Bakgrund: Hjärtstopp är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 10.000 personer av hjärtstopp, av dessa inträffar cirka 4.500 på sjukhus. Två övergripande orsaker till hjärtstopp är hjärtfel samt respiratoriska problem. Vid överlevnad av hjärtstopp påverkas överlevaren både psykiskt samt fysiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva personers upplevelser av hur det dagliga livet påverkas efter ett hjärtstopp. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet grundar sig i relevant information som tagits ur tio stycken kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har delats upp i tre kategorier vilka är fysisk påverkan i det dagliga livet, psykisk påverkan i det dagliga livet samt existentiella tankar. Under dessa tre kategorier finns det fem underkategorier vilka är fysisk funktion av det dagliga livet samt att återgå till ett aktivt dagligt liv som tillhör kategorin fysisk påverkan. Oro/rädsla/ ångest, behov av samtal för psykisk återhämtning samt kognitiva begränsningar i det dagliga livet tillhör kategorin psykisk påverkan. Konklusion: Den mest förekommande samt återkommande upplevelsen hos de flesta deltagarna var oro, rädsla samt ångest vilket skulle kunna innebära att fler behöver omvårdnad genom stöttning samt samtal av sjuksköterskan. De flesta kände en stor tacksamhet över att ha fått livet tillbaka men samtidigt drogs med en del negativa konsekvenser vilket hade kunnat förbättras genom erbjudan av gruppsamtal för att få möjlighet att dela sina erfarenheter med andra människor. Många kände sig begränsade i sitt dagliga liv, den fysiska förmågan som fanns där innan hjärtstoppet var inte densamma samt att deltagarna hela tiden drogs med tanken om ett nytt hjärtstopp. Genom att arbeta efter kärnkompetensen, samverkan i team hade sjuksköterskan kunnat erbjuda fysioterapi eller kuratorkontakt för att se till att personens behov uppfylls. / Background: Cardiac arrest is something that can affect anyone at any time. Each year, about 10.000 suffer from cardiac arrest and about 4.500 of these occur in hospitals. The two major overall causes of cardiac arrest are heart failure and respiratory problems. Of those who survive a cardiac arrest, the survivor is affected both mentally and physically. Purpose: The purpose of this literature study is to describe people’s experiences of how daily life is affected after a cardiac arrest. Method: The study is a literature study were the result is based on relevant information taken from ten qualitative studies. Result: The result has been divided into three categories which are physical influences in daily life, mental impact in daily life and existential thoughts. Under these three categories there are five subcategories which are physical function in daily life and returning to an active daily life which belongs to the category physical influences. Worry/ fear/ anxiety, the need for conversation for a mental recovery and cognitive limitations in the everyday life belongs to the category mental impact in daily life. Conclusion: The most common and recurring experience in most participants was worry, fear and anxiety which could mean that more people need nursing through support and conversations by the nurse. Most of them felt a great gratitude for having returned to life, but at the same time they were drawn with some negative consequences which could have been improved through the offer of group conversations in order to be able to share their experiences with other people. They felt limited in their daily life, the physical ability they used to have before the cardiac arrest was not the same. The participants were also constantly drawn with the idea of a new cardiac arrest. By working after the core competency, collaboration in teams, the nurse had been able to offer physiotherapy or curatorial contact to ensure that the person's needs were answered.

Bakgrund: I Sverige, drabbas 5000 personer av hjärtstopp varje år och av dessa räddas 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är traumatiskt för den drabbade och kräver tid för återhämtning. Anhöriga har en central roll i omvårdnaden av den drabbade, både vid hjärtstoppet samt tiden efter. Syfte: Denna litteraturstudie syftar på att öka förståelsen av de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio relevanta artiklar fanns vid sökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades via Fribergs (2017) modell. Resultat: studien resulterade i fyra huvudkategorier: De första känslorna, information och kommunikation, känsla av kontroll samt förändring. Vidare framkom 15 subkategorier. Konklusion: Vid ett hjärtstopp upplever anhöriga olika känslor; det är en överväldigande och chockerande incident. De ställs inför livsförändringar och deras egna hälsa påverkas. Att ta hand om de anhöriga är av stor betydelse för den närståendes tillfrisknande. Kunskap om de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp är essentiell för sjuksköterskan för att hon ska kunna bidra med omhändertagande av de. / Background: In Sweden, every year approximately 5000 people suffer from cardiac arrest, from these 500 get saved. A cardiac arrest is traumatizing for the ones affected and requires time for recovery. The relative has a central part in the care of the one affected, both during and after the event. Aim: This literature study aims to get a better understanding of relatives lived experiences when a relative suffers from a cardiac arrest and survives. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten articles were found through CINAHL and Pubmed database which were examined in quality and furthermore analyzed through the model of Friberg (2017). Results: The study resulted in four main categories: The initial feelings, information and communication, feeling of control, and change. From these 15 subcategories were formed. Conclusion: At a cardiac arrest, relatives experience a lot of different emotions. It is an overwhelming and shocking event. They face significant changes in life, and their health is affected. Taking care of a relative is of solid matter for a patients recovery. The knowledge of relatives' experience is essential for a nurse to make sure relatives receive proper care in devastating events.

