sudden cardiac arrest. Aim: To highlight nurses' experiences of participating in a sudden cardiac arrest in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach was examined systematically. The result was compiled through a thematic analysis. Result: Nurses' experiences could be summarized under three main themes: "Feelings at a sudden cardiac arrest," "Barriers to a sudden cardiac arrest" and "Knowledge sources for sudden cardiac arrest." Conclusion: The results of the literature review indicate that a sudden cardiac arrest aroused strong feelings among nurses. External factors played a role in how the nurse handled the clinical aspects of the cardiac arrest and that different sources of knowledge and skill level affected the experience of a sudden cardiac arrest. Conversation and reflection was an important part of the emotional management. Increased knowledge of the technical equipment were needed. Frequent refresher training provided a better understanding of the actual situation, established better cooperation within the team, and was necessary to maintain the nurses' competence.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebär att livskvalitén förändras. Många aspekter spelar in i den upplevda livskvalitén såsom förändringar i den kroppsliga funktionen, psykiska aspekter som innefattar bland annat oro, ångest och kognitiv funktion som innefattar minnesförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur livskvalitén kan påverkas hos patienter efter ett hjärtstopp för att på så sätt vara ett stöd och en hjälp för patienten tillbaka till vardagen. / Background: In Sweden are every year about 10 000 people affected of a sudden heart arrest out of the hospital and about 500 of these survive. Cardiovascular disease is the most common underlying cause of suffering a heart arrest, other causes of heart arrest is pulmonary disease, intoxication and head trauma. Aim: The aim of this study was that on scientific literature examining patient´s quality of life after a heart arrest. Method: A literature review based on 11 scientific articles. Results: Patients quality of life was affected after having survived a heart arrest, the result showed that changes in physical, mental and cognitive functions as well as search for meaning. Conclusion: To survive a heart arrest means that quality of life is changing. Many factors play into the perceived quality of life such as changes in the physical function, mental aspects, which includes agitation, anxiety, and cognitive function which includes memory capacity. It is important that the nurse has knowledge of how quality of life can be affected in patients after heart arrest in order to thus be a support and a help to the patient back to everyday life.