SAMMANFATTNING I Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL. Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och sökorden var: cardiac-heart-arrest, heart arrest, cardiac arrest, cognitive disorders, cognitive dysfunction, quality of life, daily life och activities of daily living. Resultatet visade att de flesta patienter fick någon form av kognitiv funktionsnedsättning, framför allt minnesnedsättning och sämre förmåga att planera samt att lösa problem. Många patienter klarade sig självständigt vad gällde personlig ADL, men flera var beroende av andras hjälp då det kom till instrumentell ADL. Livskvaliteten skiljde sig i stort sett inte från normalbefolkningen, men vissa studier pekade på ett lägre deltagande i det sociala livet och andra uppgav minskad vitalitet och brist på energi. Slutsatsen var att patienter som drabbats av hjärtstopp får en påverkan på den kognitiva förmågan vilket får effekter i det dagliga livet. Med viss distans till hjärtstoppet upplever de flesta trots detta god livskvalitet som inte skiljer sig nämnvärt från övriga befolkningen. Det är viktigt att informera patienten och dennes anhöriga hur deras dagliga liv kan påverkas efter hjärtstoppet för att ge bättre förutsättningar inför hemgång och återgång till en vardag. Nyckelord: Hjärtstopp, livskvalitet, kognitiv funktion, ADL

<p>Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera.</p> / <p>As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect.</p><p>The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.</p>

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera. / As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect. The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.

Syftet med studien var att med en explorativ ansats undersöka huruvida inflammation och blodfetter kan mediera sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos äldre vuxna. Longitudinell data över ett tidsspann om nio år hämtades från The English Longitudinal Study of Ageing (ELSA). Urvalet bestod av 2380 deltagare, där samtliga var minst 50 år gamla. Fysisk aktivitet (FA) mättes genom självskattning vid intervju. Mått för kognitiv funktion utgjordes av resultat från tester som avser mäta domänerna minne och exekutiv funktion. För minne användes ett Word-list learning-test som mäter omedelbar och fördröjd återgivning (OÅ &amp; FÅ). För exekutiv funktion användes ett Animal Naming-test som mäter verbal fluency (VF). Data för inflammationsmarkörer och blodfetter inhämtades genom blodprov. Inflammationsmarkörer som undersöktes var C-reactive Protein (CRP) och fibrinogen. Blodfetter som undersöktes var High-Density Lipoproteins (HDL-kolesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL-kolesterol) samt triglycerider. Medieringsanalys med strukturell ekvationsmodellering (SEM) indikerade att blodfetter, men inte inflammation, medierar sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. Resultaten indikerade inte på någon mediering av varken blodfetter eller inflammation avseende domänen exekutiv funktion. I motsats till vad som beskrivs i stora delar av litteraturen pekade resultaten dock på att LDL-kolesterol hade en skyddande roll för kognitiv funktion, och att HDL-kolesterol påverkade kognitiv funktion negativt. Studiens resultat visade att blodfetter kan utgöra en underliggande mekanism för sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. / The purpose of the study was to investigate, with an exploratory approach, whether inflammation and blood lipids can mediate the relation between physical activity and cognitive function in older adults. Longitudinal data over a time span of nine years was collected from The English Longitudinal Study of Aging (ELSA). The sample consisted of 2380 participants, all of whom were at least 50 years old. Physical activity (FA) was measured through self-assessment at an interview. Measures of cognitive function consisted of results from tests aimed at measuring the domains of memory and executive function. Memory was assessed with a Word-list learning task which measures immediate and delayed recall. Executive function was assessed with an Animal Naming task which measures verbal fluency. Data for inflammatory markers and blood lipids were obtained through blood samples. Inflammatory markers that were examined consisted of C-reactive Protein (CRP) and fibrinogen. Blood lipids that were examined consisted of High-Density Lipoproteins (HDL cholesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL cholesterol) and triglycerides. Mediation analysis with structural equation modelling (SEM) indicated that blood lipids, but not inflammatory markers, mediate the relation between physical activity and memory. Results did not indicate any mediation of neither inflammatory markers nor blood lipids in the physical activity-executive function relation. In contrast to what is commonly described in the literature, the results indicated that LDL-cholesterol has a protective role of cognitive function, and that HDL-cholesterol had a negative effect on cognitive function. The study showed that blood lipids can be an underlying mechanism of the relation between physical activity and memory.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebär att livskvalitén förändras. Många aspekter spelar in i den upplevda livskvalitén såsom förändringar i den kroppsliga funktionen, psykiska aspekter som innefattar bland annat oro, ångest och kognitiv funktion som innefattar minnesförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur livskvalitén kan påverkas hos patienter efter ett hjärtstopp för att på så sätt vara ett stöd och en hjälp för patienten tillbaka till vardagen. / Background: In Sweden are every year about 10 000 people affected of a sudden heart arrest out of the hospital and about 500 of these survive. Cardiovascular disease is the most common underlying cause of suffering a heart arrest, other causes of heart arrest is pulmonary disease, intoxication and head trauma. Aim: The aim of this study was that on scientific literature examining patient´s quality of life after a heart arrest. Method: A literature review based on 11 scientific articles. Results: Patients quality of life was affected after having survived a heart arrest, the result showed that changes in physical, mental and cognitive functions as well as search for meaning. Conclusion: To survive a heart arrest means that quality of life is changing. Many factors play into the perceived quality of life such as changes in the physical function, mental aspects, which includes agitation, anxiety, and cognitive function which includes memory capacity. It is important that the nurse has knowledge of how quality of life can be affected in patients after heart arrest in order to thus be a support and a help to the patient back to everyday life.

