Syftet med föreliggande studie var att i utbildningsterapi undersöka klientskattad självbild vid terapistart och dess samband med allians och behandlingsutfall, där behandlingsutfall definierades som förändring i utfallsvariablerna mellan terapistart och terapislut. Nittioåtta klienter som genomgick terapi på Psykologmottagningen vid Umeå Universitet deltog i studien. Självbild mättes med Structural Analysis of Social Behavior (SASB), allians med Working Alliance Inventory (WAI) och behandlingsutfall med Symptoms Checklist (SCL-90) och Outcome Questionnaire (OQ-45). En korrelationsanalys visade att högre nivåer av självkritik och av negativ självbild hade ett samband med lägre allians vid terapistart. Det fanns vidare ett samband mellan högre nivåer av självskyddande och av positiv självbild hos klienterna, och mindre förändring i allians mellan terapistart och terapislut. Slutligen hade högre nivåer av negativ självbild ett samband med bättre behandlingsutfall, och högre nivåer av positiv självbild var kopplad till sämre behandlingsutfall. Resultaten indikerar att klienters självbild kan vara relevant för terapeuter att undersöka, och att klienters självbild vid terapistart har mer koppling till behandlingsutfall än till allians. Mer forskning behövs på området.

Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid.

<p>In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.   <strong></strong></p>

Denna intervjustudie syftar till att belysa behandlares erfarenheter av och uppfattningar om särskilda faktorer som påverkar behandlingsutfall hos ungdomar inom tvångsvården. Syftet innebär även att få kunskap kring hur behandlare resonerar om hur de förhåller sig till olika faktorer i behandlingsarbetet. Studien bygger på en hermeneutisk ståndpunkt och en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex behandlare som arbetar inom ungdomsvården. Resultatet har tolkats utifrån teorin om risk- och skyddsfaktorer, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Resultatet visar på olika faktorer som kan vara hindrande respektive främjande för behandlingens utfall. Dessa faktorer är skola, familj och nätverk, fritidsintresse, begåvning och psykisk hälsa. Det visar också på att en god relation är en förutsättning för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt. Resultatet visar på att personalen förhåller sig till de olika faktorerna i arbetet främst genom behandlingsplanering, utredningar och samtal. En viktig slutsats är att eftervården bör förbättras.

In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.

Syftet med studien var att undersöka studentterapeuters upplevda utveckling av terapeutförmågor i utbildningsterapin, deras allians till utbildningsterapeuten, behandlingsutfallet för studentterapeuternas klienter på Psykologmottagningen vid Umeå Universitet samt undersöka om det fanns samband mellan dessa aspekter. Totalt besvarade 69 personer en enkät där de skattade sin upplevda utveckling av terapeutförmågor i form av empatisk förmåga, interpersonell förmåga, självkännedom och modellinlärning samt alliansen till sin utbildningsterapeut. Dessa svar matchades sedan med klientdata från Psykologmottagningen som utgjordes av mätningar av symtom före och efter behandling genom Clinical Outcome Routine Measure (CORE-OM). Resultatet visade att studentterapeuterna i hög grad upplevde att de utvecklat terapeutförmågor i samband med utbildningsterapin och klientgruppens psykiska mående hade förbättrats med stor effekt. Det fanns inget signifikant samband mellan upplevd utveckling av terapeutförmågor, allians till utbildningsterapeuten och behandlingsutfallet i klientgruppen. Däremot framkom starka samband mellan upplevd utveckling av förmågor och allians till utbildningsterapeuten. Studentens och utbildningsterapeutens gemensamma syn på uppgiften i terapin var den faktor som bäst kunde förklara graden av upplevd utveckling av terapeutförmågor. Resultaten ligger till stor del i linje med tidigare forskning på området. Ytterligare forskning där sambandet mellan utbildningsterapi och behandlingsresultat i det egna klientarbetet undersöks är önskvärt. / The aim of this study was to investigate student therapists’ perceived development of therapeutic skills in educational therapy, their alliance to the educational therapist, therapy outcome and examine whether there was a relationship between these aspects and treatment outcome in their work with clients at a university based clinic at Umeå University. In total, 69 student therapists participated by answering a questionnaire estimating their perceived development of therapist abilities referring specifically to empathic ability, interpersonal ability, self-knowledge and experimental learning, and their perceived alliance to their educational therapist. This data where then assorted with data over client outcomes, measured with Clinical Outcome Routine Measure (CORE-OM) before and after therapy. The result demonstrated that the student therapists to a high level experienced a development in these therapeutic skills during their educational therapy. The results also showed that the client group had improved their psychological health with great effect. There was no significant relationship between perceived development of therapeutic skills, perceived alliance to the educational therapist and treatment outcome in the group of clients. However, there was a strong relationship between perceived development of therapeutic skills and perceived alliance to the education therapist. A shared view of the therapy task between the student therapist and the educational therapist where the most important factor to account for the level of perceived development of therapeutic skills. The results are to a large extent in line with previous research. Further research where the relationship between educational therapy and client outcome is investigated would be of significance.