Bakgrund: År 2018 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk händelse och kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som tillämpats är ”Känsla av sammanhang ”(KASAM) av Aaron Antonovsky. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Två teman identifierades. En förändrad kropp med subteman; kognitiva förändringar, fysiska förändringar, emotionella förändringar, existentiella förändringar. En andra chans med subteman; En ny syn på livet, behov av information och stöd och närståendes betydelse. Resultatet visade att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar var vanligt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp kände ett behov av stöd från anhöriga och sjukvård. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse. Händelsen visar sig ha såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Patienterna känner ett ökat behov av stöd och information från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose patientens behov och stärka patientens känsla av sammanhang. Eftersom antalet överlevare ökar finns ett större behov av evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja denna patientgrupp. Nyckelord: Erfarenheter, hjärtstopp, känsla av sammanhang, omvårdnad, patient, överlevare. / Background: In the year 2018, approximately 8700 people were affected by a cardiac arrest in Sweden. Cardiac arrest can be experienced as a traumatic event and affect the person's experience of the future life. The theoretical reference is “Sense of coherence” (SOC) by Aaron Antonovsky.  Aim: To describe peoples experiences of surviving a cardiac arrest  Method: A literature review of qualitative design with inductive approach. Results: Two themes were identified. A changed body with subthemes cognitive changes, physical changes, emotional changes and existential thoughts. A second chance with subthemes, a new vision on life, need for information and support and the meaning of close relatives. The result showed that cognitive, physical and emotional changes were common. Patients who suffered from cardiac arrest needed support from relatives and healthcare. Conclusion:  Suffering from av cardiac arrest involves a life-changing experience.  The event turns out to have both physical and mental consequences. The patients feel an increased need for support and information from the healthcare system. The nurse has an important role in meeting the patient's needs and strengthening the patient's sense of coherence. As the number of survivors increases, there is a greater need for evidence-based knowledge of how the nurse can support this patient group in the best way. Keyword: experiences, cardiac arrest, survivors, nursing, patient, sense of coherence

Bakgrund: I Sverige och runtom i världen drabbas många av ett plötsligt hjärtstopp. Då statistik visar på att överlevnaden förbättras blir det fler som får uppleva den svåra vardagen efter hjärtstoppet. I efterförloppet finns risken för att vardagen kantas av många tankar och känslor som påverkar den överlevandes liv. Syfte:Syftet med litteraturöversikten var att studera patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten bestod av kvalitativt analyserade studier och baserades på en induktiv ansats. Fjorton artiklar godkändes utifrån ett kvalitetsprotokoll och valdes till resultatet. Under analysen tog tre huvudkategorier samt sex underkategorier form. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i olika beskrivningar av patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Känslor av tacksamhet, förändring och existentiella tankar var dominerande och det framkom att människorna ville se en mening och få en förståelse för det som inträffat. Slutsats: I takt med att fler överlever ett hjärtstopp ökar behovet av stöttning med att hantera sina tankar och känslor i efterförloppet då detta visade sig vara en stor del av personernas vardag. Med god kunskap i hur dessa mår efteråt kan sjuksköterskor stödja dessa i att söka mening och sammanhang i deras förändrade vardag. / Background: In Sweden and around the world, many people suffer from a sudden cardiac arrest. As statistics shows that the survival is improving, more people will experience the difficult everyday life after a cardiac arrest.  In the aftermath, there is a risk that the everyday life is fraught with many thoughts and feelings that affect the survivor’s life. Aim: The aim of the literature review was to study patients' experiences of surviving a cardiac arrest.Method: The literature review consisted of qualitative analysed studies and was based on an inductive approach. Fourteen articles were approved based on a quality protocol and selected for the result. During the analysis, three main categories and six subcategories emerged. Results: The literature review resulted in different descriptions of patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Feelings of gratitude, change and existential thoughts were dominant, and it turned out that people wanted to see a meaning and gain an understanding of what had happened. Conclusions: As more people survive a cardiac arrest, the need for support increases in dealing with their thoughts and feelings in the aftermath, as this turned out to be a big part of people’s everyday lives. With good knowledge of how these feel afterwards, nurses can support them in seeking meaning and coherence in their changed everyday lives.