Föreliggande studies syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet samt kognitiva funktioner bland individer över 65 år. Mer specifikt har föreliggande studie fokuserat på sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer om total träningsmängd samt träningsintensitet och slutligen stillasittande. De kognitiva funktionerna; analytiskt tänkande, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner har även studerats. Rekryteringen av deltagare skedde en mötesplats för målgruppen. Sammanlagd deltog totalt 30 deltagare varav 19 kvinnor samt 11 män. Åldrarna för deltagarna varierade mellan 65 till 84 år (M= 73.93, SD=5.85). Deltagarna besvarade först ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt om deras fysiska aktivitet (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) och kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter frågeformuläret var ifyllt och besvarat tilldelades deltagarna de kognitiva testerna som avser att mäta analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) samt exekutiva funktioner (via Trail Making Test B, TMT B).  Föreliggande studies resultat visar att Total kognitiv aktivitet har ett positivt samband med kognitiv förmåga, mer specifikt bearbetningshastighet samt exekutiva funktioner. Studien tyder inte på att det finns något samband mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga. / The purpose of the present study was to study whether there was any relationship between regular physical activity and cognitive activity as well as cognitive functions for the age group 65+. More specifically, the present study has focused on the relationship between regular physical activity in terms of total amount of exercise as well as exercise intensity and finally being sedentary. The cognitive functions; analytical thinking, processing speed and executive functions have also been studied. The recruitment of participants took place via meeting places for the target group. A total of 30 participants took part, of which 19 were women and 11 were men. The ages of the participants varied between 65 to 84 years (M= 73.93, SD=5.85). The participants answered a questionnaire with background questions (gender, age, level of education) as well as about their exercise habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After the questionnaire was completed and answered, the participants were assigned the cognitive tests that aim to measure analytical thinking (via the Cognitive Reflection Test, CRT), processing speed (via the Trail Making Test A, TMT A, and the Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and executive functions (via Trail Making Test B, TMT B). The results of the present study show that Total cognitive activity has a positive relationship with cognitive ability, more specifically processing speed and executive functions. The study does not indicate that there is any relationship between physical activity and cognitive ability.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebär att livskvalitén förändras. Många aspekter spelar in i den upplevda livskvalitén såsom förändringar i den kroppsliga funktionen, psykiska aspekter som innefattar bland annat oro, ångest och kognitiv funktion som innefattar minnesförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur livskvalitén kan påverkas hos patienter efter ett hjärtstopp för att på så sätt vara ett stöd och en hjälp för patienten tillbaka till vardagen. / Background: In Sweden are every year about 10 000 people affected of a sudden heart arrest out of the hospital and about 500 of these survive. Cardiovascular disease is the most common underlying cause of suffering a heart arrest, other causes of heart arrest is pulmonary disease, intoxication and head trauma. Aim: The aim of this study was that on scientific literature examining patient´s quality of life after a heart arrest. Method: A literature review based on 11 scientific articles. Results: Patients quality of life was affected after having survived a heart arrest, the result showed that changes in physical, mental and cognitive functions as well as search for meaning. Conclusion: To survive a heart arrest means that quality of life is changing. Many factors play into the perceived quality of life such as changes in the physical function, mental aspects, which includes agitation, anxiety, and cognitive function which includes memory capacity. It is important that the nurse has knowledge of how quality of life can be affected in patients after heart arrest in order to thus be a support and a help to the patient back to everyday life.