SammanfattningSyfte: Att undersöka varför patienter med prenormalt bett söker behandling samt behandlingsutfallet både ur funktionellt och estetiskt perspektiv.Material och metod: Bland 121 patienter som har genomgått både ortodontisk och käkkirurgisk behandling, har vi valt att studera de 57 patienterna som hade prenormalt bett, 60 % var kvinnor och 40 % män. Materialet är insamlat med hjälp av kliniska undersökningar, en intervju och en enkät vid start av behandling samt tre år senare. Vi har använt oss av tre frågor i enkäten som har att göra med orsaken till behandling och behandlingsutfall. Resultat: Totalt 74 % av patienterna med prenormalt bett sökte behandling helt eller delvis p.g.a. dålig tuggförmåga och 73 % p.g.a. temporomandibular dysfunktion (TMD). Medan motsvarande siffra för estetiska skäl var 66 %. Den största andelen av patienterna (88 %) tyckte att deras utseende har blivit bättre efter avslutad behandling. Förbättrad tuggförmåga och minskad förekomst av TMD har angetts av 80 % respektive 67 % av patienterna.Slutsatser: Dålig tuggförmåga och TMD var de främsta orsakerna till varför patienter med prenormalt bett sökte behandling av sin bett och käkställningsfel. De flesta patienterna tyckte att tuggförmågan var den variabeln som förbättrats mest efter behandlingen.

Studien undersökte gruppbaserad compassionfokuserad terapi (CFT) i en klinisk miljö hos ungdomar med psykisk ohälsa samt hos omsorgspersoner till ungdomar med psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka samband mellan deltagarnas upplevelse av CFT och psykiskt mående före och efter behandling. Deltagarna beskrev fritt sina upplevelser av CFT i en utvärderingsenkät som undersöktes med innehållsanalyser. Psykiskt mående skattades med en anpassad version av The Child Outcome Rating Scale (CORS) och förändring mättes med beroende t-test. Sambandet mellan dessa undersöktes med datan från båda instrumenten. Resultatet visade en övergripande positiv upplevelse av behandlingen. Omsorgspersonernas psykiska mående förbättrades signifikant, men inte ungdomarnas. Ett möjligt samband mellan positiv förändring i psykiskt mående och positiv behandlingsupplevelse syntes. Däremot sågs inget tydligt samband kring försämring i psykiskt mående och en negativ behandlingsupplevelse. CFT tycks vara hjälpsamt för omsorgspersoner till barn med psykisk ohälsa och eventuellt även för ungdomar med psykisk ohälsa men vidare forskning krävs. / The study examined group-based compassion-focused therapy (CFT) for adolescents with mental health problems, and caregivers to adolescents with mental health problems, in a clinical environment. The purpose was to examine the association between participants´ experiences of CFT and changes in psychological distress before and after treatment. Participants freely described their experience in an evaluation questionnaire, which were examined with content analyzes. Psychological distress was rated with a constructed version of The Child Outcome Rating Scale (CORS) and changes were measured with dependent t-test. Comparisons between both assessments examined their association. The results showed positive experiences of the treatment. Caregivers rated a significant improvement in psychological distress, however, adolescents did not. A possible association was discovered between improvement in psychological distress and positive experiences. However, there was no obvious pattern between impairment of psychological distress and negative experiences. CFT seems to be a helpful treatment for caregivers to adolescents with mental health problems and possibly also to adolescents with mental health problems, but further research is required.