Bakgrund: Hjärtstopp skördar årligen många liv. Goda kunskaper krävs för att identifiera hjärtstopp för att tidigt kunna inleda behandling. Sjuksköterskan behöver kärnkompetenser för att kunna identifiera problem och etiska dilemman genom ett personcentrarat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av vad som påverkar beslutsfattandet vid hjärtstopp prehospitalt.Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Tre kategorier framkom: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet, tillgänglig information samt emotionellt ansvar. Tidigare erfarenheter av att ha behandlat patienter med hjärtstopp innebär en bearbetning av känslor och åsikter, vilket framöver kan påverka beslutsfattandet och kliniska åtgärder. Fullständig information måste vara insamlat innan ett avgörande beslut fattas om återupplivningsförsöket ska fortgå eller avslutas. Sjuksköterskor upplevde att erfarenheter av sorg kunde vara fördelaktigt både i samtalet med närstående men också i beslutsfattandet. Konklusion: Kompetens och erfarenhet påverkar sjuksköterskornas beslutsfattande. Information kring patientens sjukdomsbild och den förväntade livskvalitén kan influera sjuksköterskans uppfattning om insjuknandet vilket kan vara avgörande för beslutet. / Background: Cardiac arrests kills many patients every year. Significant knowledge is required to identify cardiac arrests before being able to start early treatment. The nurse needs skills to be able to identify problems and ethical dilemmas trough a person-centered approach. Aim: The purpose was to describe the nurse's experiences of what influences decision-making in prehospital cardiac arrest. Method: The study was conducted as a general literature study where eight scientific articles were reviewed and analyzed. Results: Tree categories emerged: The nurse competence and experience, available information and emotional responsibility. Experience in treating cardiac arrest patients leads to the management of emotions and opinions that affects decision making and the quality of care. Complete information must be gathered before a decisive decision is made as to whether the resuscitation attempt should continue or be terminated. Nurses felt that experiences of grief could be beneficial both in the conversation with relatives but also in decision-making Conclusion: Competence and experience influence the nurses’ decision-making. Information about the patient's overall illness and the expected quality of life can influence the nurses’ perception of the illness, which can be vital for the decision.

Bakgrund: Incidensen av hjärtstillestånd i Sverige uppskattas till 5000 fall varje år. Barn drabbas också av hjärtstopp hos tandläkare, därför är det viktigt att tandläkare har kunskap inom HLR till barn för att öka chansen för överlevnad. Syfte: Att ta reda på hur mycket kunskap tandläkarstudenter på tandläkarutbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö har om HLR till barn och att undersöka om tandläkarstudenterna behöver ytterligare utbildning i HLR till barn för att säkerställa kunskaper inom området. Material & Metod: Webbaserad enkätstudie där tandläkarstudenter på sista terminen på utbildningsorterna; Stockholm, Göteborg och Malmö tillfrågades om deltagande och att besvara 20 frågor om hantering och kunskaper gällande barn-HLR. Resultat: Totalt tillfrågades 263 tandläkarstudenter från Stockholm, Göteborg och Malmö, och 90 personer av dessa svarade 34,2 %. Av alla tandläkarstudenter uppvisade 31,1 % korrekt kunskap i alla steg att kunna utföra HLR i rätt ordning, som bröstkompressioner samt skapandet av fria luftvägar. Av Göteborgs tandläkarstudenter uppvisade 54,5 % rätt kunskap medan motsvarande siffror för Malmö och Stockholm var 23,8 % respektive 23,1 %. Av de svarande önskade 85,6 % mer information om att hantera en situation vid hjärtstopp av barn.  