Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för olika former av psykisk ohälsa har presenterats som ett alternativ till traditionell samtalsbehandling baserat på forskning från det senaste decenniet. Trots klinisk relevans och flera fördelar för patienter och behandlare går implementeringen långsamt i flera europeiska länder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att implementera IKBT i sina verksamheter. Intervjuer genomfördes med åtta behandlare hos en svensk offentlig vårdgivare, varefter en tematisk analys gjordes. Fyra huvudteman arbetades fram: En ny metod, En ny roll, Premisser och Lärande. Behandlarna har en övergripande samstämmighet och förståelse kring IKBT och dess användning, vilket är en viktig aspekt av implementeringen. Behandlarna beskriver dock också att kollegor som inte arbetar med behandling, men har en roll i implementeringen, ibland har bristande kunskap och negativa fördomar som förhindrar arbetet. Vidare berättar behandlarna att organiserat samarbete mellan aktiva behandlare bortprioriteras i den kliniska vardagen. Resultaten från analysen diskuteras med utgångspunkt i Normalization Process Theory. Vidare forskning kan utforska upplevelsen hos IKBT-utbildade behandlare som inte börjat arbeta med IKBT och hos icke-behandlande kollegor på arbetsplatser där metoden implementeras. / Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (ICBT) for different kinds of mental health issues has been presented as an alternative to traditional face-to-face treatment based on research from the last decade. Despite clinical relevance and several advantages for both patients and therapists the implementation of the method is progressing slowly in many European countries. The purpose of this study was to examine therapists’ experiences of implementing ICBT in their everyday work. Interviews were conducted with eight therapists in a Swedish public health care setting, after which a thematic analysis was made. Four main themes were defined: A new method, A new role, Premises and Learning. The therapists have an overarching mutual comprehension of ICBT and its use, which is an important aspect of the implementation. The therapists explained that colleagues that don't work with ICBT, but still have a role in the implementation, sometimes lack knowledge and have negative preconceptions which obstruct the work. Furthermore, therapists talked about organized collaboration between active therapists not being prioritized in the everyday clinical work. Results from the analysis are discussed by applying Normalization Process Theory to the findings. Further research could examine the experiences of ICBT-trained therapists who have not yet started working with ICBT and of colleagues who do not work with treatment in workplaces where ICBT is being implemented.

Insomni och depression är psykiatriska åkommor som idag drabbar många människor. Forskning har visat att det råder en stor samsjuklighet mellan diagnoserna där många drabbade lider av samtidig insomni och depression vilket utgör en stor belastning för den enskilde individen. Patienter rapporterar ofta en negativ påverkan på kognitiva funktioner, bland annat minnessvårigheter och problem med koncentration och uppmärksamhet. Inom forskningen råder det i dagsläget en osäkerhet kring vilka kognitiva nedsättningar som karakteriserar personer med dessa diagnoser och på vilka sätt de skiljer sig åt. Det finns också ett behov av att undersöka vilken roll kognitiv förmåga spelar för människors möjlighet att tillgodogöra sig psykologisk behandling. I föreliggande studie var syftet att undersöka dessa båda områden. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan personer med insomni, personer med depression och personer med det komorbida tillståndet avseende kognitiva funktioner, när det mättes genom test av uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner. Däremot framkom vissa samband mellan arbetsminne och förbättring av upplevda sömnbesvär, liksom mellan förmåga till bibehållen uppmärksamhet och förbättring av depressionssymtom. Vidare forskning med större och jämnare urvalsgrupper behövs för att undersöka stabiliteten i dessa fynd.

Patienter med plötsliga minskningar i symtom, sudden gains (SG), har i flerastudier visat sig få goda behandlingsresultat, även jämfört med patienter som fårmer gradvisa förbättringar. Det råder en brist på kunskap om vad som leder tillSG, och resultaten från forskning som undersökt orsaker till SG har sällan gåttatt replikera. Majoriteten av tidigare studier har undersökt vuxna patientgruppersom går i sedvanlig kognitiv beteendeterapi, och man har nästan uteslutandeanvänt kvantitativa metoder. I denna studie undersöktes induktivt vad som kanbidra till SG i internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar meddepression. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera totalt 66 chattarfrån 22 patienter. I analysen undersöktes vad som framkom i chattarna tvåsessioner innan, sessionen före, och sessionen efter SG, som kunde bidra tillförståelsen av denna plötsliga förbättring. Genom analysen identifierades att SGi IPDT i majoriteten av fallen föregås av en process som kan beskrivas i fyrateman: 1. “Engagerat arbete utifrån materialet, med stöd från terapeuten”, 2.“Konceptuell förståelse av materialet i relation till patientens egen problematik”,3. “Utvecklad självobservation gör det möjligt att prova nya förhållningssätt tillångest, försvar och känslor”, samt 4. “Självkritik och andra försvar minskar,kontakt med känslor fördjupas”. Studiens resultat kan bidra till en förståelse avprocessen bakom SG i IPDT, och visar även på att kvalitativ analys avutvecklingen under flera sessioner kan vara ett sätt att nå ny kunskap om varförvissa patienter plötsligt förbättras under sin terapi. / ERiCA-projektet