Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd och chansen för överlevnad ökar om hjärtrytmen återställs inom några minuter. Tidigt larm, hjärt- och lungräddning samt defibrillering är kedjan som räddar liv. Uppföljning och eftervård efter hjärtstopp ser olika ut beroende på var i världen patienten befinner sig och skiljer sig även mellan sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor behöver känna till patienters erfarenheter av hjärtstopp för att kunna individanpassa bemötande och omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar, varav sju stycken var kvalitativa åtta kvantitativa och en mixed method. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analys utfördes enligt Friberg (2017). Resultat: I resultatet formades fyra teman: fysiska och psykiska förändringar, erfarenheter av vården, ett nytt sätt att leva och mening och gemenskap. Hjärtstopp medför både fysiska och psykiska förändringar som erfars både positivt och negativt av patienterna. Erfarenhet av sjukvården, behovet av stöd från familj och närstående, hälsa och livskvalitet är områden som berörts av hjärtstoppet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen har diskuterats utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg, vetenskapliga artiklar, litteratur och de centrala delarna av patienters erfarenheter som framkom i resultatet. Författarna diskuterar hur vården kan individanpassas och förbättras utefter litteraturöversiktens resultat. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition and the chance of survival increases if the heart rate is restored within a few minutes. Early alarm, cardiac and lung rescue and defibrillation is the chain that saves lives. Follow-up and post-treatment after cardiac arrest vary depending on where the patient is and is also different between hospitals in Sweden. Nurses need to know patient´s experiences of cardiac arrest in order to be able to personalize treatment and nursing. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature review was conducted and based on 16 scientific articles, seven of which were qualitative eight quantitative and one mixed method. The searches were made in the databases CINAHL Complete and Pubmed and analysis was conducted according to Friberg (2017). Results: In the result, four themes were formed: physical and mental changes, experiences of care, a new way of living and meaning and community. Cardiac arrest causes both physical and mental changes that are experienced both positively and negatively by the patients. The experience of healthcare, the need for support from family and close relatives, health and quality of life are areas affected by the cardiac arrest.  Discussion: The method discussion discusses the strengths and weaknesses of the literature review. The outcome discussion has been discussed on the basis of Watson's theory of human concern, scientific articles, literature and the central parts of patients' experiences as expressed in the results. The authors discuss how care can be personalized and improved according to the results of the literature review.

Bakgrund: Ett hjärtstopp är ett ytterst allvarligt tillstånd som påverkar inte bara patienten själv utan hela familjen, speciellt en nära anhörig. Patienten svävar mellan liv och död, och om patienten överlever är det ofta med mer eller mindre bestående men. Vid patientens sida finns de anhöriga som vill vara nära, hjälpa och stöda sin närstående samtidigt som det också kan vara en mycket svår situation för dem. Syfte: Syftet med den här kvalitativa litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av en närståendes hjärtstopp, för att i framtiden bättre kunna tillmötesgå dem inom vården. Metod: En kvalitativ sammanfattande litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hade studerat anhörigas upplevelser under själva hjärtstoppet, på intensiv-vårdsavdelningen eller efter hemkomst. Resultat: Hjärtstoppet var en kaotisk och traumatisk upplevelse för den anhöriga. Patienten var viktigast, all fokus var på patienten men det lämnade ofta den anhöriga ensam med den oro och rädsla situationen framkallat. Tillgång till kontinuerlig information och professionellt bemötande var ytterst viktigt för den anhöriga. Möjligheten att få vara nära närstående dygnet runt ingav säkerhet och trygghet. Brist på information och uppföljning efter utskrivning och en känsla av att vara ensam med allt ansvar var återkommande teman. Slutsats: Att som anhörig vara nära vid ett hjärtstopp var en stark existentiell upplevelse där alla aspekter av delaktighet fanns beskrivna; att veta, att göra och att vara. För bästa resultat, ett delaktigt vårdande i ljuset, krävs en samverkan mellan den vårdande personalen, patient och anhörig. Mer stöd och uppmärksamhet bör i framtiden riktas även mot den anhöriga. / Background: Sudden cardiac arrest is a life threatening condition, not only affecting the patient but the whole family. The patient’s life is on hold and if the patient survives, this is often with more or less physical and psychological complications. Close to the patient a family member or relative, tries to support and help the patient while at the same time the situation may be extremely stressful for the relative. Aim: The aim of this qualitative literature review was to get a better understanding of family members lived experiences during a loved one’s sudden cardiac arrest, in order to better also support the relatives in healthcare. Method: A summary of the literature based on eight qualitative studies on the perceptions of family members experiences of a sudden cardiac arrest by a loved one; during the cardiac arrest, at the intensive care unit and after discharge from hospital. Results: The cardiac arrest was experienced as a chaotic and traumatic event by the relative. The patient was the most important person at the moment but at the same time it left the relative alone with her feelings of anxiety and fear that the situation induced. Receiving information continuously about their next of kin’s condition as well as a considerate and professional encounter with the intensive care unit staff was important for the relative. The possibility to stay with the patient at the intensive care unit felt comforting, reassuring and safe. Lack of information and follow up, as well as a feeling of being alone with the responsibility, was a common theme after discharge from the hospital. Conclusion: To be present during the next of kin’s cardiac arrest was a strong existential experience where all aspects of involvement and participation were described; to know, to do and to be. For best results, an involving care in the light, collaboration between the professional care, the patient and the family member is needed. More support and attention should be given to family members in the future.

Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

Bakgrund: I Europa drabbas, årligen, ca 275 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärtstopp är ett tillstånd som bedöms av ambulanspersonal enligt fastställda behandlingsriktlinjer. Tillståndet behandlas med hjärt- och lungräddning enligt gällande algoritm för den specifika regionen. I algoritmen finns även kriterier för när hjärt- och lungräddning kan avbrytas. Anhörig definieras som person inom familjen eller de närmaste släktingarna. Närstående definieras som en person den enskilde anser sig ha en nära relation till. Samspelet mellan närstående och vårdpersonal är i mångt och mycket beroende av vårdpersonalens agerande och hur vårdpersonalen uppfattar den närståendes del i vårdandet. Syfte: Syftet är att beskriva ambulanspersonalens uppfattnigar av att bemöta närstående där hjärt-lungräddning avbrutits på plats i hemmet. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ design med fenomenografisk ansats, då syftet bestod av att undersöka hur ambulanspersonal uppfattar och erfar ett fenomen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ambulanspersonal. Resultat: Fyra beskrivningskategorier erhölls om ambulanspersonalens uppfattning av att bemöta närstående när hjärt-lungräddning avbrutits på plats i hemmet: Att förklara och informera, Att möta individens behov, Den känslomässiga påverkan, samt Erfarenhetens betydelse. Slutsats: Ambulanspersonalen lägger sig vid att förklara och informera om situationen för närstående. Personalen är också mån om att se och möta de unika behov närstående har. Det föreligger en känslomässig påverkan hos personalen som främst visar sig när unga eller personer i liknande livssituation drabbas. Erfarenhet av situationen påverkar personalens vana att handskas med situationen och i förlängningen skänker ett lugn i bemötandet gentemot närstående.

Bakgrund: Att drabbas av hjärtstopp kan upplevas som en dramatisk händelse som påverkar både hälsan och livsvärlden. Alla patienter innehar ett existentiellt sammanhang som påverkar hälsan, livet och patienten själv. Sjuksköterskan behöver kunna se till patientens livsvärld och förstå hur olika sammanhang påverkar patientens upplevelse av sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden var en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som inkluderade 11 artiklar som analyserats med en metod beskriven av Friberg. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman: en ny vardag, ett förändrat liv och livsavgörande begränsning med inopererad defibrillator med tio underteman. Konklusion: Majoriteten av patienterna upplevde oro, rädsla och ångest i sin vardag. De behövde utveckla nya strategier för att kunna hantera sitt nya liv i form av rutiner och planering för att minska stress i vardagen. / Background: To suffer from cardiac arrest can be experienced as a dramatic event that affects both the health and life world. All of the patients have an existential coherency that affects the health, life and the patient itself. As a nurse you will be able to see the patient's life world and understand how different contexts affects the patient's experienced health. Purpose: The purpose was to describe the patient’s experience of surviving cardiac arrest. Method: The chosen method was a literature based study with a qualitative approach that included 11 articles that was analyzed using a method described by Friberg. Results: Through analysis of the data material three main themes was generated with associated sub themes. From the analysis of the data emerged three main themes a new every day life, a changed life and a life changing limitation with an inoperable defibrillator with ten undertheme. Conclusion: The majority of the patients experienced worry, fear and anxiety in their everyday life. They needed to develop new strategies to cope with their new life with the help of routines and planning to decrease stress in their everyday life.

No description available.

Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta. / Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles.