Insomni och depression är psykiatriska åkommor som idag drabbar många människor. Forskning har visat att det råder en stor samsjuklighet mellan diagnoserna där många drabbade lider av samtidig insomni och depression vilket utgör en stor belastning för den enskilde individen. Patienter rapporterar ofta en negativ påverkan på kognitiva funktioner, bland annat minnessvårigheter och problem med koncentration och uppmärksamhet. Inom forskningen råder det i dagsläget en osäkerhet kring vilka kognitiva nedsättningar som karakteriserar personer med dessa diagnoser och på vilka sätt de skiljer sig åt. Det finns också ett behov av att undersöka vilken roll kognitiv förmåga spelar för människors möjlighet att tillgodogöra sig psykologisk behandling. I föreliggande studie var syftet att undersöka dessa båda områden. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan personer med insomni, personer med depression och personer med det komorbida tillståndet avseende kognitiva funktioner, när det mättes genom test av uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner. Däremot framkom vissa samband mellan arbetsminne och förbättring av upplevda sömnbesvär, liksom mellan förmåga till bibehållen uppmärksamhet och förbättring av depressionssymtom. Vidare forskning med större och jämnare urvalsgrupper behövs för att undersöka stabiliteten i dessa fynd.

Antenatal depression (depression under graviditeten) drabbar 10–20% av gravida och innebär risker för både den gravida och barnet. Forskning visar att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) tycks vara effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Uppsatsen var en sambands- och prediktionsstudie som genomfördes inom den randomiserade DANA-studien för IKBT vid antenatal depression. En inomgruppsdesign med upprepade mätningar tillämpades där 40 kvinnor med antenatal depression deltog. Syftet var att undersöka (a) patientnöjdhet med bedömningssamtalet i relation till behandlingsföljsamhet, avhopp och minskning av depressionssymtom under IKBTbehandlingen, samt (b) jämföra förändring i depressionssymtom mot två tidigare studier. Resultatet visade att en högre patientnöjdhet med bedömningssamtalet signifikant predicerade en mindre minskning av depressionssymtom mellan screening och förmätning. Inga signifikanta samband hittades mellan patientnöjdhet med bedömningssamtalet och behandlingsföljsamhet eller avhopp. Slutsatser bör dras med stor försiktighet utifrån metodologiska begränsningar. Resultatet visade även att depressionssymtom jämfört med förmätningen signifikant minskade från andra veckomätningen i behandlingen till och med eftermätningen vecka tio. Detta bekräftade tidigare studiers resultat. Framtida randomiserade prövningar kan ge underlag till utvecklingen av bedömningssamtal och IKBT mot antenatal depression. / Antenatal depression (depression during pregnancy) affects 10–20% of pregnant women and involves risks for both the pregnant woman and the child. Research shows that internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) seems to be effective compared to conventional maternity care. The thesis was a correlational predictive study that was conducted within the randomized DANAstudy for ICBT during antenatal depression. An in-group design with repeated measurements was applied in which 40 women with antenatal depression participated. The purpose was to examine (a) patient-satisfaction with the assessment interview in relation to adherence, dropouts and remissionof depressive symptoms during ICBT treatment, and (b) compare changes in depressive symptoms against two previous studies. The result showed that a higher patient-satisfaction with the assessment interview significantly predicted a lesser reduction of depressive symptoms between screening and pre-measurement. No significant correlations were found between patient-satisfaction with the assessment interview and treatment adherence or dropouts. Conclusions should be drawn with great caution based on methodological limitations. The result also showed that depressive symptoms compared with the pre-measurement decreased significantly from the second weekly measurement in the treatment until the post-measurement week ten. This confirmed the results of previous studies. Future randomized trials may provide a basis for the development of assessment interviews and ICBT for antenatal depression.