Slutsats: Fler studier med ett större antal deltagare behövs för att kunna kartlägga kunskapen hos tandläkarstudenter om akut hantering och omhändertagande av situationen vid hjärtstopp och andningsstopp hos barn. Genom framtida samarbete mellan tandläkarutbildningar så kan flera möjligheter erbjudas till studenter för att uppnå högre kunskapsnivå. Det kan även finnas ett behov att erbjuda HLR-utbildning för att öka kunskapen i samhället. / Background: The incidence of cardiac arrest in Sweden is estimated to be 5,000 cases per year.  Cardiac arrest also happens at the dentist, therefore it is important that dentists have knowledge in CPR for children. The aim: To investigate how much knowledge dental students in Stockholm, Gothenburg and Malmö have about CPR for children and investigate whether students need additional training. Material & Method: Web-based survey where dental students in their last semester in Stockholm, Gothenburg and Malmö, were asked to participate in answering 20 questions about  children-CPR. Results: A total of 263 dental students from Stockholm, Gothenburg and Malmö, and 90 of them responded 34.2%. Of all dental students, 31.1% demonstrated correct knowledge in all stages to be able to perform CPR in the correct sequence, such as chest compressions and the creation of free airways. Of Gothenburg's dental students, 54.5% demonstrated the correct knowledge, while the corresponding figures for Malmö and Stockholm were 23.8% and 23.1% respectively. Of the respondents, 85.6% wanted more information about handling a situation in the event of cardiac arrest in children. Conclusion: More studies with a larger number of participants are needed to be able to assess the level of knowledge of dental students about emergency management of situations of cardiac arrest and respiratory arrest. Through future collaboration, several opportunities can be offered to students to achieve a higher level of knowledge. There may also be a need to offer CPR training at both adult and child level.

This study is a bachelor thesis within Informationdesign with a focus oninformative illustration. The work explores how it is possible to create aninstructional material for CPR using visual means in cognition and through anorm-critical perspective. The goal is that a new instructional material shouldcontribute to an increased knowledge of CPR among the general population,which in turn can contribute to increased safety in performing CPR. Interviewswith the target group and experts were carried out to collect experiences andknowledge, and image analyzes of existing instructional material were carried out.The methodical work resulted in design points which works as the basis for thechoices in the new instructional material. The work asked how cognition andnorm criticism can visually characterize visual material of this type, whichresulted in a representation without depicting gender, age, ethnicity, etc. As wellas an image material that stands out for its user perspective and adaptation to thetarget group. / Det här är ett arbete inom Informationsdesign med inriktning informativillustration. Arbetet utforskar hur det går att skapa ett instruktionsmaterial förHLR med hjälp av visuella medel inom kognition samt genom ett normkritisktperspektiv. Målet är att ett nytt instruktionsmaterial ska bidra till en ökad kunskapav HLR hos den allmänna befolkningen vilket i sin tur kan bidra till en förhöjdtryggheten i att utföra HLR. Intervjuer med målgruppen och expert utfördes för attsamla in erfarenheter och kunskap, samt utfördes bildanalyser av befintligtinstruktionsmaterial. Det metodiska arbetet resulterade i gestaltningspunkter somligger till grund för valen i det nya instruktionsmaterialet. Arbetet frågade hurkognition och normkritik visuellt kan prägla ett bildmaterial av denna typ vilketresulterade i en gestaltning helt utan skildrande av kön, ålder, etnicitet m.m. Samtett bildmaterial som utmärks för dess användarperspektiv och anpassning tillmålgruppen.