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en sjukdom med återkommande andningsuppehåll i de övre luftvägarna till följd av delvis eller total tilltäppning av luftflödet vid sömn, vilket leder till en lägre syremättnad i blodet. Det är känt att OSA försämrar kognitiva funktioner såsom minne och inlärning. Det saknas evidens om samband mellan kognitiv funktion, grad av symptom och fysisk aktivitetsnivå.   Syfte: Att beskriva kognitiv funktion hos en grupp patienter med övervikt och OSA. Undersöka samband mellan kognitiv funktion (korttidsminne) och fysisk aktivitet på moderat till hög intensitet (MVPA) samt undersöka samband mellan kognitiv funktion och svårighetsgrad av OSA.   Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med korrelerande design. Grad av OSA mättes med apné-hypopné-index (AHI), kognitiv funktion med sifferrepetitionstest och fysisk aktivitet med accelerometer. I studien inkluderades 86 patienter diagnostiserade med OSA (AHI &gt;15), Body Mass Index (BMI) &gt;25 och ha en självskattad fysisk aktivitetsnivå på mindre än 150 minuter per vecka.   Resultat: Resultatet av sifferrepetitionstestet i studien visade ett medelvärde på 15,7. Det fanns inget signifikant samband (r=-0,10, p=0,38) mellan mängden MVPA och kognitiv funktion hos patienter med OSA. Det fanns heller inget signifikant samband (r=0,09, p=0,40) mellan AHI och prestation på sifferrepetitionstestet.   Slutsats: Mängden fysisk aktivitet verkar inte ha någon effekt på kognitiv funktion. Det verkar inte heller finnas något samband mellan AHI och en patients kognitiva funktion. Ytterligare forskning på ämnet krävs för att kunna bekräfta resultatet från denna studie. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is a disease with repeated episodes of partially or completely blocked airways during sleep, which leads to a lower blood saturation. OSA is known to decrease cognitive abilities like memory and learning. There is a lack of studies which investigate if there is an association between cognitive function, symptoms and physical activity in patients with OSA.   Purpose: To describe the cognitive function in a group of patients who are overweight and has OSA. Examine the association between cognitive function (short-term memory) and moderate to vigorous physical activity (MVPA) and examine the association between cognitive function and severity of OSA.   Method: This paper is a cross-sectional study with correlational design. The severity of the disease was measured with apnea-hypopnea index (AHI). The cognitive function was measured by digit span test and physical activity with an accelerometer. The study includes 86 patients diagnosed with OSA (AHI &gt;15), with a BMI &gt;25 and a self-assessed moderate intensity physical activity less than 150 minutes/week.   Results :The digit span test in this study showed a mean value of 15,7. There was no significant correlation (r=-0.10, p=0.38) between amount of MVPA and short-term memory in patients with OSA (p=0.38). There was neither any significant correlation (r=0.09, p=0.40) between patients AHI and the cognitive functions.   Conclusion: The amount of physical activity didn’t seem to have any effect on cognitive function. There doesn't seem to be any association between AHI and patients cognitive function. Further research is needed to confirm the results from this study.

Abstrakt Bakgrund: Forskning visar att generell anestesi kan bidra till kognitiv dysfunktion postoperativt. En alltför djup anestesi och/eller en lång duration av anestesi är två faktorer som kan inverka på kognitionen med besvär såsom minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Anestesisjuksköterskans roll är att individanpassa anestesin för att inte orsaka för djup anestesi och därmed har det blivit alltmer vanligt att monitorera anestesidjupet för att minska på onödigt lidande för patienten. Syfte: Syftet är att kartlägga anestesidjup och anestesiduration  hos patienter med självskattad  kognitiv svikt efter elektiv ortopedisk operation. Metod: För att kartlägga detta valdes en retrospektiv observationsstudie med tvärsnittsdesign med insamlad data från kvalitetsregister. Resultat: Av 920 patienter var det 116 patienter som uppgav kognitiv dysfunktion dag 1 postoperativt och upp till över 16 dagar postoperativt med  ett genomsnittsvärde på 37,7 i entropy och 104,4 minuter i anestesiduration. Slutsats: Desto längre duration av anestesin och ju djupare anestesi desto mer kognitiv påverkan postoperativt. Anestesidjupsmonitorering bör användas mer frekvent och önskvärt är att bedöma kognition preoperativt med ett mätinstrument för att kunna se om skillnad finns postoperativt.

Insomni och depression är psykiatriska åkommor som idag drabbar många människor. Forskning har visat att det råder en stor samsjuklighet mellan diagnoserna där många drabbade lider av samtidig insomni och depression vilket utgör en stor belastning för den enskilde individen. Patienter rapporterar ofta en negativ påverkan på kognitiva funktioner, bland annat minnessvårigheter och problem med koncentration och uppmärksamhet. Inom forskningen råder det i dagsläget en osäkerhet kring vilka kognitiva nedsättningar som karakteriserar personer med dessa diagnoser och på vilka sätt de skiljer sig åt. Det finns också ett behov av att undersöka vilken roll kognitiv förmåga spelar för människors möjlighet att tillgodogöra sig psykologisk behandling. I föreliggande studie var syftet att undersöka dessa båda områden. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan personer med insomni, personer med depression och personer med det komorbida tillståndet avseende kognitiva funktioner, när det mättes genom test av uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner. Däremot framkom vissa samband mellan arbetsminne och förbättring av upplevda sömnbesvär, liksom mellan förmåga till bibehållen uppmärksamhet och förbättring av depressionssymtom. Vidare forskning med större och jämnare urvalsgrupper behövs för att undersöka stabiliteten i dessa fynd.