Kristensson, F & Friberg S, Patienters psykiska hälsa efter hjärtstopp. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö̈Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap,2019.Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 7500 personer varje år och av dessa inträffar ca2500 på sjukhus. Av dem som drabbas på sjukhus överlever ca 30 %, och av demsom drabbas utanför sjukhus överlever ca 10 %. Det är viktigt att starta hjärtlungräddning (HLR) snabbt eftersom tiden är avgörande för hur utfallet blir. Attöverleva ett hjärtstopp kan påverka den psykiska hälsan vilket ingår isjuksköterskans ansvarsområde att bemöta och behandla. Syfte: Litteraturstudienssyfte är att belysa patienters psykiska hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet presenteras under sjukategorier vilka är ångest/oro, rädsla, självständighet, tacksamhet, att leva med enICD, hopp /hopplöshet, skam och skuld. Slutsats: Det varierade vad deltagarnakände efter sitt hjärtstopp men gemensamt för alla deltagarna var att hjärtstoppethaft en djupgående effekt på deras psykiska hälsa. Flertalet deltagare upplevdenegativa symtom på psykisk ohälsa men många kände trots detta att hjärtstoppetbidraget till ett lyckligare liv.Nyckelord: Hjärtstopp, Kvalitativ, Litteraturstudie, Omvårdnad, Psykisk hälsa / Friberg S and Kristensson F, Patient's mental health after cardiac arrest. Aliterature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University:Faculty of Health and Society, Department of health science, 2019.Background: Cardiac arrest affects approximately 7500 people each year andabout 2500 of those occur in hospitals. Of those which take place in hospitals 30%of the victims survive and of those that take place outside hospitals only 10 % ofthe victims survive. It is important to start cardiopulmonary resuscitation (CPR)quickly because time is a crucial factor for the chance at survival. Surviving acardiac arrest can affect patient’s mental health, which is part of the nurse'sresponsibility to respond to and treat. Purpose: The purpose of the literature studywas to shed light on patient’s mental health after surviving a cardiac arrest.Method: A qualitative literature study. Result: The result is presented in sevencategories, which are: anxiety/concern, fear, independence, gratitude, to live withan ICD, hope/hopelessness, shame and guilt. Conclusion: The feelings of theparticipants after suffering a cardiac arrest varied, but the cardiac arrest had aprofound effect on the mental health of all the participants. Most of theparticipants experienced negative symptoms of mental health, but many also feltthat the cardiac arrest contributed to a happier life.Key words: Cardiac arrest, Mental health, Nursing, Literature study, Qualitative.

Bakgrund: Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR och spridning av defibrillatorer i samhället. Syfte: Syftet för studien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att två huvudkategorier kunde identifieras: En nyvändning i livet och Existentiella frågor. Till dem hör sex underkategorier till: Kroppslig förändring, Kognitiv förändring, Sociala relationer, Att finna mening, Tacksamhet och Döden. Konklusion: Överlevare upplevde begränsningar i det vardagliga livet gällande psykiska och emotionella måendet i olika variationer. En del hade minnessvårigheter och andra upplevde oro och ångest. Existentiella tankar yttrade sig bland annat i form av att behöva finna en mening och att ha haft turen att ha varit på rätt tid på rätt plats. Rädsla och osäkerhet för framtiden beskrevs och delades med anhöriga men även ett behov av att få information och att få samtala om händelsen med nära och kära upplevdes av informanterna. Den största delen av informanterna såg överlevnaden som en push till att omvärdera det som var av betydelse av dem. / Background: To survive sudden heart arrest can be a traumatic experience both for the patient and their next of kins. Sudden cardiac death is one of the most common causes of death in Sweden and the prognosis still has a bad forecast despite the public’s improved knowledge of CPR and the spread of defibrillators in society. Aim: The purpose of this study was to illuminate patient’s experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Results: The results show that two main categoriers could be identified: A new turn in life and Existential questions. There are six subcategories to them: Physical change, Cognitive change, Social relations, To find meaning, Gratitude and Death. Conclusion: Survivors experienced limitations in everyday life regarding cognitive and emotional ways in different variaty. Some participants had suffered from memoryloss and others experienced anxiety and other worries. Existential thoughts expressed, among other things, were the need to find a purpose of the incident and thoughts on to have been lucky enough to be at the right time at the right place. Fear and uncertainty for the future were described and shared with their next of kins, but also a need for information and to talk about the incident with loved ones was experienced by the participants. Most of the participants saw survival as a push to reassess what was important to them.

Bakgrund: Att ha överlevt ett hjärtstopp leder till förändringar i livet. Det finns två typer av hjärtstopp, hjärtstopp som inträffar på sjukhuset och hjärtstopp utanför sjukhuset. Det finns många olika orsaker till hjärtstopp. Sjuksköterskans roll är att stötta patienter och tillhandahålla vård efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av livet efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, baserad på nio kvalitativa artiklar och en mixad metod. Resultat: Totalt har upplevelser från 102 överlevande samlades in. Resultatet visar att överlevarna upplevde osäkerhet, rädsla, men också lycka. Skam, ilska och frustration var också känslor som upplevdes. Livet förändrades drastiskt för många av de överlevande, de var tvungna att plötsligt anpassa sig till en ny livsstil. De överlevande kände också att de fick för lite information om hjärtstoppet och hur tiden efter hjärtstoppet kan vara. Svårigheter med minne och fysiska funktioner var framträdande hos många. Diskussion: Huvudfynden som upptäcktes och diskuterades var: vilka känslor överlevarna upplevde efter hjärtstoppet, hur livet förändras både det negativa och positiva, upplevelsen av brist på information och kroppsliga förändringar diskuterades. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp betyder att stöd från sjukvården behövs, både individanpassad information och möjligheten till kontakt vid frågor, detta för att kunna hantera händelsen och återfå en normal vardag. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>