When an out of hospital cardiac arrest (OHCA) occurs, time is of the utmost importance. For every minute that the arrest goes untreated, the chance of survival decreases rapidly. The most common treatment, that is also the most known, is Cardiopulmonary Resuscitation (CPR). Thanks to new technology, the defibrillator is no longer a tool only available to hospital personnel but to anyone who knows where they are located. The objective of this thesis is partly to visualize OHCA occurrences as well as visualize the differences in OHCA occurrences between locations and years. The thesis will analyze where the optimal locations of AEDs are based on a number of variables such as location and year, which is referred to as risk analysis. The analysis was performed by using daytime and nighttime population data from Statistics Sweden (SCB) in combination with heart disease statistics from the national patient register of Socialstyrelsen as well as socio-economic data from SCB. Along with that data, AED locations at the end of 2013 and OHCA data from 2006 up until 2013 was used in visualizations and risk analysis. In order to determine the final optimal placement through the risk analysis, a Geographical Information System (GIS) tool named Multi-Criteria Evaluation (MCE) was used. This tool enabled the weighting of the different parameters against each other, which was integral for the final result. In order to visualize differences, e.g. between two years, a raster was created which consisted of a density difference between the two years. This analysis method shows the spots where there is a majority of either case, e.g. if one area had a larger number of OHCA cases one year compared to previous year. Simple plots were included to show an overview of the problem e.g. where OHCA occurred between the years 2006 and 2013. The results implied that the recommended locations of AEDs while using daytime population data were located in commercial areas. Recommended AEDs from using the nighttime population data was located differently but was located as well as clusters in residential areas. A large source of error in the analysis was the prior heart disease data. The chosen method, an assignment of a percentage chance of heart disease per age group, is a rough and inexact approximation of the actual heart disease statistics. Had there been data about exactly where patients with prior heart disease live and work, the results would most likely be even better. / När ett hjärtstopp utanför sjukhus (OHCA) inträffar, är tiden av yttersta vikt. För varje minut som hjärtstoppet går obehandlat minskar snabbt chansen för överlevnad. Den vanligaste behandlingen, som även är den mest kända, är hjärt- och lungräddning. Tack vare ny teknik är defibrillatorn inte längre ett verktyg som endast är tillgänglig för sjukvårdspersonal utan för alla som vet var de finns. Syftet med denna uppsats är att delvis visualisera förekomsten av OHCA men även att åskådliggöra skillnaderna mellan platser och år. I studien analyseras även, baserat på ett antal variabler, var de optimala platserna för Automatiska Externa Defibrillatorer (AED) är. Denna del av analysen är benämnd som riskanalys. Analysen genomfördes med hjälp av att använda dag- och nattidsbefolkningsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) i kombination med hjärtsjuksdomsstatistik från Socialstyrelsens nationella patientsregister och även socioekonomiska data från SCB. Dessa data, samt AED data från slutet av 2013 och OHCA data daterat från 2006 till 2013 användes både till visualiseringen och till riskanalysen. För att bestämma de slutgiltiga optimala platserna genom riskanalysen användes ett Geografiskt Information System (GIS) verktyg som heter multikriterieanalys (MCE). Detta verktyg gör det möjligt att vikta de olika parametrarna mot varandra, vilket var väsentligt för det slutgiltiga resultatet. För att kunna visualisera skillnader, till exempel mellan två år, skapades ett raster som bestod av en densitetskillnad mellan de två åren. Denna analysmetod kunde sedan visualisera var det finns en majoritet av det ena fallet, till exempel om ett område hade fler hjärtstopp ett år jämfört med tidigare år. Enklare kartor användes för att ge en översikt, till exempel var OHCA har skett mellan åren 2006 och 2013. Resultatet tyder på att de rekommenderade platserna för AED då dagtidsbefolkningsdata användes hamnade i områden med många arbetsplatser. De optimala platserna för AED med nattidsbefolkningsdata var annorlunda utplacerade men hamnade även dem i kluster i befolkningstäta områden med mycket bostäder. En av de större felkällorna i analysen tros vara hjärtsjuksdomsstatistiken. Den metod som användes var att extrahera ålder- och könsgrupper från ett patientregister vilket är en grov och inexakt approximation av den faktiska hjärtsjuksdomsstatistiken. Hade tillgång till data om var befolkning med hjärtsjukdomar faktiskt bor och arbetar funnits, kunde resultatet blivit mer pålitligt.

Bakgrund: Hjärtstopp är något som allt fler individer överlever och varje år ökar chansen att överleva procentuellt sett. En stor anledning till det ökade antalet överlevare är följsamheten till HLR riktlinjer. En person som överlever ett hjärtstoppkan ofta förvänta sig flera konsekvenser så som fatigue och problem med exekutiva funktioner. Då personer som överlever hjärtstopp står inför en stor livsförändring är det av vikt att undersöka deras upplevelser, och med det bidra till en ökad kunskap inom området. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med stöd av Fribergs analysmetod. Artiklarna hittades genom en sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 14 kvalitativa peer-reviewed originalartiklar, skrivna på engelska och publicerade efter2014.  Resultat: Hjärtstoppet var svårt att förstå och skapade många funderingar. Fysiska symptom var förekommande vilket tvingade till förändringar i vardagen. Vissapatienter såg hjärtstoppet som ett uppvaknade genererade positiva livsstilsförändringar. Slutsatser. Deltagarna upplevde oro och ångest inför framtiden efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Oron kan minskas genom att besvara individuella frågor och funderingar. Med ett gott omhändertagande med varje enskild individ i fokus kan sjuksköterskan skapa förutsättningen för att möta de individuella behoven. / Background: More people survive cardiac arrest, and the percentage of survival increases each year. One of the reasons is the compliance with HLR guidelines. A person that survives cardiac arrest usually suffers from multiple complications with the most common one being fatigue and problems with executive functions. Since people who survive cardiac arrest have gone through a life-changing event, it is important to study the experiences of patients to generate a deeper understanding of the subject. Aim: Describe patients' experiences of surviving cardiac arrest.  Method: A literature review was chosen as the method with inspiration taken from Friberg’s analysis method. The searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed. The searches resulted in 14 peer-reviewed articles, written in English, and published after 2014.  Result: The cardiac arrest was hard for the patients to understand. Bodily symptoms were frequent in patients which led to changes in daily life. Some participants saw the cardiac arrest as a wake-up call which prompted positive lifestyle changes. Summary: The participants experienced anxiety about the future after surviving cardiac arrest. The anxiety can be reduced if individual thoughts and questions are properly addressed. With good care the nurse can answer to the individuals needs

Hjärtstopp sker oftast utanför sjukhus, långt ifrån avancerad sjukvård. För varje minut som går utan behandling minskar chansen att överleva avsevärt. Sju av tio personer som drabbats av hjärtstopp får hjärt-lungräddning innan ambulans är på plats. På grund av att fler ingripanden från åskådare sker innan ambulansen är på plats har tiden från hjärtstopp till start av hjärt-lungräddning minskat från 11 minuter till en minut. Syftet med studien är att belysa hur olika faktorer påverkar överlevnaden hos personer med hjärtstopp vid prehospital hjärt- och lungräddning. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl ochPubMed och resulterade i 14 artiklar. Ytterligare fyra artiklar inkluderades manuellt. Artiklarna kvalitetsgranskades och klassificerades enligt Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Dataanalysen genomfördes med en integrerad analys. Resultatet påvisade att överlevnad efter hjärtstopp är starkt beroende av tiden. Tiden från kollaps till början av hjärt- lungräddning och tiden från kollaps till defibrillering är avgörande för överlevnadschansen. Kedjan som räddar liv (överlevnadsskedjan) representerar olika steg som skall följas vid ett hjärtstopp för att maximera chansen för optimal behandlingsstrategi vid ett hjärtstopp. Slutsatsen är att nya behandlingsstrategier behövs för att nå ut och behandla personer snabbare. AED gör det möjligt för lekmän att leverera livräddande chocker inom några minuter. Vidare gör utvecklingen av mobiltelefonteknik det möjligt att identifiera och rekrytera lekmän till närliggande hjärtstopp för livräddande åtgärder. / Cardiac arrest usually occurs outside hospitals, far from advanced healthcare. For every minute that goes without treatment, the chance of survival decreases significantly. seven out of 10 people who suffer from cardiac arrest receive cardiopulmonary resuscitation before an ambulance is on site. Due to the fact that more interventions from bystanders take place before the ambulance is in place, the time from cardiac arrest to start of cardiopulmonary resuscitation has been reduced from 11 minutes to one minute. The aim of the study is to shed light on how different factors affect the survival of people with cardiac arrest in prehospital cardiopulmonary resuscitation. A literature review was chosen as the method. The searches were performed in the Cinahl and PubMed databases and resulted in 14 articles. Another four articles were included manually. The quality of the articles were reviewed and classified according to Sophiahemmet University's assessment for quality. The data analysis was performed with an integrated analysis. The results showed that survival after cardiac arrest is strongly dependent on time. The time from collapse to the beginning of cardiopulmonary resuscitation and the time from collapse to defibrillation are crucial for the chance of survival. The chain that saves lives (the survivalchain) represents different steps that must be followed in a cardiac arrest in order to maximizethe chance of optimal treatment strategy in the event of a cardiac arrest. The conclusion is that new treatment strategies are needed to reach out and treat people faster. AED enables laymen to deliver life-saving shocks within minutes. Furthermore, the development of mobile phone technology makes it possible to identify and recruit lay peopleto nearby cardiac arrests for life-saving measures.